Månadsutfall för statens budget november 2013
Publicerad 19 December 2013

Utgifterna för perioden januari-november uppgår till 797,7 miljarder kronor, vilket är 94,7 miljarder kronor högre än motsvarande period föregående år. Ökningen beror främst på att Riksgäldskontoret under perioden har lånat ut 103,6 miljarder kronor till Riksbanken. Det totala lånet till Riksbanken uppgick den 30 november till 194,1 miljarder kronor.

 

Utgiftsområde 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Utfallet för utgiftsområdet Samhällsekonomi och finansförvaltning för perioden januari-november uppgår till 14,7 miljarder kronor, vilket är 2,6 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Det högre utfallet i år beror främst på en engångsutbetalning på 2,5 miljarder kronor till Europeiska investeringsbanken (EIB) i februari.

 

Utgiftsområde 04 Rättsväsendet

Utfallet för Rättsväsendet uppgår för perioden januari-november till 35,4 miljarder kronor, vilket är 1,1 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Det högre utfallet återfinns främst inom Polisorganisationen, Kriminalvården och Sveriges domstolar.

 

Utgifterna för Polisorganisationen uppgår till 18,6 miljarder kronor för perioden, vilket är 0,4 miljarder kronor högre än samma period föregående år.

 

Utgifterna för Kriminalvården uppgår hittills i år till 7,0 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Även utgifterna för Sveriges domstolar är 0,2 miljarder kronor högre och uppgår hittills i år till 4,7 miljarder kronor.

 

Utgifterna för rättsliga biträden uppgår till 2,0 miljarder kronor hittills i år, vilket är 0,1 miljard kronor högre än utfallet samma period föregående år.

 

Utgiftsområde 06 Försvar och samhällets krisberedskap

Utgifterna för Försvar och samhällets krisberedskap uppgår hittills i år till 36,9 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor lägre än motsvarande period föregående år.

 

Utgifterna för Förbandsverksamhet och beredskap uppgår till 20,9 miljarder kronor, vilket är 0,9 miljarder kronor högre än motsvarande period föregående år. De tilldelade medlen uppgick 2012 till 22,2 miljarder kronor. I år uppgår de tilldelade medlen till 22,7 miljarder kronor, det vill säga 0,5 miljarder kronor högre än 2012.  

 

Utgiftsområde 08 Migration

Utgifterna för Migration uppgår till 8,7 miljarder kronor hittills i år. Jämfört med de elva första månaderna 2012 har utgifterna ökat med 1,4 miljarder kronor (19,5 procent). Det är framför allt utgifterna under anslaget Ersättningar och bostadskostnader för asylsökande som blivit högre (0,8 miljarder kronor). Orsaken är att antalet asylsökande fortsätter att öka. Hittills i år har Migrationsverket tagit emot 48 941 ansökningar, vilket är 23,0 procent fler jämfört med samma period 2012. Det är framför allt sökande från Syrien som ökar och uppgår till 14 362. Den näst största gruppen är statslösa som uppgår till 6 463. Antalet ansökningar från ensamkommande barn och ungdomar uppgår till 3 490, vilket är 256 fler än föregående år.

 

Utgifterna för Migrationsverkets förvaltning har ökat med 0,4 miljarder kronor. Orsaken är främst utbyggnad av kapaciteten i mottagningssystemet för att möta det ökade antalet asylsökande.

 

Eftersom antalet asylsökanden blivit fler än vad som antogs i budgetpropositionen för 2013 har riksdagen i vårändringsbudgeten beslutat att ytterligare 0,8 miljarder kronor ska tillföras anslaget Ersättningar och bostadskostnader och att 0,3 miljarder kronor ska tillföras Migrationsverkets förvaltningsanslag. Finansiering sker delvis genom att anslaget Biståndsverksamhet minskats med sammanlagt 0,7 miljarder kronor. I höständringsbudgeten har dock riksdagen beslutat att 0,5 miljarder kronor ska återföras från anslaget för ersättningar och bostadskostnader till anslaget för biståndsverksamhet. Orsaken till beslutet är att regeringen bedömer att antalet personer som söker asyl blir färre än vad som antogs under våren.

