Månadsutfall för statens budget april 2013
Publicerad 30 Maj 2013

Utgifterna för perioden januari-april uppgår till 379,7 miljarder kronor, vilket är 109,5 miljarder kronor högre än motsvarande period föregående år. Skillnaden beror främst på att Riksgäldskontoret under perioden har lånat ut 110,4 miljarder kronor till Riksbanken. Det totala lånet till Riksbanken uppgick den 30 april till 199,4 miljarder kronor.

 

 

Utgiftsområde 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Utfallet för Samhällsekonomi och finansförvaltning uppgår för perioden januari-april till 7,0 miljarder kronor, vilket är 2,8 miljarder kronor högre än samma period 2012. Det högre utfallet beror främst på en engångsutbetalning till Europeiska investeringsbanken (EIB) i februari på 2,5 miljarder kronor. Ökningen beror även på att utgifterna för statliga tjänstepensioner har ökat med 0,3 miljarder kronor.

 

 

Utgiftsområde 07 Internationellt bistånd

Utgifterna för Internationellt bistånd uppgår hittills i år till 6,0 miljarder kronor, vilket är 1,2 miljarder kronor lägre än motsvarande period föregående år.

 

Det lägre utfallet är främst hänförligt till de tre områdena multilaterala utvecklingsbanker, fonder och skuldavskrivningar, multilaterala och internationella organisationer och fonder samt strategiskt inriktade bidrag inom anslaget Biståndsverksamhet. Inom dessa områden beslutar Regeringskansliet om användning av medel som Sida eller Kammarkollegiet disponerar. Årets utgifter inom dessa områden uppgår hittills till 2,6 miljarder kronor, vilket är 1,1 miljarder kronor lägre än motsvarande period föregående år då utgifterna uppgick till 3,7 miljarder kronor.

 

 

Utgiftsområde 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Utfallet för Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppgår för perioden januari-april till 19,6 miljarder kronor, vilket är 0,6 miljarder kronor lägre än motsvarande period föregående år.

 

Utfallet avseende Bidrag för läkemedelsförmånerna uppgår för de fyra första månaderna till 6,8 miljarder kronor, vilket är 0,7 miljarder kronor lägre än motsvarande period 2012. Utgifterna avser statens bidrag till landstingen. Bidragen betalas ut med två månaders fördröjning. Avtal saknas ännu mellan staten och Sveriges kommuner och landsting på detta område vilket innebär att utgifterna för läkemedelsförmånerna hittills i år är preliminära.

 

 

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Utfallet för Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning uppgår för perioden januari-april till 32,9 miljarder kronor. Det är en ökning med 0,5 miljarder kronor jämfört med samma period föregående år.

 

Utgifterna för sjukpenning och rehabilitering m.m. uppgår till 9,2 miljarder kronor hittills i år. Utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar m.m. uppgår till 17,6 miljarder kronor.  De största förändringarna i utfallet inom utgiftsområdet jämfört med samma period föregående år har skett för dessa anslag. Utgifterna för sjukpenning och rehabilitering har ökat med 1,0 miljard kronor jämfört med samma period föregående år, medan utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar har minskat med 0,9 miljarder kronor.

 

Antalet personer som fick sjukpenning var 163 791 personer i april, vilket är en ökning med 11,8 procent jämfört med samma månad föregående år. Sjuk- eller aktivitetsersättning betalades ut till 371 241 personer i april 2013, en minskning med 5,1 procent jämfört med samma månad föregående år.

 

Utgifterna för Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvården uppgår hittills i år till 1,0 miljard kronor. Det är 0,3 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Av dessa hänförs 0,2 miljarder kronor till april månad.

 

 

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Utfallet för Ekonomisk trygghet för familjer och barn uppgår hittills i år till 26,1 miljarder kronor, vilket är 1,2 miljarder kronor högre än samma period föregående år.

 

Utfallet för anslaget Föräldraförsäkring uppgår hittills i år till 12,2 miljarder kronor, varav utgifterna för föräldrapenning uppgår till 8,3 miljarder kronor och utgifterna för tillfällig föräldrapenning till 2,6 miljarder kronor. Utgifterna för föräldraförsäkringen har ökat med 1,0 miljard kronor, varav 0,6 miljarder kronor avser tillfällig föräldrapenning och 0,3 miljarder kronor avser föräldrapenning.

 

 

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

Utfallet för Integration och jämställdhet uppgår hittills i år till 3,2 miljarder kronor, vilket är i nivå med motsvarande period föregående år. Under januari 2012 genomfördes dock en engångsutbetalning på 1,0 miljard kronor för amortering av hemutrustningslån hos Riksgäldskontoret. Bortsett från denna engångseffekt har utgifterna ökat med 1,0 miljard kronor jämfört med föregående år.

