Månadsutfall för statens budget september 2012
Publicerad 30 Oktober 2012

Utgifter på statens budget

september 2012

 

Sammanfattning

Utgifterna på statens budget uppgick till 54,7 miljarder kronor i september, vilket är 1,8 miljarder kronor lägre än i september föregående år.

 

Utgifterna för statsskuldsräntor blev -3,7 miljarder kronor för september. Motsvarande utgifter var 3,4 miljarder kronor föregående år, vilket innebär att utgifterna för september 2012 är 7,1 miljarder kronor lägre än september 2011. Den stora skillnaden beror på många faktorer, bland annat blev kursförlusterna 3,7 miljarder kronor lägre samtidigt som räntor på lån i svenska kronor blev 2,5 miljarder kronor lägre i september 2012 jämfört med samma månad föregående år.

 

Riksgäldskontorets nettoutlåning blev -5,6 miljarder kronor för september. Utfallet för september 2011 var -8,8 miljarder kronor. Skillnaden blir således 3,1 miljarder kronor jämfört med föregående år och betyder att nettoinlåningen minskat med detta belopp.

 

Utgifterna för perioden januari till september 2012 är 568,9 miljarder kronor, vilket är 9,0 miljarder kronor högre än föregående år.

 

 

Utgiftsområde 07 Internationellt bistånd

Utfallet för den internationella biståndsverksamheten blev 2,2 miljarder kronor, vilket är 0,8 miljarder kronor högre än samma månad föregående år. Utgifterna för januari - september har ökat med 0,2 miljarder kronor (1,3 procent). Jämfört med ifjol har disponibla medel (anslagstilldelningar och sparande från tidigare år) för biståndet ökat med 0,7 miljarder (2,3 procent).

 

Utgiftsområde 08 Migration

Utfallet för migration blev 0,5 miljarder kronor, vilket är något högre jämfört med september 2011.

 

Jämfört med de tre första kvartalen 2011 har utgifterna ökat med 0,3 miljarder kronor (4,9 procent). Det är framför allt ersättningar och bostadskostnader för asylsökande som ökar.

 

Antalet asylsökande fortsätter att öka. Hittills i år har Migrationsverket tagit emot 29 713 ansökningar, vilket är en ökning med 48 procent jämfört med samma period 2011. Det är framför allt sökande från Syrien som ökar. Antalet ansökningar från ensamkommande ungdomar uppgår till 2 490, vilket är en ökning med 43 procent jämfört med ifjol.

 

Under 2012 har 25 354 asylärenden avgjorts i första instans (Migrationsverket), 7 496 personer har beviljats asyl. Under samma period 2011 avgjordes 21 469 ärenden varav 6 311 personer beviljades asyl. Det är fortsatt sökande från i huvudsak Afghanistan och Somalia som beviljats asyl under 2012. Antalet syrier som beviljas asyl har dock ökat kraftigt under de senaste månaderna och är nu den tredje största gruppen.

 

Antalet arbetstillstånd som hittills beviljats under 2012 uppgår till 14 348 personer, vilket är en ökning med 2 486 (21 procent) jämfört med samma period 2011. Ökningen avser främst arbetstillstånd för arbete utan krav på särskild yrkesutbildning, som ökat med 2 525 personer (58 procent). Ökningstakten i denna kategori har dock minskat under september.

 

Utgiftsområde 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Utfallet för utgiftsområdet blev 5,1 miljarder kronor, vilket är 0,5 miljarder kronor högre än i september 2011. Det är främst utfallen för anslagen Bidrag till psykiatri och Sjukvård i internationella förhållanden som var för sig blev 0,2 miljarder kronor högre. Det högre utfallet för anslaget Sjukvård i internationella förhållanden beror i huvudsak på stora utbetalningar för framför allt pensionärsvård i år jämfört med föregående år.

 

Utfallet för utgiftsområdet för perioden januari-september blev 43,5 miljarder kronor, vilket är 1,9 miljarder kronor (4,5%) högre än samma period föregående år. Det är främst utgifterna på Statlig assistansersättning som har ökat med 1,1 miljarder kronor. Det beror framför allt på högre ersättningar per timme och ökat antal timmar per person. Utgifterna på Bidrag till folkhälsa och sjukvård och Sjukvård i internationella förhållanden har båda ökat med 0,3 miljarder kronor.