 

Antalet arbetstillstånd som hittills beviljats under 2013 uppgår till 14 734, vilket är en minskning med 1 320 (8,2 procent) jämfört med samma period 2012. Arbetstillstånd för arbete som kräver kortare högskoleutbildning eller teoretisk specialistkompetens har minskat med 845 (15,2 procent).

 

Fram till och med november 2013 har totalt 107 799 uppehållstillstånd beviljats. Jämfört med 2012 är det en ökning med 4 228. Ökningen avser framför allt asylsökanden och konventionsflyktingar (flyktingar enligt FN:s flyktingkonvention) samt anhöriga till de som fått uppehållstillstånd som konventionsflyktingar, skyddsbehövande, synnerligen ömmande omständigheter eller tidsbegränsat tillstånd. Totalt har 35 854 uppehållstillstånd beviljats för dessa kategorier, vilket är en ökning med 13 857 (63,0 procent).

 

Utgiftsområde 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Utfallet för Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppgår för perioden januari-november till 51,9 miljarder kronor, vilket är 0,9 miljarder kronor lägre än motsvarande period föregående år.

 

Utfallet avseende Bidrag för läkemedelsförmånerna uppgår för de elva första månaderna till 19,1 miljarder kronor, vilket är 1,2 miljarder kronor lägre än motsvarande period 2012. Utgifterna avser statens bidrag till landstingen. Bidragen betalas ut med två månaders fördröjning. Avtal saknas ännu mellan Sveriges kommuner och landsting på detta område vilket innebär att utgifterna för läkemedelsförmånerna hittills i år är preliminära.

 

Kostnader för statlig assistansersättning uppgår för samma period till 20,3 miljarder kronor, vilket är 0,8 miljarder kronor högre än för motsvarande period föregående år.

 

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Utfallet för Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning uppgår för perioden januari-november till 88,0 miljarder kronor. Det är en ökning med 1,0 miljard kronor jämfört med samma period föregående år.

 

De största utgifterna inom utgiftsområdet avser utgifter för aktivitets- och sjukersättningar m.m. som uppgår till 47,9 miljarder kronor hittills i år. Det är 2,1 miljarder kronor lägre än utfallet för motsvarande period föregående år. Utfallet för november var 4,3 miljarder, vilket är 0,1 miljard kronor lägre än föregående år. Sjuk- eller aktivitetsersättning betalades ut till 364 180 personer i november, en minskning med 3,9 procent jämfört med samma månad föregående år.

 

Utgifterna för sjukpenning och rehabilitering m.m. uppgår till 25,4 miljarder kronor hittills i år. Det är 2,6 miljarder kronor högre än utfallet för motsvarande period föregående år. Utfallet för november var 2,4 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor högre än samma månad föregående år.

 

Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Utgifterna för Ekonomisk trygghet vid ålderdom uppgår hittills i år till 36,7 miljarder kronor. Det är 1,2 miljarder kronor lägre än motsvarande period föregående år. Det är framför allt utfallet på anslaget Garantipension till ålderspension som är lägre. Utfallet för garantipensioner uppgår till 15,4 miljarder kronor, vilket är 1,2 miljarder kronor lägre än motsvarande period föregående år. Den långsiktiga trenden är att utgifterna för garantipension minskar. Den genomsnittliga inkomstrelaterade ålderspensionen är högre för yngre och nyblivna pensionärer jämfört med de äldre som redan uppbär pension. Dessutom minskar antalet pensionärer som inte har tjänat in någon inkomstrelaterad ålderspension alls successivt bland de nyblivna pensionärerna.

 

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Utfallet för utgiftsområdet Ekonomisk trygghet för familjer och barn uppgår för perioden januari-november till 72,2 miljarder kronor, vilket är 2,7 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Det är främst anslaget Föräldraförsäkring som har ökat med 2,0 miljarder kronor, varav föräldrapenningen har ökat med 1,0 miljard kronor och den tillfälliga föräldrapenningen med 0,7 miljarder kronor. Det högre utfallet för föräldrapenning beror dels på högre ersättning per dag och dels på fler uttagna dagar. Under perioden har cirka 591 000 fler dagar tagits ut. Det högre utfallet för tillfällig föräldrapenning kan hänföras till influensaperioden januari-april. Även utfallet för anslaget Allmänna barnbidrag har ökat med 0,4 miljarder kronor för perioden.

