Månadsutfall för statens budget december 2013
Publicerad 30 Januari 2014

Utgifter på statens budget i december 2013

Utgifterna på statens budget uppgick i december till 123,1 miljarder kronor, vilket är 13,6 miljarder kronor högre än samma månad 2012. Det högre utfallet avser främst Riksgäldskontorets nettoutlåning.

 

Det preliminära årsutfallet för utgifterna uppgick till 920,8 miljarder kronor, vilket är 108,3 miljarder kronor högre än föregående år. Det högre utfallet beror främst på att Riksgäldskontoret under 2013 lånat ut 103,6 miljarder kronor till Riksbanken, vilket påverkar Riksgäldskontorets nettoutlåning.  Några andra utgiftsområden med ökade utgifter är Avgiften till Europeiska unionen, Allmänna bidrag till kommuner, Arbetsmarknad och arbetsliv, Utbildning och universitetsforskning samt Samhällsekonomi och finansförvaltning. Samtidigt minskade utgifterna för Statsskuldräntor m.m. med 10,9 miljarder kronor.

 

Utgiftsområde 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Årsutfallet för utgiftsområdet Samhällsekonomi och finansförvaltning uppgick till 16,1 miljarder kronor, vilket är 2,5 miljarder kronor högre än 2012. De högre utgifterna beror främst på en engångsutbetalning till Europeiska investeringsbanken (EIB) i februari.

 

Utgiftsområde 04 Rättsväsendet

Årsutfallet för Rättsväsendet uppgick till 39,3 miljarder kronor, vilket är 1,1 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Det högre utfallet återfinns främst inom Polisorganisationen, Kriminalvården och Sveriges domstolar.

 

Utgifterna för Polisorganisationen uppgick till 20,7 miljarder kronor för perioden, vilket är 0,2 miljarder kronor högre än samma period föregående år.

 

Utgifterna för Kriminalvården uppgick 2013 till 7,6 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Även utgifterna för Sveriges domstolar blev 0,2 miljarder kronor högre och uppgick 2013 till 5,2 miljarder kronor.

 

Utgiftsområde 05 Internationell samverkan

Utgifterna för internationell samverkan uppgick 2013 till 1,8 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor högre än föregående år.

 

Skillnaden mellan åren beror på att Sveriges betalningar till FN:s fredsbevarande operationer ökat från 0,3 miljarder kronor 2012 till 0,6 miljarder kronor 2013.

 

Utgiftsområde 06 Försvar och samhällets krisberedskap

Utgifterna för Försvar och samhällets krisberedskap uppgick 2013 till 45,3 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljard kronor lägre än föregående år.

 

Utgifterna för Förbandsverksamhet och beredskap uppgick till 22,9 miljarder kronor, vilket är 0,9 miljarder kronor högre än föregående år.

 

Utgifterna för Fredsfrämjande förbandsinsatser uppgick till 1,1 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor lägre än föregående år.

 

Utgifterna för Anskaffning av materiel och anläggningar uppgick till 8,7 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor lägre än föregående år.

 

Utgifterna för Gemensam radiokommunikation (Rakel) uppgick till 0,03 miljarder kronor 2013, vilket är 0,2 miljarder kronor lägre än föregående år.

 

Utgiftsområde 08 Migration

Utgifterna för Migration uppgick till 9,8 miljarder kronor. Jämfört med 2012 har utgifterna ökat med 1,5 miljarder kronor (18,5 procent). Det är framför allt utgifterna under anslaget Ersättningar och bostadskostnader för asylsökande som blivit högre (0,9 miljarder kronor). Orsaken är att antalet asylsökande ökat mellan åren. Under 2013 har Migrationsverket tagit emot 54 259 ansökningar, vilket är 23,6 procent fler jämfört med 2012. Den största gruppen är asylsökande från Syrien som uppgår till 16 317 och är en ökning med 8 503 (109 procent). Den näst största gruppen är statslösa som uppgår till 6 463, en ökning med 4 174 jämfört med 2012. Antalet ansökningar från ensamkommande barn och ungdomar uppgår till 3 852, vilket är 274 fler än föregående år.