 

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

Utfallet för utgiftsområdet uppgick i september till 7,7 miljarder kronor, vilket är 0,8 miljarder kronor lägre än föregående år.

 

Utfallet för anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. uppgick till 2,0 miljarder kronor. Det är 0,4 miljarder kronor lägre än föregående år. Utfallet för anslagsposten Företagshälsovård blev 0,3 miljarder kronor lägre än föregående år. Utgifterna för anslagsposten Sjukpenning uppgick till 1,7 miljarder kronor i september, vilket är 0,1 miljard kronor lägre än föregående år.

 

Utfallet för Aktivitets- och sjukersättning m.m. uppgick till 4,5 miljarder kronor, vilket är 0,7 miljarder kronor lägre än föregående år. Sjuk- eller aktivitetsersättning betalades ut till 380 758 personer i september 2012. Det är en minskning med 6,5 procent jämfört med september 2011.

 

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 71,2 miljarder kronor för januari-september 2012, vilket är 1,1 miljarder kronor (1,5 procent) lägre än för motsvarande period 2011.

 

Utfallet för anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. uppgår till 18,5 miljarder kronor efter tre kvartal. Det är 0,6 miljarder kronor (3,2 procent) högre än för motsvarande period 2011. Utfallet för anslagsposten Sjukpenning är 15,9 miljarder kronor, vilket är en ökning med 1,8 miljarder kronor (12,9 procent). Det beror på att sjukpenning betalades ut till fler personer. Under september månad 2012 fick 134 747 personer sjukpenning, vilket är en ökning med 10,0 procent jämfört med september 2011.

 

Utfallet på anslaget Bidrag för sjukskrivningsprocessen blev 1,4 miljarder kronor för januari-september 2012. Anslaget är nytt och består bl.a. av några delar av anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. Det avser anslagsdelarna Samverkansmedel och Företagshälsovård och rehabiliteringsgarantin samt kunskapsutveckling för sjukskrivningsprocessen. Totalt anvisades 2,4 miljarder kronor på detta anslag för 2012.

 

För anslaget Aktivitets- och sjukersättning blev utfallet 41,0 miljarder kronor, vilket är 3,1 miljarder kronor (7,0 procent) lägre än för motsvarande period föregående år. Det beror på att antalet presoner med sjukersättning minskar.

 

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Utfallet för september blev 6,3 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor högre än samma månad 2011.

 

De tre första kvartalen har utgifterna ökat med 2,6 miljarder kronor (4,7 procent) till 57,1 miljarder kronor.  Utfallet för anslaget Föräldraförsäkring uppgår till 26,4 miljarder kronor, en ökning med 0,8 miljarder kronor (3,3 procent) hittills i år. En anledning till ökade kostnader för föräldraförsäkringen är att den beslutade jämställdhetsbonusen betalas ut i så nära anslutning till uttaget av föräldrapenning som möjligt.

 

Utfallet för anslaget Bostadsbidrag uppgår till 3,3 miljarder kronor fram till och med september. Det är en ökning med 0,8 miljarder kronor (30,7 procent) jämfört med samma period föregående år. Ökningen beror främst på tre regeländringar som trädde i kraft den 1 januari 2012. Då höjdes det särskilda bidraget för hemmavarande barn samtidigt som den nedre gränsen för bostadsbidrag för barnfamiljers bostadskostnader sänktes. För hushåll utan barn höjdes den andel av boendekostnaden som man kan få ett bidrag för.

 

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

Utfallet för september blev 0,4 miljarder kronor. Det är 0,1 miljard kronor högre jämfört med samma månad förra året. Utgiftsområdet består främst av utbetalningar till kommuner för flyktingmottagande. Utfallet är därför starkt kopplat till antalet kommunmottagna flyktingar. Antalet kommunmottagna var 9 278 personer under januari – augusti i år. Det är en ökning med 836 personer eller 9,9 procent jämfört med samma period förra året.

 

Hittills i år är utfallet för hela utgiftsområdet 5,3 miljarder kronor, en ökning med 1,5 miljarder eller 38,8 procent jämfört med samma period 2011. Den främsta förklaringen finns på anslaget Hemutrustningslån. Hemutrustningslån har tidigare varit lånefinansierat men är från och med 2012 anslagsfinansierat. Från att tidigare enbart belastats med räntekostnader för hemutrustningslån belastas anslaget nu med hela lånet. Förändringen har gjorts på grund av den nya budgetlagen från 2011. Under första kvartalet i år belastades anslaget med en engångsutbetalning på 1,0 miljard kronor för amortering av hemutrustningslån hos Riksgäldskontoret.

