Månadsutfall för statens budget december 2011
Publicerad 31 Januari 2012

Utgifter på statens budget januari - december 2011

Utgifterna på statens budget uppgick i december till 120,4 miljarder kronor vilket är 2,8 miljarder kronor högre än ESV:s prognos. Det beror främst på den Kassamässiga korrigeringen och Statsskuldsräntor som blev 2,8 miljarder kronor respektive 2,5 miljarder kronor högre än prognosen. Däremot utgifsområdena Försvar och samhällets krisberedskap samt Kommunikationer blev 1,1 miljarde kronor respektive 0,9 miljarder kronor lägre än väntat.

Års- och decemberutfallet är preliminärt och kompletteras i samband med publiceringen av Utfallet för statens budget 2011.

Utgiftsområde 06 Försvar och samhällets krisberedskap

Utgifterna uppgick till 9,7 miljarder kronor, vilket är 1,1 miljarder kronor lägre än beräknat. Det ackumulerade utfallet januari-december för utgiftsområdet är 1,2 miljarder kronor lägre än prognos. Utgifterna i december avseende förbandsverksamhet och beredskap samt fredsfrämjande förbandsinsatser är 0,8 miljarder kronor respektive 0,3 miljarder kronor lägre än väntat. Försvarsmakten räknar med att utgifterna för förbandsverksamheten kommer att öka med cirka 0,3 miljarder kronor innan utfallet för 2011 är definitivt. Det lägre utfallet beror i övrigt på överskattning av vissa kostnader, vilket även är orsaken till det  låga utfallet för de fredsfrämjande förbandsinsatserna. Det är främst  utgifterna för insatserna i Libyen och Afghanistan som blivit lägre än beräknat. Vidare har väntade utgifter förskjutits till nästkommande år.

 

Jämfört med 2010 har utgifterna minskat med 1,8 miljarder kronor (3,9 %). Utgifterna för anskaffning av materiel och anläggningar minskade med 1,5 miljarder kronor (14,8 %). Orsaken är en lägre tilldelning på anslaget 2011. Utgifterna för förbandsverksamhet och beredskap samt fredsfrämjande förbandsinsatser minskade båda med 0,2 miljarder kronor. Se orsaken ovan.

 

Utgiftsområde 07 Internationellt bistånd

Utfallet för utgiftsområdet blev 7,6 miljarder kronor, vilket är 1,0 miljard kronor högre än prognosen. Avvikelsen hänför sig främst till anslaget Biståndsverksamhet.

 

Utfallet för utgiftsområdet blev för perioden januari – december 29,2 miljarder kronor, vilket är 2,5 miljarder kronor (9,5 %)  högre jämfört med motsvarande period föregående år. Jämfört med 2010 har utgifterna för Biståndsverksamhet ökat med 2,5 miljarder kronor (10,4 %). Bland annat har biståndet till Afrika samt utbetalningar till internationella finansieringsinstitut ökat. Utgifterna till globala utvecklingsinsatser har minskat medan en ny post organisations- och temastöd tillkommit. I övrigt har utgifterna för Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) minskat något under året.

 

Anslagstilldelningen för utgiftsområdet baseras på den så kallade biståndsramen som motsvarar 1 procent av den vid budgeteringstillfället beräknade BNI. Från biståndsramen avräknas vissa avgifter som klassificeras som bistånd men som utbetalas från andra delar av budgeten. Biståndsramen för 2011 uppgår till 35,2 miljarder kronor. Av detta har 29,8 miljarder kronor tilldelats utgiftsområdet. Biståndsramen för 2010 var 31,4 miljarder kronor varav 26,5 miljarder kronor tilldelades utgiftsområdet.  

 

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

Utfallet för utgiftsområdet uppgick i december till 8,0 miljarder kronor, vilket är ungefär lika med prognosen.

 

Utfallet för anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. uppgick till 2,0 miljarder kronor, vilket är ungefär lika med prognosen. I årsprognosen beräknas antalet sjukpenningdagar uppgå till 35,9 miljoner nettodagar under 2011 och medelersättningen per nettodag till 527 kronor per dag.

 

Utfallet för Aktivitets- och sjukersättningar m.m. uppgick till 4,7 miljarder kronor, vilket är något lägre än beräknat.

 

För anslaget Försäkringskassan blev utfallet 0,9 miljarder kronor.

 

För 2011 uppgick utfallet för utgiftsområdet till 95,8 miljarder kronor, vilket är 4,1 miljarder kronor (4,1 %) lägre än för 2010.