 

Utgifterna för Migrationsverkets förvaltning uppgick till 3,1 miljarder kronor och har ökat med 0,5 miljarder kronor jämfört med föregående år. Orsaken är främst utbyggnad av kapaciteten i mottagningssystemet för att möta det ökade antalet asylsökande.

 

Under 2013 har totalt 116 587 uppehållstillstånd beviljats. Jämfört med 2012 är det en ökning med 5 497. Ökningen avser framför allt asylsökanden och konventionsflyktingar (flyktingar enligt FN:s flyktingkonvention) samt anhöriga till de som fått uppehållstillstånd som konventionsflyktingar, skyddsbehövande, synnerligen ömmande omständigheter eller tidsbegränsat tillstånd. Totalt har 39 205 uppehållstillstånd beviljats för dessa kategorier, vilket är en ökning med 14 365 (57,8 procent).

 

Antalet arbetstillstånd som beviljats under 2013 uppgår till 15 357, vilket är en minskning med 1 186 (7,2 procent) jämfört 2012. Antalet arbetstillstånd för arbete som kräver kortare högskoleutbildning har minskat med 662 (50,4 procent).

 

Utgiftsområde 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Årsutfallet för Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppgick till 58,9 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor högre än föregående år.

 

Utfallet avseende Bidrag för läkemedelsförmånerna uppgick till 20,8 miljarder kronor, vilket är 1,3 miljarder kronor lägre än 2012. Utgifterna avser statens bidrag till landstingen. Bidragen betalas ut med två månaders fördröjning. Avtal saknas ännu mellan Sveriges kommuner och landsting på detta område vilket innebär att utgifterna för läkemedelsförmånerna hittills i år är preliminära. Kostnader för statlig assistansersättning uppgår till 22,5 miljarder kronor, vilket är 1,0 miljard kronor högre än för motsvarande period föregående år.

 

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Årsutfallet för Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning uppgick till 96,4 miljarder kronor. Det är en ökning med 1,5 miljarder kronor jämfört med samma period föregående år.

 

De största utgifterna inom utgiftsområdet avser utgifter för aktivitets- och sjukersättningar m.m. som uppgick till 52,2 miljarder kronor 2013. Det är 2,2 miljarder kronor lägre än utfallet för motsvarande period föregående år. Utfallet för december var 4,3 miljarder, vilket är 0,1 miljard kronor lägre än föregående år. Sjuk- eller aktivitetsersättning betalades ut till 363 602 personer i december, en minskning med 3,8 procent jämfört med samma månad föregående år.

 

Utgifterna för sjukpenning och rehabilitering m.m. uppgick till 27,9 miljarder kronor 2013. Det är 3,0 miljarder kronor högre än utfallet för motsvarande period föregående år. Utfallet för december var 2,5 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor högre än samma månad föregående år. Antalet personer som fick sjukpenning var 168 068 personer i december, vilket är en ökning med 12,6 procent jämfört med samma månad föregående år.

 

Utgifterna för Bidrag för sjukskrivningsprocessen är 0,6 miljarder kronor högre 2013 jämfört med samma period föregående år och uppgick till 2,3 miljarder kronor.

 

Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Utgifterna för Ekonomisk trygghet vid ålderdom uppgick till 40,0 miljarder kronor. Det är 1,4 miljarder kronor lägre än föregående år. Det är framför allt anslaget Garantipension till ålderspension som blev lägre. Utfallet för garantipensioner uppgår till 16,8 miljarder kronor, vilket är 1,3 miljarder lägre än motsvarande period föregående år. Den långsiktiga trenden är att utgifterna för garantipension minskar. Den genomsnittliga inkomstrelaterade ålderspensionen är högre för yngre och nyblivna pensionärer jämfört med de äldre som redan uppbär pension. Dessutom minskar antalet pensionärer som inte har tjänat in någon inkomstrelaterad ålderspension alls successivt bland de nyblivna pensionärerna.