 

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Utfallet för utgiftsområdet blev 5,3 miljarder kronor i september. Det är en ökning med 0,2 miljarder jämfört med september förra året. Hittills i år är utfallet 48,9 miljarder kronor, en ökning med 2,1 miljarder eller 4,4 procent jämfört med samma period 2011.

 

Det största anslaget inom detta utgiftsområde är Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. Det inkluderar utgifter för arbetslöshetsersättningen samt ersättning till personer i arbetsmarknadsprogram och insatser. Under september var utfallet för anslaget 2,5 miljarder kronor, en ökning med 0,1 miljard kronor. Utgifterna för arbetslöshetsersättningen stod för hela ökningen denna månad, medan utgifterna för aktivitetsstödet minskade. Sett över året har utgifterna för aktivitetsstöd minskat med 0,2 miljarder. Utgifterna för arbetslöshetsersättningen har däremot ökat med 0,3 miljarder kronor. Även utgifterna på anslaget Lönebidrag och Samhall m.m. har ökat i år jämfört med förra med 0,5 miljarder kronor. Anledningen är att antal personer med lönebidrag och andra subventionerade anställningar som finansieras med detta anslag har ökat.

 

Antalet inskrivna personer hos Arbetsförmedlingen var 691 800 personer i september, en ökning med 3,3 procent jämfört med september 2011. Av de inskrivna var 218 549 personer öppet arbetslösa, en ökning med 5,7 procent. Antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program eller insatser som berättigar till aktivitetsstöd var 174 271 personer, en ökning med 7,2 procent. Ökningen beror främst på ett ökat antal personer i programmet Jobb- och utvecklingsgarantin. Antal personer med subventionerade anställningar på grund av funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga (exkl. anställning hos Samhall) var 74 370 personer, en ökning med 2,6 procent. Precis som tidigare är det anställningsformen Trygghetsanställning som står för hela ökningen medan antalet personer med anställningsformen Lönebidrag minskar.

 

Andra faktorer som påverkar utfallet i år jämfört med förra året finns på anslaget Bidrag till lönegarantiersättning där utfallet hittills i år är 0,9 miljarder kronor högre jämfört med förra året. Det förklaras främst av utbetalningar till anställda på de två konkursdrabbade SAAB-företagen. Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader har ökat med 0,9 miljarder jämfört med samma period förra året vilket ligger i linje med de ökade medel som anslaget fått 2012.

 

Utgiftsområde 15 Studiestöd

Utfallet för utgiftsområdet blev 2,1 miljarder kronor i september vilket är 0,1 miljard kronor högre jämfört med samma period förra året. Hittills i år är utfallet 15,3 miljarder kronor vilket är 0,6 miljarder eller 3,5 procent lägre jämfört med samma period förra året. Det lägre utfallet beror på att upplåningsräntan för studiemedelslånen är lägre under 2012 jämfört med 2011 vilket har inneburit lägre utgifter på anslaget Studiemedelsräntor m.m. i år.

 

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik

Det ackumulerade utfallet för utgiftsområdet är 0,7 miljarder kronor och det har minskat jämfört med föregående år med 0,1 miljard kronor (-11,0 procent). Det är främst utfallet för anslaget Räntebidrag m.m. som minskat med 0,1 miljard kronor (-86,5 procent). Minskningen beror på utfasningen av räntebidragen som pågått sedan 2007. Utbetalningarna kommer att upphöra under det här året.

 

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Utfallet i september uppgick till 3,7 miljarder kronor, vilket var 0,8 miljarder kronor högre än föregående år.

 

Utgifterna för de tre första kvartalen 2012 uppgår till 28,2 miljarder kronor, vilket är 2,2 miljarder (8,4 procent) högre än ifjol och beror på regeringens ökade satsningar på vägar och järnvägar. Fram till och med september är det främst utgifterna för banhållning som ökar (1,3 miljarder kronor eller 10,6 procent)). Totalt har de disponibla anslagsmedlen för hela utgiftsområdet ökat med 4,3 miljarder kronor (knappt 10 procent) mellan åren. Disponibla medel på anslagen för väghållning och banhållning har ökat med 2,3 miljarder kronor respektive 1,4 miljarder kronor.