 

Det totala utfallet för anslaget Föräldraförsäkring för perioden januari-november uppgår till 33,9 miljarder kronor, varav utfallet för Föräldrapenning och Tillfällig föräldrapenning uppgår till 24,9 miljarder kronor respektive 5,3 miljarder kronor.

 

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

Utfallet för Integration och jämställdhet uppgår hittills i år till 8,1 miljarder kronor. Under de 11 första månaderna 2013 har utgifterna ökat med 1,6 miljarder kronor (24,5 procent) och uppgår nu till 8,1 miljarder kronor. Kommunersättningar för flyktingmottagande uppgår till 5,3 miljarder kronor, vilket är 1,4 miljarder kronor högre än 2012. Av detta avser 3,1 miljarder kronor ersättningar för ensamkommande barn och ungdomar, vilket är en ökning med 1,0 miljard kronor (147,6 procent). Orsaken till det högre utfallet är att kommunernas flyktingmottagande ökat kraftigt under 2013. Till och med oktober hade kommunerna tagit emot 27 608 flyktingar, vilket är 14 235 fler än 2012. Av de som tagits emot av kommunerna hittills i år är 14 021 under 18 år. Av dessa är 1 883 ensamkommande.

 

Anslaget Hemutrustningslån har minskat med 1,0 miljard kronor. Orsaken är att hemutrustningslånen fram till 2011 lånefinansierades men blev med anledning av den nya budgetlagen anslagsfinansierade fr.o.m. 2012. Under januari 2012 belastades anslaget med en engångsutbetalning på 1,0 miljard kronor för amortering av hemutrustningslån hos Riksgäldskontoret, något som alltså inte skett under 2013.

 

Etableringsersättningar till vissa nyanlända invandrare samt Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare har ökat med 0,8 miljarder kronor (100,4 procent) respektive 0,5 miljarder kronor (128,6 procent), en följd av det ökade antalet asylsökande som får uppehållstillstånd.

 

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Utfallet för Arbetsmarknad och arbetsliv uppgår för perioden januari-november till 63,8 miljarder kronor. Det är en ökning med 3,4 miljarder kronor jämfört med samma period föregående år. Utfallet i november har ökat med 0,2 miljarder kronor jämfört med samma månad föregående år.

 

Antalet inskrivna personer hos Arbetsförmedlingen var 699 162 personer i november, en minskning med 0,3 procent jämfört med samma månad föregående år. Av de inskrivna arbetslösa var 208 544 personer öppet arbetslösa, en minskning med 1,9 procent. Antalet personer som deltog i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd var 193 469 personer, en ökning med 1,6 procent.

 

Utgifterna för Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd uppgår hittills i år till 29,3 miljarder kronor. Det är 0,6 miljarder kronor högre än samma period föregående år. För november var utfallet 2,7 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljard kronor högre än samma månad föregående år.

 

Kostnaderna för arbetsmarknadspolitiska program och insatser uppgår till 7,9 miljarder kronor hittills i år, vilket är 2,2 miljarder kronor högre än motsvarande period föregående år. Utfallet för november var 0,9 miljarder kronor. Det är 0,2 miljarder kronor högre än samma månad föregående år.

 

Antal personer med subventionerade anställningar på grund av funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga var 75 283 personer i november, en ökning med 1,4 procent jämfört med samma månad föregående år.

 

Utgifterna för Lönebidrag och Samhall m.m. uppgår för perioden januari-november till 15,6 miljarder kronor. Det är en ökning med 0,8 miljarder kronor jämfört med samma period föregående år. För november var utfallet 1,4 miljarder kronor, vilket är i nivå med utfallet samma månad föregående år.

 

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Utgifterna för Kommunikationer är 36,9 miljarder kronor hittills i år, vilket är i 0,5 miljarder kronor högre än motsvarande period föregående år. Utfallet för anslaget Väghållning är 18,6 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor högre än föregående år. Utfallet för anslaget Banhållning är 12,7 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor lägre än föregående år. Tillsammans utgör dessa två anslag  84,8 procent av utfallet under utgiftsområdet. I tabellerna nedan redovisas en specificering av vad anslagen använts till hittills i år jämfört med samma period 2012.