 

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Utgifterna för utgiftsområdet Ekonomisk trygghet för familjer och barn uppgick för helåret till 78,5 miljarder kronor, vilket är 3,0 miljarder kronor högre än 2012. Det är främst anslaget Föräldraförsäkring som har ökat med 2,2 miljarder kronor, varav föräldrapenning har ökat med 1,1 miljarder kronor och tillfällig föräldrapenning med 0,8 miljarder kronor. Det högre utfallet för föräldrapenning beror dels på högre ersättning per dag och dels på fler uttagna dagar. Under året har cirka 670 000 fler dagar tagits ut jämfört med 2012. Det högre utfallet för tillfällig föräldrapenning kan hänföras till det ökade antalet uttagna dagar under influensaperioden januari-april. Även utfallet för anslaget Allmänna barnbidrag har ökat med 0,4 miljarder kronor.

 

Utgifterna för Föräldraförsäkring för helåret uppgick till 36,7 miljarder kronor, varav utfallet för föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning uppgick till 26,9 miljarder kronor respektive 5,8 miljarder kronor. Utgifterna för Allmänna barnbidrag uppgick 2013 till 24,7 miljarder kronor.

 

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

Jämfört med 2012 har utgifterna för Integration och jämställdhet ökat med 2,1 miljarder kronor (31 procent) och uppgår nu till 8,8 miljarder kronor. Kommunersättningar för flyktingmottagande uppgår till 5,6 miljarder kronor, vilket är 1,7 miljarder kronor högre än 2012. Av detta avser 3,2 miljarder kronor ersättningar för ensamkommande barn och ungdomar, vilket är en ökning med 1,1 miljarder kronor (55,1 procent). Orsaken till det högre utfallet är att kommunernas flyktingmottagande ökat kraftigt under 2013. Till och med november hade kommunerna tagit emot 30 451 flyktingar, vilket är 14 546 fler än 2012. Av de som tagits emot av kommunerna är 15 242 under 18 år. Av dessa är 1 810 ensamkommande.

 

Anslaget Hemutrustningslån har minskat med 1,0 miljard kronor. Orsaken är att hemutrustningslånen fram till 2011 lånefinansierades men blev med anledning av den nya budgetlagen anslagsfinansierade från och med 2012. Under januari 2012 belastades anslaget med en engångsutbetalning på 1,0 miljard kronor för amortering av hemutrustningslån hos Riksgäldskontoret, något som alltså inte skett under 2013.

 

Etableringsersättningar till vissa nyanlända invandrare samt Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare har ökat med 0,8 miljarder kronor (95,1 procent) respektive 0,5 miljarder kronor (109,3 procent), en följd av det ökade antalet asylsökande som får uppehållstillstånd.

 

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Årsutfallet för Arbetsmarknad och arbetsliv uppgick till 69,7 miljarder kronor. Det är en ökning med 3,1 miljarder kronor jämfört med samma period föregående år. Utfallet i december har minskat med 0,3 miljarder kronor jämfört med samma månad föregående år och uppgår till 6,0 miljarder kronor.

 

Antalet inskrivna personer hos Arbetsförmedlingen var 704 640 personer i december, en minskning med 0,8 procent jämfört med samma månad föregående år. Av de inskrivna arbetslösa var 219 310 personer öppet arbetslösa, en minskning med 1,9 procent. Antalet personer som deltog i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd var 191 614 personer, en ökning med 0,4 procent.

 

Utgifterna för Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd uppgick 2013 till 31,8 miljarder kronor. Det är 0,8 miljarder kronor högre än samma period föregående år. För december var utfallet 2,5 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor högre än samma månad föregående år.

 

Kostnaderna för arbetsmarknadspolitiska program och insatser uppgick till 8,9 miljarder kronor 2013, vilket är 1,8 miljarder kronor högre än motsvarande period föregående år. Utfallet för december var 1,0 miljard kronor. Det är 0,4 miljarder kronor lägre än samma månad föregående år.

