Månadsutfall för statens budget april 2012
Publicerad 29 Maj 2012

Sammanfattning

De totala utgifterna på statens budget blev 60,8 miljarder kronor, vilket är 1,3 miljarder kronor lägre än prognostiserat.  Det beror främst på att utgifterna för försvar, hälso- och sjukvård samt kommunikationer blev lägre än beräknat.

 

Riksgäldskontorets nettoutlåning blev lägre än beräknat, medan Statsskuldsräntorna blev högre än beräknat.

 

Utgiftsområde 06 Försvar och samhällets krisberedskap

Utgifterna uppgick till 3,3 miljarder kronor, vilket var 0,6 miljarder kronor lägre än beräknat. Utfallet för Anskaffning av materiel och anläggningar uppgick till 0,6 miljarder kronor, vilket är 0,5 miljarder kronor lägre än beräknat. Avvikelsen beror på leveransförseningar, något som inte påverkar årsprognosen. Utgifterna för anslaget Fredsfrämjande förbandsinsatser uppgick till 0,1 miljard kronor, vilket var 0,1 miljard kronor lägre än ESV:s prognos.

 

Utgiftsområde 07 Internationellt bistånd

Utfallet för utgiftsområdet blev 2,2 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor högre än prognosen. Avvikelsen hänför sig till utfallet för anslaget Biståndsverksamhet och beror på månadsförskjutningar.

 

Utgiftsområde 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Utfallet för utgiftsområdet blev 4,7 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor lägre än prognosen. Avvikelsen hänför sig i huvudsak till anslagen Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken, Bidrag till folkhälsa och sjukvård och Åtgärder avseende alkohol, narkotika, doping, tobak samt spel, vars utfall blev 0,1 miljard kronor lägre än beräknat för respektive anslag. Avvikelsen för de två förstnämnda anslagen beror på att utbetalningarna gjorts i mars i stället för april. Avvikelsen för Åtgärder avseende alkohol, narkotika, doping, tobak samt spel bedöms i huvudsak bero på en ojämn månadsfördelning. Avvikelserna bedöms inte påverka årsprognosen.

 

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

Utfallet för utgiftsområdet uppgick i april till 7,9 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljard kronor högre än prognosen.

 

Utfallet för anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. uppgick till 2,1 miljarder kronor. Det är 0,1 miljard kronor högre än prognosen. För mars och april är utfallet 0,2 miljarder kronor högre än prognosen. I denna beräknas antalet sjukpenningdagar uppgå till 37 miljoner nettodagar under 2012. Regeringen föreslår i vårändringsbudgeten att anslaget ökas med 2,1 miljarder kronor för reglering av utnyttjandet av anslagskrediten under 2011. De ökade utgifterna för sjukpenning beror på att fler personer beviljas sjukpenning. Under april månad 2012 fick 146 579 personer sjukpenning, vilket är en ökning med 12,8 procent jämfört med april 2011.

 

Utfallet för Aktivitets- och sjukersättningar m.m. uppgick till 4,6 miljarder kronor, vilket överensstämmer med prognosen. Sjuk- eller aktivitetsersättning betalades ut till 390 995 personer i april 2012. Det är en minskning med 8,3 procent jämfört med april 2011.

 

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Utfallet för april blev 6,2 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljard kronor lägre än ESV:s prognos. Avvikelsen avser framför allt anslaget Föräldraförsäkring.

 

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Utfallet för utgiftsområdet blev 5,5 miljarder kronor. Det är 0,1 miljard kronor lägre jämfört med prognos. Utgifterna för anslagen Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser, Lönebidrag och Samhall m.m. och Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader blev för respektive anslag 0,1 miljard kronor lägre än förväntat. Samtidigt blev utgifterna för arbetslöshetsersättningen något högre än förväntat. Utfallet för anslaget Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd blev 0,2 miljarder kronor högre än prognos. Hela avvikelsen beror på anslagsposten Bidrag till arbetslöshetsersättning. Utgifterna för anslaget Bidrag till lönegarantiersättning blev 0,3 miljarder kronor, 0,1 miljard kronor högre än prognostiserat.

 

Under april var 198 972 personer inskrivna som öppet arbetslösa hos Arbetsförmedlingen. Det är en ökning med 5 366 personer eller 2,6 procent jämfört med april förra året. Antalet personer i program med aktivitetsstöd var 185 336 personer vilket är en ökning med 8 544 personer eller 4,8 procent jämfört med april förra året. Det är framför allt inom programmen Arbetspraktik och Jobb- och utvecklingsgarantin som antalet personer har ökat. Antalet personer med särskilda insatser för funktionshindrade var i april 72 803 personer, en ökning med 2 168 personer eller 3,1 procent. Antalet personer med Lönebidrag minskade något medan antalet personer med Trygghetsanställning ökade. Totalt sett var 674 622 personer inskrivna hos Arbetsförmedlingen som öppet arbetslösa eller som sökande i program eller med stöd m.m. Det är en ökning med 0,8 procent jämfört med april förra året.