 

Specifikation av anslaget Väghållning

 

 

 

Miljoner kronor

 

 

 

Väghållning

Utfall jan-nov 2013

Utfall jan-nov 2012

Skillnad  2013-2012

 

 

 

 

Drift och underhåll

8 434

7 870

564

Investeringar i nationell plan

5 292

6 065

-773

Investeringar i regional plan

1 856

1 495

361

Bärighet och tjälsäkring

1 341

1 343

-2

Bidrag för drift av enskild väg

1 007

997

10

Övrigt

670

552

118

Totalt

18 600

18 322

278

 

 

 

 

Specifikation av anslaget Banhållning

 

 

 

Miljoner kronor

 

 

 

Banhållning

Utfall jan-nov 2013

Utfall jan-nov 2012

Skillnad 2013-2012

 

 

 

 

Drift, underhåll och trafikledning

6 051

5 671

380

Investeringar i nationell plan

5 140

5 836

-696

Räntor och återbetalning av lån

1 058

1 025

33

Bidrag till Inlandsbanan och Öresundsbro Konsortiet

391

365

26

Övrigt

83

63

20

Totalt

12 723

12 960

-237

 

 

 

 

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Utgifterna för Allmänna bidrag till kommuner uppgår till 81,5 miljarder kronor hittills i år, vilket är 3,5 miljarder kronor (4,4 procent) högre än motsvarande period föregående år. Bidragen betalas ut månadsvis med tolftedelar. Anvisade medel under utgiftsområdet uppgår till 88,9 miljarder kronor för 2013, vilket är 3,8 miljarder kronor (4,4 procent) högre än föregående år.

 

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Utfallet i november för anslaget Räntor på statsskulden är 6,9 miljarder kronor. Det är 6,6 miljarder kronor högre jämfört med november föregående år. Riksgäldskontoret har från och med november ändrat redovisningsprincip från likviddagsredovisning till affärsdagsredovisning. Det gör att ränteförfall på realränteobligationer som har affärsdag i november och likviddag i december påverkar anslagsutfallet 2013 redan i november medan motsvarande förfall av räntor förra året påverkade utfallet på räntor på statsskulden i december.

 

Utfallet för utgiftsområdet Statsskuldsräntor m.m. för perioden januari-november uppgår till 14,2 miljarder kronor, vilket är 6,8 miljarder kronor lägre än samma period föregående år. Det lägre utfallet beror främst på högre valutakursvinster och lägre kursförluster. Åt motsatt håll verkade att det 2012 uppstod inkomster till följd av överkurser vid emission, medan det 2013 har uppstått utgifter till följd av underkurser vid emission. Utfallet för utgiftsområdet består nästan uteslutande av anslaget Räntor på statsskulden som uppgår till 14,1 miljarder kronor.

 

I tabellen nedan visas räntorna på statsskulden fördelade på anslagets komponenter. Räntorna på lån till Riksbanken och till andra länder redovisas i tabellen på samma sätt som annan utlåning, vilket innebär att utgiftsräntorna ingår i posten Räntor på lån i utländsk valuta, medan inkomsträntorna ingår i posten Räntor på in- och utlåning. Nettobeloppet på anslaget påverkas inte av dessa räntor.

 

Räntor på statsskulden jan-nov 2013 jämfört med motsvarande period 2012, fördelning på anslagets komponenter

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

 

Utfall
november 2013

Utfall
november 2012

Förändring
november

Utfall
jan-nov 2013

Utfall
jan-nov 2012

Skillnad
2013-2012

Räntor på lån i svenska kronor

8 152

286

7 866

21 705

20 451

1 254

Räntor på lån i utländsk valuta

312

367

-56

1 446

2 711

-1 265

Över- (-)/underkurser (+) vid emission

98

-1 542

1 641

546

-9 062

9 608

Summa räntor

8 562

-889

9 451

23 697

14 100

9 597

 

 

 

 

0

 

 

Räntor på in- och utlåning

-153

-25

-128

-3 529

-3 575

46

Valutakursförluster (+)/vinster (-)

-221

-330

109

-9 813

-2 085

-7 728

Kursförluster (+)/vinster (-)

222

1 461

-1 239

5 344

12 396

-7 052

Övrigt

-1 533

74

-1 607

-1 617

0

-1 617

Summa ränteutgifter

6 877

292

6 586

14 083

20 836

-6 754

 

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Avgiften till Europeiska unionen uppgår hittills i år till 32,1 miljarder kronor. Det är 3,9 miljarder kronor högre än samma period föregående år.