 

Antal personer med subventionerade anställningar på grund av funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga var 75 169 personer i december, en ökning med 1,0 procent jämfört med samma månad föregående år.

 

Utgifterna för Lönebidrag och Samhall m.m. uppgick 2013 till 17,0 miljarder kronor. Det är en ökning med 0,9 miljarder kronor jämfört med samma period föregående år. För december var utfallet 1,5 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor högre än samma månad föregående år.

 

Utgiftsområde 15 Studiestöd

Årsutfallet för Studiestöd uppgick till 20,6 miljarder kronor. Det är 0,5 miljarder kronor lägre än samma period föregående år.

 

Det är främst utgifterna för studiemedelsräntor m.m. som har minskat jämfört med föregående år. Utgifterna uppgick till 3,9 miljarder kronor 2013, vilket är 0,4 miljarder kronor lägre än samma period föregående år. Detta förklaras av att räntan för studielån är lägre 2013 än 2012.

 

De största utgifterna inom utgiftsområdet ryms inom anslaget Studiemedel m.m. och avser främst utgifter för studiebidrag. Utfallet uppgick 2013 till 12,9 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljard kronor högre än utfallet under motsvarande period föregående år.

 

Utgifterna för studiehjälp uppgår 2013 till 3,5 miljarder kronor. Det är 0,2 miljarder kronor lägre än samma period föregående år. Antal personer i åldern 16-20 år har minskat, vilket påverkar storleken på den grupp som har rätt till stödet.

 

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Årsutfallet för Utbildning och universitetsforskning uppgick till 56,4 miljarder kronor. Det är 2,6 miljarder kronor högre än samma period föregående år.

 

Det högre utfallet för utgiftsområdet jämfört med samma period föregående år hänförs främst till anslagen Statligt stöd till vuxenutbildning och Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet som har utfall som blev 0,8 miljarder kronor respektive 0,7 miljarder kronor högre än samma period föregående år.

 

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Utgifterna för Kommunikationer är 43,7 miljarder kronor, vilket är i 0,9 miljarder kronor högre än föregående år. Utfallet för anslaget Väghållning är 22,6 miljarder kronor, vilket är 0,5 miljarder kronor högre än föregående år. Utfallet för anslaget Banhållning är 14,7 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor lägre än föregående år. Tillsammans utgör dessa två anslag  85,2 procent av utfallet under utgiftsområdet. I tabellerna nedan redovisas en specificering av vad anslagen använts till hittills i år jämfört med samma period 2012.

 

Specifikation av anslaget Väghållning

 

 

 

Miljoner kronor

 

 

 

Väghållning

Utfall

jan-dec 2013

Utfall jan-dec 2012

Skillnad 2013-

2012

 

 

 

 

Drift och underhåll

9 914

9 309

605

Investeringar i nationell plan

6 398

7 164

-766

Investeringar i regional plan

2 792

2 415

377

Bärighet och tjälsäkring

1 589

1 507

81

Bidrag för drift av enskild väg

1 048

1 044

4

Övrigt

817

609

209

Totalt

22 559

22 048

511

 

Specifikation av anslaget Banhållning

 

 

 

Miljoner kronor

 

 

 

Banhållning

Utfall

jan-dec 2013

Utfall jan-dec 2012

Skillnad 2013-

2012

 

 

 

 

Drift, underhåll och trafikledning

7 069

6 974

95

Investeringar i nationell plan

5 847

6 273

-427

Räntor och återbetalning av lån

1 239

1 270

-31

Bidrag till Inlandsbanan och Öresundsbro Konsortiet

418

397

21

Övrigt

118

92

26

Totalt

14 691

15 007

-317

 

 

 

Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Utgifterna för Areella näringar, landsbygd och livsmedel uppgick 2013 till 16,0 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor lägre än 2012. Det är framför allt utgifterna under anslaget finansiella korrigeringar som minskat (0,2 miljarder kronor), vilket beror på att Sverige under 2012 belastades med finansiella korrigeringar avseende stödåren 2005-2007 på grund av brister i den så kallade blockdatabasen, en databas över Sveriges jordbruksmark.  