 

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Utfallet för utgiftsområdet blev 4,2 miljarder kronor i april, vilket är något högre jämfört med prognos. Utgifterna för anslaget Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation var 0,2 miljarder kronor högre jämfört med prognos. Anledningen är en utbetalning av kapitaltillskott till forskningsinstitutet European Spallation Source ESS AB för finansiering av den europeiska forskningsanläggningen som är under uppbyggnad i Lund. Utgifterna för anslaget Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet blev 0,1 miljard kronor lägre jämfört med prognos. Anledningen är att Skolverket inte har rekvirerat medel från detta anslag i samma utsträckning som förväntat. Avvikelsen beror på månadsförskjutning.

 

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Utfallet för utgiftsområdet blev 2,6 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor lägre än prognosen. Utfallet för Väghållning blev 0,5 miljarder kronor lägre än väntat. Däremot blev utfallet för Banhållning och Trafikavtal högre än väntat (0,2 miljarder kronor respektive 0,1 miljard kronor).

 

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Utfallet för utgiftsområdet blev 7,1 miljarder kronor, vilket i princip är en tolftedel av årsbudgeten.

 

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Utfallet för utgiftsområdet blev 1,3 miljarder kronor, vilket är 0,6 miljarder kronor högre än prognosen. Utfallet liksom avvikelsen avser i huvudsak anslaget Räntor på statsskulden.

 

I tabellen nedan visas räntorna på statsskulden fördelade på anslagets komponenter. Räntorna på lån till Riksbanken och till andra länder redovisas i tabellen på samma sätt som annan utlåning, vilket innebär att utgiftsräntorna ingår i posten Räntor på lån i utländsk valuta medan inkomsträntorna ingår i posten Räntor på in- och utlåning. Nettoutfallet på anslaget påverkas inte av dessa räntor.

 

Räntor på statsskulden jan-april 2012 jämfört med motsvarande period 2011, fördelning på anslagets komponenter

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

Utfall

kvartal 1

Utfall

april 2012

Utfall t.o.m.

april 2012

Utfall t.o.m.

april 2011

Skillnad

2012-2011

Räntor på lån i svenska kronor

2 519

1 637

4 156

3 517

639

Räntor på lån i utländsk valuta

686

224

909

658

251

Över- (-)/underkurser (+) vid emission

-2 565

-787

-3 353

-932

-2 421

Summa räntor

639

1 074

1 713

3 243

-1 530

 

 

 

 

 

 

Räntor på in- och utlåning

-1 121

-158

-1 279

-1 487

208

Valutakursförluster (+)/vinster (-)

-2 873

-26

-2 899

-1 859

-1 040

Kursförluster (+)/vinster (-)

5 548

204

5 752

2 373

3 379

Övrigt

-22

179

157

-111

268

Summa ränteutgifter

2 171

1 273

3 444

2 159

1 285

 

Utfallet för anslaget Räntor på statsskulden för perioden januari-april uppgick till 3,4 miljarder kronor, vilket är 1,3 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Det högre utfallet beror främst på högre kursförluster. Kursförluster uppstår när Riksgälden förtidsinlöser lån med en högre kupongränta än marknadsräntan vid återköpstillfället. Åt motsatt håll verkade att inkomsterna av överkurs vid emission också var högre.

 

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Avgiften till EU uppgick till nästan 2,6 miljarder kronor i april, vilket var något högre än väntat. Avvikelsen avser tullavgiften.

 

Kassamässig korrigering

Den kassamässiga korrigeringen för april uppgår till -1,1 miljarder kronor, vilket är marginellt lägre än prognosen.

 

Utfallet avser till största delen den s.k. ränteperiodiseringen (effekt av att statsskuldräntorna på budgeten inte är helt kassamässiga) som uppgick till -0,9 miljarder kronor och som var beaktad i prognosen.

 

Riksgäldskontorets nettoutlåning

Riksgäldskontorets nettoutlåning var negativ och uppgick till -3,0 miljarder kronor, vilket var 0,4 miljarder kronor lägre än prognosen som var -2,6 miljarder kronor.

 

Behållningen på myndigheternas räntekonton ökade med 2,1 miljarder kronor. ESV gör normalt inte prognoser på myndigheternas räntekonton. Tillfälliga placeringar av premiepensionsmedel uppgick till 1,1 miljarder kronor under månaden och ökad kontobehållning i stabilitetsfonden till 0,6 miljarder kronor. Skillnaden mot prognosen för månaden avser främst nettoinsättningen av premiepensionsmedel, som var lägre än väntat. Det beror främst på en fördröjningseffekt för betalningsflödena vid försäljning av värdepapper och köp av nya värdepapper, som gjort att en tillfällig effekt på nettoutlåningen uppstått.

 

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget

Utfallet för Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget uppgick i april till 19,5 miljarder kronor, vilket överensstämmer med prognosen.

 

 

 

 


Ekonomistyrningsverket l Postadress: Box 45316, 104 30, Stockholm l Tel: 08-690 4300 l Fax: 08-690 43 50
Besöksadress: Drottninggatan 89, Kartal E-post: registrator@esv.se l Organisationsnummer: 202100-5026