 

Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Utfallet för utgiftsområdet i september blev 0,5 miljarder kronor vilket är något lägre än utfallet för september 2011.

 

Ackumulerat för januari-september är utfallet 5,6 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,4 miljarder kronor (7,9 procent) jämfört med i fjol. Ökningen avser främst anslaget Finansiella korrigeringar vars utfall ökat kraftigt och är 0,4 miljarder högre i år. Det är reglering av felaktigt utbetalt jordbruksstöd. Sverige har tolkat EU:s regler på ett sätt som inte har godkänts av EU. I höständringsbudgeten har regeringen föreslagit en ökning av anslaget Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, på grund av flera sjukdomsutbrott 2012, vilket medför att kostnaderna kan komma att överstiga de anvisade medlen.

 

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

I normalfallet redovisas en tolftedel av årsbudgeten, varje månad. För perioden januari till september har utfallet minskat med 2,2 miljarder kronor. Anslaget Kommunalekonomisk utjämning har minskat med 2,3 miljarder kronor, vilket ligger i linje med att de anvisade medlen på anslaget minskat mellan åren.

 

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Utfallet för utgiftsområdet blev -3,7 miljarder kronor, vilket är 7,2 miljarder kronor lägre än i september föregående år. Utfallet för samma månad föregående år uppgick alltså till 3,4 miljarder kronor. Utgiftsområdet avser i huvudsak anslaget Räntor på statsskulden. Det lägre utfallet för september 2012 jämfört med september 2011 beror i huvudsak på lägre Räntor på lån i svenska kronor och på lägre kursförluster.

 

I tabellen nedan visas räntorna på statsskulden fördelade på anslagets komponenter. Räntorna på lån till Riksbanken och till andra länder redovisas i tabellen på samma sätt som annan utlåning, vilket innebär att utgiftsräntorna ingår i posten Räntor på lån i utländsk valuta medan inkomsträntorna ingår i posten Räntor på in- och utlåning. Nettoutfallet på anslaget påverkas inte av dessa räntor.

 

 

 

 

 

 

 

 

Räntor på statsskulden januari-september 2012 jämfört med motsvarande period 2011, Fördelning på anslagets komponenter

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

 

Utfall
sept 2012

Utfall
sept 2011

Förändring
september

Utfall
jan-sept 2012

Utfall
jan-sept 2011

Förändring
jan-sept

Räntor på lån i svenska kronor

-841

1 693

-2 534

17 291

17 486

-195

Räntor på lån i utländsk valuta

178

602

-424

2 028

2 176

-148

Över- (-)/underkurser (+) vid emission

-1 172

-327

-846

-7 373

-3 005

-4 368

Summa räntor

-1 836

1 968

-3 804

11 946

16 657

-4 711

 

 

 

 

 

 

0

Räntor på in- och utlåning

-936

-1 484

548

-3 201

-4 271

1 070

Valutakursförluster (+)/vinster (-)

-1 077

-373

-704

-832

4 087

-4 919

Kursförluster (+)/vinster (-)

5

3 748

-3 743

6 663

7 645

-982

Övrigt

101

-450

552

70

-251

320

Summa ränteutgifter

-3 742

3 410

-7 151

14 645

23 867

-9 221

 

För perioden januari-september blev utfallet för anslaget Räntor på statsskulden 14,6 miljarder kronor, vilket är 9,2 miljarder kronor lägre än samma period föregående år. Det beror främst på valutakursförluster föregående år som i år har vänt till valutakursvinster. Dessutom beror det lägre utfallet för anslaget på högre inkomster av överkurser vid emission.

 

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Utgifterna för avgiften till EU uppgick till 2,6 miljarder kronor, vilket var 0,3 miljarder kronor högre än föregående år. Hittills i år har EU-kommissionen rekvirerat 4,2 miljarder kronor mer än 2011. Skillnaden beror i huvudsak på att EU-kommissionen valt att rekvirera en större andel av den budgeterade årsavgiften jämfört med 2011.

 

Kassamässig korrigering

Den kassamässiga korrigeringsposten för september uppgick till 2,2 miljarder kronor. Det är 0,8 miljarder kronor mer än i september föregående år. Posten avser främst förskjutning mellan tillförda anslagsmedel och redovisning mot anslag för Försvarsmakten med 1,7 miljarder kronor. Ränteperiodiseringen uppgick till 0,9 miljarder kronor. EU-kommissionen har under månaden tagit ut ett lägre belopp från det särskilda kontot för EU-avgift än vad som satts in, vilket påverkar den kassamässiga korrigeringen åt motsatt håll med 0,5 miljarder kronor.