 

De högre utgifterna hittills i år beror främst på högre kommunersättningar om 0,7 miljarder kronor. Utfallet är nära kopplat till antalet kommunmottagna flyktingar. Till och med mars hade kommunerna tagit emot 8 374 flyktingar, vilket är 4 743 fler än 2012. Av de som tagits emot av kommunerna hittills i år är 4 588 personer under 18 år.

 

De ökade utgifterna beror även på att etableringsersättningar till vissa nyanlända invandrare har ökat med 0,3 miljarder kronor, vilket är en följd av det ökade antalet asylsökande som får uppehållstillstånd.

 

 

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Utfallet för Arbetsmarknad och arbetsliv uppgår för perioden januari-april till 23,2 miljarder kronor. Det är en ökning med 1,1 miljarder kronor jämfört med samma period föregående år.

 

Utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd uppgår hittills i år till 11,1 miljarder kronor. Det är 0,2 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Det är framför allt bidragen till arbetslöshetsersättning som har ökat. Kostnaderna för arbetsmarknadspolitiska program och insatser uppgår till 2,5 miljarder kronor hittills i år, vilket är en ökning med 0,6 miljarder kronor jämfört med motsvarande period föregående år.

 

Antalet inskrivna personer hos Arbetsförmedlingen var 697 470 personer i april, en ökning med 3,4 procent jämfört med samma månad föregående år. Av de inskrivna var 201 232 personer öppet arbetslösa, en ökning med 1,1 procent. Antalet personer som deltog i arbetsmarknadspolitiska program eller insatser som berättigar till aktivitetsstöd var 199 385 personer, en ökning med 7,6 procent.

 

Utgifterna för Lönebidrag och Samhall m.m. uppgår för perioden januari-april till 5,5 miljarder kronor. Det är en ökning med 0,4 miljarder kronor jämfört med samma period föregående år. Antal personer med subventionerade anställningar på grund av funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga var 75 269 personer i april, en ökning med 3,4 procent jämfört med samma månad föregående år.

 

Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader uppgår hittills i år till 2,5 miljarder kronor. Det är en ökning med 0,2 miljarder kronor jämfört med samma period föregående år.

 

Utgifterna för bidrag till lönegarantiersättning uppgår hittills i år till 0,8 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor lägre än motsvarande period föregående år. Av anvisade medel motsvarar utgifterna 57 procent. Regeringen har i vårändringsbudgeten för 2013 föreslagit att anslaget ökas med 0,8 miljarder kronor med anledning av att antalet anställda vid företag som har försatts i konkurs ökar med mer än vad som beräknades i budgetpropositionen för 2013.

 

 

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Utgifterna för Allmänna bidrag till kommuner uppgår till 29,6 miljarder kronor hittills i år, vilket är 1,3 miljarder kronor högre än motsvarande period föregående år. Bidragen betalas ut månadsvis med tolftedelar. Anvisade medel under utgiftsområdet uppgår till 88,9 miljarder kronor för 2013, vilket är 3,8 miljarder kronor högre än föregående år.

 

 

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Utfallet för utgiftsområdet uppgår till -0,4 miljarder kronor hittills i år, vilket är 3,9 miljarder kronor lägre än motsvarande period föregående år. Det lägre utfallet beror bland annat på lägre räntor på lån i svenska kronor, högre valutakursvinster och lägre kursförluster. Åt motsatt håll verkade att det 2012 uppstod inkomster till följd av överkurser vid emission, medan det 2013 har uppstått utgifter till följd av underkurser vid emission. Utfallet för utgiftsområdet utgörs nästan uteslutande av anslaget Räntor på statsskulden.

 

I tabellen nedan specificeras räntorna på statsskulden. Räntor på lån till Riksbanken och till andra länder redovisas i tabellen på samma sätt som annan utlåning, vilket innebär att utgiftsräntorna ingå i posten Räntor på lån i utländsk valuta medan inkomsträntorna ingår i posten Räntor på in- och utlåning. Nettobeloppet på anslaget påverkas inte av dessa räntor.

 

Räntor på statsskulden jan-april 2013 jämfört med motsvarande period 2012, fördelning på anslagets komponenter

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

 

Utfall
april 2013

Utfall
april 2012

Förändring
april

Utfall
jan-april 2013

Utfall
jan-april 2012

Skillnad
2013-2012

Räntor på lån i svenska kronor

736

1 637

-902

2 119

4 156

-2 038

Räntor på lån i utländsk valuta

35

224

-189

204

909

-705

Över- (-)/underkurser (+) vid emission

-612

-787

175

342

-3 353

3 695

Summa räntor

158

1 074

-916

2 665

1 713

952

 

 

 

 

 

 

 

Räntor på in- och utlåning

-180

-158

-22

-1 164

-1 279

115

Valutakursförluster (+)/vinster (-)

-888

-26

-862

-5 666

-2 899

-2 767

Kursförluster (+)/vinster (-)

293

204

89

3 848

5 752

-1 904

Övrigt

-22

179

-201

-115

157

-273

Summa ränteutgifter

-639

1 273

-1 912

-433

3 444

-3 877

 

 

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Avgiften till Europeiska unionen uppgår hittills i år till 15,8 miljarder kronor. Det är 1,3 miljarder kronor högre än samma period föregående år.