 

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Utgifterna för Näringsliv uppgick till 5,2 miljarder kronor 2013, vilket är 0,7 miljarder kronor lägre än föregående år.

 

Skillnaden beror främst på att det i november 2012 betalades ut 1,0 miljard kronor i kapitaltillskott till Ersättningsmark i Sverige AB.

 

Det preliminära årsutfallet för Vinnovas forskningsanslag uppgick till 2,2 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor högre än föregående år.

 

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Utgifterna för Allmänna bidrag till kommuner uppgick till 88,9 miljarder kronor, vilket är 3,8 miljarder kronor (4,4 procent) högre än motsvarande period föregående år. Bidragen betalas ut månadsvis med tolftedelar och utfallet överensstämmer med anvisade medel för 2013.

 

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Utfallet för anslaget Räntor på statsskulden blev 2,3 miljarder kronor i december. Det är 4,1 miljarder kronor lägre än i december föregående år. Riksgäldskontoret har från och med november ändrat redovisningsprincip från likviddagsredovisning till affärsdagsredovisning. Det gör att ränteförfall på realränteobligationer som har affärsdag i november och likviddag i december påverkade anslagsutfallet i år redan i november medan motsvarande förfall av räntor påverkade utfallet på räntor på statsskulden i december förra året.

 

Årsutfallet för utgiftsområdet Statsskuldsräntor m.m. uppgick till 16,5 miljarder kronor. Utfallet för utgiftsområdet består nästan uteslutande av anslaget Räntor på statsskulden, som uppgår till 16,4 miljarder kronor. Det är 10,9 miljarder kronor lägre än föregående år. Det lägre utfallet beror på flera olika faktorer. Valutakursvinsterna blev högre, kursförlusterna blev lägre och det blev lägre räntor på lån i svenska kronor. Åt motsatt håll verkade att det innevarande år har uppstått utgifter till följd av underkurser vid emission, medan det under 2012 uppstod inkomster till följd av överkurser vid emission.

 

I tabellen nedan visas räntorna på statsskulden fördelade på anslagets komponenter. Räntorna på lån till Riksbanken och till andra länder redovisas i tabellen på samma sätt som annan utlåning, vilket innebär att utgiftsräntorna ingår i posten Räntor på lån i utländsk valuta, medan inkomsträntorna ingår i posten Räntor på in- och utlåning. Nettobeloppet på anslaget påverkas inte av dessa räntor.

 

Räntor på statsskulden jan-dec 2013 jämfört med motsvarande period 2012, fördelning på anslagets komponenter

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

 

Utfall
december 2013

Utfall
december 2012

Förändring
december

Utfall
jan-dec 2013

Utfall
jan-dec 2012

Skillnad
2013-2012

Räntor på lån i svenska kronor

874

8 467

-7 592

22 579

28 918

-6 338

Räntor på lån i utländsk valuta

92

211

-119

1 538

2 922

-1 384

Över- (-)/underkurser (+) vid emission

204

-459

663

750

-9 522

10 271

Summa räntor

1 169

8 218

-7 049

24 867

22 318

2 548

 

 

 

 

 

 

 

Räntor på in- och utlåning

-768

-1 086

319

-4 297

-4 661

364

Valutakursförluster (+)/vinster (-)

-498

-776

278

-10 311

-2 861

-7 450

Kursförluster (+)/vinster (-)

726

130

596

6 070

12 526

-6 456

Övrigt

1 698

-24

1 723

82

-24

106

Summa ränteutgifter

2 328

6 462

-4 134

16 411

27 299

-10 888

 

 

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Det preliminära årsutfallet för avgiften till Europeiska unionen uppgick till 37,4 miljarder kronor. Det är 6,0 miljarder kronor högre än samma period föregående år.