 

Efter tre kvartal är den kassamässiga korrigeringsposten 9,1 miljarder kronor, vilket är 1,9 miljarder kronor lägre än efter tre kvartal föregående år. Posten består främst av förskjutningar mellan tillförda anslagsmedel till räntekonto och årets redovisning mot anslag hittills under året med 3,8 miljarder kronor vid Försvarsmakten och 2,7 miljarder kronor vid Trafikverket. Till detta kommer att EU-kommissionen sammanlagt under året tagit ut mer än vad som tillförts det särskilda kontot för EU-avgift med 2,1 miljarder kronor. Föregående år var effekterna av förskjutningar hos Försvarsmakten och Trafikverket vardera ytterligare cirka 1 miljard kronor högre och dessutom ingick återbetalning av lån avseende Venantius AB med 0,8 miljarder kronor. Effekterna avseende EU-avgiften var däremot lägre under de tre första kvartalen 2011.

 

Riksgäldskontorets nettoutlåning

Riksgäldens nettoutlåning i september uppgick till -5,6 miljarder kronor, dvs. netto har utlåningen minskat. Föregående år var den negativa utlåningen, nettoinlåningen, 8,8 miljarder kronor, dvs. 3,2 miljarder kronor högre. De viktigaste delposterna är den tillfälliga placeringen av premiepensionsmedel på konto i Riksgälden med 2,9 miljarder kronor, ökad inlåning från Kärnavfallsfonden med 1,3 miljarder kronor samt en amortering av delar av lånet till Riksbanken med 1,8 miljarder kronor. Föregående år minskade lånet till Riksbanken hela 12,3 miljarder kronor i september till följd av amorteringar och valutakursdifferenser, vilket ökade nettoinlåningen. Skillnaden reducerades av att utlåningen till myndigheter, bl.a. CSN och Trafikverket då var cirka 3 miljarder kronor högre än i september 2012, nettobehållningen på myndigheters räntekonton minskade med 1,6 miljarder kronor och inlåning för insättningsgarantin minskade med 1,1 miljarder kronor.

 

Ackumulerat efter tre kvartal är Riksgäldens nettoutlåning -13,8 miljarder kronor, dvs. även sammanlagt har utlåningen minskat och inlåningen ökat. Ökad inlåning hittills under året avser bl.a. den sammanlagda insättningen av premiepensionsmedel som uppgår till 24,8 miljarder kronor och inlåning från Exportkreditnämnden med 5,1 miljarder kronor. Årets utlåning avser bl.a. utlåning till myndigheter med 4,7 miljarder kronor, att behållningen på myndigheternas räntekonton hittills under året har minskat med 2,2 miljarder kronor och lånet till Riksbanken som ökat utlåningen med sammanlagt 4,7 miljarder kronor.

 

Jämfört med föregående år för de tre första kvartalen är nettoutlåningen 6,1 miljarder kronor högre (lägre negativt belopp). Lånet till Riksbanken går åt motsatt håll 2012, vilket innebär en sammanlagd skillnad på 16,3 miljarder kronor. Den totala skillnaden minskas av att 5,9 miljarder som tillfälligt placerats på konto i Riksgälden från Apoteket AB:s försäljningsinkomster togs ut under 2011 och att utlåningen till myndigheter var nära 6 miljarder kronor högre under de tre första kvartalen 2011.

 

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget

Utfallet för Ålderspensionssystemet vid sidan av budgeten uppgick till 19,9 miljarder kronor i september, vilket är 1,4 miljarder kronor högre än i september föregående år.

 

Utfallet för januari-september 2012 uppgår till 176,9 miljarder kronor, vilket är 12,3 miljarder kronor högre än för motsvarande period 2011. Ökningen av utgifterna för pensioner beror framför allt på att pensionerna för 2012 har ökat med 3,5 procent på grund av indexreglerna, i förhållande till 2011. Dessutom har antalet ålderspensionärer med rätt till inkomstgrundad pension ökat.

 


Ekonomistyrningsverket l Postadress: Box 45316, 104 30, Stockholm l Tel: 08-690 4300 l Fax: 08-690 43 50
Besöksadress: Drottninggatan 89, Kartal E-post: registrator@esv.se l Organisationsnummer: 202100-5026