 

Utgifterna för den del av avgiften som baseras på bruttonationalinkomsten är hittills i år 13,8 miljarder kronor. Det är 1,5 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Såväl utgifterna för tullavgiften som utgifterna för sockeravgifter har minskat med 0,1 miljard kronor vardera jämfört med samma period föregående år.

 

Regeringen har i vårändringsbudgeten för 2013 föreslagit att anslaget ökas med 3,7 miljarder kronor. Anledningen är dels beslut av Europaparlamentet om EU:s budget som belastat och kommer att belasta anslaget först 2013, dels att utfallet för Sveriges avgift till Europeiska unionen för 2012 blev högre än anvisade medel.

 

 

Kassamässig korrigering

Den kassamässiga korrigeringsposten uppgår till 6,3 miljarder kronor för årets första fyra månader.

 

EU-kommissionens uttag av medel från det särskilda kontot för Sveriges EU-avgift understeg periodens insatta medel med 0,9 miljarder kronor, vilket påverkar den kassamässiga korrigeringen negativt.

 

Trafikverket och Försvarsmakten har i det räntebärande flödet redovisat ett lägre belopp mot anslag än det anslagsbelopp som har tillförts räntekontot. Detta har påverkat den kassamässiga korrigeringen positivt med 3,8 miljarder kronor respektive 2,7 miljarder kronor.

 

Skatteverket, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har redovisat lägre belopp mot inkomsttitlar respektive anslag i det icke räntebärande flödet än vad som redovisats i form av in- respektive utbetalningar i samma flöde. Detta har påverkat den kassamässiga korrigeringen positivt med 1,5 miljarder kronor, 0,7 miljarder kronor respektive 0,6 miljarder kronor.   

 

Kronofogdemyndigheten har redovisat ett lägre belopp mot inkomstitel än vad som redovisats som inbetalningar i det icke räntebärande flödet. Detta har påverkat den kassamässiga korrigeringen negativt med 1,1 miljarder kronor.

 

Den s.k. ränteperiodiseringen har påverkat den kassamässiga korrigeringen negativt med 0,9 miljarder kronor.

 

 

Riksgäldskontorets nettoutlåning

Riksgäldskontorets nettoutlåning har ökat med 110,6 miljarder kronor hittills i år. Ökningen beror på att Riksgäldskontoret under januari-april har lånat ut 110,4 miljarder kronor till Riksbanken i syfte att förstärka valutareserven. Riksbankens lån i Riksgäldskontoret uppgick den 30 april till 199,4 miljarder kronor enligt aktuell växelkurs. Riksgäldskontoret har mandat att för Riksbankens räkning ta upp lån i utländsk valuta på motsvarande 200 miljarder kronor.

 

Pensionsmyndighetens tillfälliga placering av premiepensionsavgifter i Riksgäldskontoret uppgår till 11,7 miljarder kronor hitintills i år, vilket har minskat nettoutlåningen. Exportkreditnämnden har placerat ytterligare 1,3 miljarder kronor i Riksgäldskontoret och stabilitetsfonden har ökat sina placeringar med 1,0 miljard kronor, båda dessa faktorer har minskat nettoutlåningen.

 

Kärnavfallsfonden har hittills i år minskat sina placeringar i Riksgäldskontoret, vilket ökat nettoutlåningen med 9,3 miljarder kronor. Centrala studiestödsnämnden har ökat upplåningen i Riksgäldskontoret med 3,4 miljarder kronor för finansiering av studielån.

 

Det sammanlagda nettot på myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret har minskat med 1,2 miljarder kronor, vilket ökat nettoutlåningen.

 

 

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget

Utfallet för Ålderspensionssystemet uppgår för de fyra första månaderna till 84,1 miljarder kronor, vilket är 6,2 miljarder kronor högre än motsvarande period föregående år. Ökningen beror framför allt på den årliga omräkningen av pensionerna.


Ekonomistyrningsverket l Postadress: Box 45316, 104 30, Stockholm l Tel: 08-690 4300 l Fax: 08-690 43 50
Besöksadress: Drottninggatan 89, Kartal E-post: registrator@esv.se l Organisationsnummer: 202100-5026