 

Utgifterna för den del av avgiften som baseras på bruttonationalinkomsten blev 31,9 miljarder kronor 2013. Det är 6,1 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Utfallet i december blev 4,8 miljarder kronor, vilket är 2,1 miljarder kronor högre än samma månad föregående år. I december gjordes en utbetalning med anledning av en ändringsbudget som avsåg 2013.

 

Utgifterna för tullavgiften uppgick 2013 till 3,8 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor lägre än samma period föregående år.

 

Utgifterna för den mervärdesskattebaserade avgiften uppgick till 1,7 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljard kronor högre än samma period föregående år.

 

Kassamässig korrigering

Årsutfallet för den kassamässiga korrigeringsposten blev -2,2 miljarder kronor.

 

EU-kommissionens uttag av medel från det särskilda kontot för Sveriges EU-avgift understiger periodens insatta medel med 2,2 miljarder kronor, vilket påverkar den kassamässiga korrigeringen negativt.

 

Trafikverket redovisar i det räntebärande flödet ett lägre belopp mot anslag än det anslagsbelopp som har tillförts räntekontot. Detta påverkar den kassamässiga korrigeringen positivt med 0,7 miljarder kronor.

 

Riksgäldskontorets nettoutlåning

Riksgäldskontorets nettoutlåning ökade med 96,2 miljarder kronor under 2013.

 

Ökningen beror främst på årets utlåning till Riksbanken som uppgick till 103,6 miljarder kronor. Riksbanken tar upp lånen för att förstärka sin valutareserv. Den totala utlåningen till Riksbanken uppgick den 31 december till 194,1 miljarder kronor. Riksgäldskontoret har mandat att för Riksbankens räkning ta upp lån i utländsk valuta på motsvarande 200 miljarder kronor.

 

Stabilitetsfonden ökade sina tillgodohavanden i Riksgäldskontoret med 25,9 miljarder kronor under året. Det beror i huvudsak på att staten i juni respektive september sålde Nordeaaktier till ett värde av 19,5 miljarder kronor respektive 21,6 miljarder kronor. Ungefär hälften av de sålda aktierna avsåg stabilitetsfondens innehav. Fondens inkomster från försäljningen uppgick till 10,1 miljarder kronor i juni och 11,2 miljarder kronor i september.

 

Pensionsmyndighetens tillfälliga placering av premiepensionsavgifter minskade med 2,3 miljarder kronor under 2013.

 

Kärnavfallsfonden minskade under året sina placeringar med 3,8 miljarder kronor.

 

Centrala studiestödsnämnden ökade upplåningen i Riksgäldskontoret med 6,0 miljarder kronor för finansiering av studielån.

 

Exportkreditnämnden ökade sina tillgodohavanden med 2,6 miljarder kronor.

 

Trafikverkets lån till infrastrukturinvesteringar ökade med 0,4 miljarder kronor och Trafikverkets anläggningslån ökade med 1,6 miljarder kronor.

 

Utlåningen ökade till Svenska kraftnät respektive Försvarets materielverk med 1,9 miljarder kronor respektive 1,5 miljarder kronor.

 

Riksgäldskontoret har under 2013 lånat ut 2,6 miljarder kronor till Irland. Lånen togs upp med 1,3 miljarder kronor i juni och ytterligare 1,3 miljarder kronor i november. Utlåningen syftar till att minska finanskrisens effekter. Den totala utlåningen till Irland uppgick den 31 december till 5,2 miljarder kronor.

 

De sammanlagda behållningarna på myndigheternas räntekonton ökade med 0,7 miljarder kronor under 2013, vilket minskade nettoutlåningen.

 

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget

Utfallet för Ålderspenssionssystemet vid sidan av statens budget uppgick till 256,7 miljarder kronor, vilket är 18,3 miljarder kronor högre än 2012. Ökningen beror framför allt på den årliga omräkningen av pensionerna.

 

 

 

 

 


Ekonomistyrningsverket l Postadress: Box 45316, 104 30, Stockholm l Tel: 08-690 4300 l Fax: 08-690 43 50
Besöksadress: Drottninggatan 89, Kartal E-post: registrator@esv.se l Organisationsnummer: 202100-5026