 

Utgifterna för den del av avgiften som baseras på bruttonationalinkomsten är hittills i år 27,1 miljarder kronor. Det är 4,0 miljarder kronor högre än samma period föregående år.

 

Utgifterna för tullavgiften uppgår hittills i år till 3,5 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor lägre än samma period föregående år.

 

Utgifterna för den mervärdesskattebaserade avgiften uppgår hittills i år till 1,5 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljard kronor högre än samma period föregående år.

 

Kassamässig korrigering

Den kassamässiga korrigeringsposten uppgår till 0,2 miljarder kronor under perioden januari till november.

 

EU-kommissionens uttag av medel från det särskilda kontot för Sveriges EU-avgift understiger periodens insatta medel med 1,3 miljarder kronor, vilket påverkar den kassamässiga korrigeringen negativt.

 

Försvarsmakten och Trafikverket redovisar i det räntebärande flödet ett lägre belopp mot anslag än det anslagsbelopp som har tillförs räntekontot. Detta påverkar den kassamässiga korrigeringen positivt med 4,5 miljarder kronor respektive 2,5 miljarder kronor.

 

Den s.k. ränteperiodiseringen har påverkat periodens kassamässiga korrigering negativt med 0,9 miljarder kronor.

 

Riksgäldskontorets nettoutlåning

Riksgäldskontorets nettoutlåning ökar med 65,4 miljarder kronor under perioden januari - november. Ökningen beror främst på årets utlåning till Riksbanken som uppgår till 103,6 miljarder kronor. Riksbanken tar upp lånen för att förstärka sin valutareserv. Den totala utlåningen till Riksbanken uppgick den 30 november till 194,1 miljarder kronor. Riksgäldskontoret har mandat att för Riksbankens räkning ta upp lån i utländsk valuta på motsvarande 200 miljarder kronor.

 

Stabilitetsfonden ökar sina tillgodohavanden i Riksgäldskontoret med 25,8 miljarder kronor under årets första elva månader. Det beror i huvudsak på att staten i juni respektive september sålde Nordeaaktier till ett värde av 19,5 miljarder kronor respektive 21,6 miljarder kronor. Ungefär hälften av de sålda aktierna avsåg stabilitetsfondens innehav. Fondens inkomster från försäljningen uppgick till 10,1 miljarder kronor i juni och 11,2 miljarder kronor i september.

 

Pensionsmyndighetens tillfälliga placering av premiepensionsavgifter uppgår till 29,1 miljarder kronor hitintills i år.

 

Kärnavfallsfonden minskar under perioden januari - november sina placeringar med 9,5 miljarder kronor.

 

Centrala studiestödsnämnden ökar upplåningen i Riksgäldskontoret med 5,8 miljarder kronor för finansiering av studielån.

 

Utlåningen ökar till Försvarsexportmyndigheten, Svenska kraftnät respektive Försvarets materielverk med 1,5 miljarder kronor, 1,5 miljarder kronor respektive 1,1 miljarder kronor.

 

Exportkreditnämnden ökar sina tillgodohavanden med 2,3 miljarder kronor.

 

Riksgäldskontoret har hittills i år lånat ut 2,6 miljarder kronor till Irland. Lånen togs upp med 1,3 miljarder kronor i juni och ytterligare 1,3 miljarder kronor i november. Utlåningen syftar till att minska finanskrisens effekter. Den totala utlåningen till Irland uppgick den 30 november till 5,2 miljarder kronor.

 

De sammanlagda behållningarna på myndigheternas räntekonton har ökat med 5,0 miljarder kronor hittills i år, vilket har minskat nettoutlåningen.

 

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget

Utfallet för Ålderspenssionssystemet vid sidan av statens budget uppgår för perionden januari-november till 233,3 miljarder kronor, vilket är 16,5 miljarder kronor högre än motsvarande period 2012. Ökningen beror framför allt på den årliga omräkningen av pensionerna.


Ekonomistyrningsverket l Postadress: Box 45316, 104 30, Stockholm l Tel: 08-690 4300 l Fax: 08-690 43 50
Besöksadress: Drottninggatan 89, Kartal E-post: registrator@esv.se l Organisationsnummer: 202100-5026