 

Utfallet för anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. uppgick till 24,0 miljarder kronor. Det är 3,4 miljarder kronor (16,6 %) högre än för 2010. Det beror på att sjukpenning betalades ut till fler personer. Under december månad 2011 fick 138 040 personer sjukpenning, vilket är en ökning med 10,2 procent jämfört med december 2010.

 

För anslaget Aktivitets- och sjukersättningar m.m. blev utfallet 58,2 miljarder kronor, vilket är 7,1 miljarder kronor (10,8 %) lägre än för 2010. Sjuk- eller aktivitetsersättning betalades ut till 400 684 personer i december 2011. Det är en minskning med 9,5 procent jämfört med december 2010.

 

Utgifterna på anslaget Arbetsskadeersättningar blev 4,2 miljarder kronor, vilket är en minskning med 0,3 miljarder kronor (7,6 %) jämfört med 2010. Det beror främst på att antalet egenlivräntor i arbetsskadeförsäkringen minskade från 60 800 i genomsnitt under 2010 till 55 200  under 2011.

 

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Utfallet för utgiftsområdet blev 5,6 miljarder kronor, vilket är ungefär lika med prognosen. Utgifterna på Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd uppgick till 2,5 miljarder kronor, vilket är något lägre än prognos. Avvikelsen hänförs främst till anslagsposten Aktivitetsstöd där medelersättningen varit lägre än förväntat. Även utfallet på anslaget Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser var  lägre än förväntat. En orsak till avvikelsen är ett negativt utfall på anslagsposten Utbildningar inom ramen för Europeiska globaliseringsfonden. Det negativa utfallet är ett återkrav av ej förbrukade medel som betalats in från Göteborg kommuns uppdragsutbildning (Volvo Cars-projekt). Utgifterna på anslaget Lönebidrag och Samhall m.m. var i december 1,4 miljarder kronor, 0,1 miljard kronor högre jämfört med ESV:s prognos.

 

Under december månad var antalet inskrivna hos Arbetsförmedlingen 685 182 personer. Mellan november och december 2011 var detta en ökning med 11 409 personer. Antalet öppet arbetslösa ökade med 12 452 personer. Antalet sökande i program med aktivitetsstöd ökade med 2 721 personer. Antalet personer i jobb- och utvecklingsgarantin ökade med 2 794 personer och antalet personer inom jobbgaranti för ungdomar ökade med 2 719 personer mellan november och december. Antal personer med särskilda insatser för funktionshindrade minskade marginellt mellan månaderna. Notera att jämförelser mellan månader ska göras med försiktighet på grund av säsongseffekter.

 

Utfallen kan jämföras med statistik från Arbetsförmedlingen för december 2011 jämfört med december 2010. Antalet totalt inskrivna hos Arbetsförmedlingen har minskat med 23 447 personer, eller -3,3 procent. Det är främst sökande i program med aktivitetsstöd som har minskat, -12 321 personer. Antalet öppet arbetslösa har minskat med 1 716 personer. Vad gäller program med aktivitetsstöd är det främst personer i arbetspraktik som har minskat, antal personer i jobb- och utvecklingsgarantin har däremot ökat. Antal personer med särskilda insatser för funktionshindrade har ökat med 4,6 procent. Det är främst antal personer med Trygghetsanställning som har ökat.

 

Det ackumulerade utfallet för året är preliminärt 63,2 miljarder kronor. Jämfört med 2010 har utgifterna minskat med 5,3 miljarder kronor (-7,8%). Den största differensen finns på anslaget Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd som är 6,6 miljarder kronor (-17,6%) lägre under 2011 jämfört med 2010. Även Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser var 0,3 miljarder kronor (4,3%) lägre. Däremot har utgifterna för Lönebidrag och Samhall m.m. ökat med 1,0 miljarder kronor (7,2%). Även Bidrag till lönegarantiersättning har ökat under året med 0,5 miljarder kronor jämfört med föregående år.

 

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Utfallet för utgiftsområdet blev 5,1 miljarder kronor, vilket är 0,9 miljarder kronor lägre än prognosen. Avvikelsen hänför sig främst till anslagen för Väghållning och Banhållning som blev 0,5 miljarder kronor respektive 0,4 miljarder kronor lägre än väntat. Deta främsta orsaken till detta är förseningar i ett antal investeringsprojekt. Däremot blev utgifterna för anslaget Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk 0,1 miljard kronor högre än beräknat. Den ackumulerade avvikelsen för året mot prognos uppgår till – 0,9 miljarder kronor.

 

Det ackumulerade utfallet för perioden januari – december blev 39,2 miljarder kronor, vilket är 0,5 miljarder kronor ( 1,4 %)  lägre än föregående år. Anledningen är att utgifterna för Väghållning har minskat med 0,6 miljarder kronor. Utgifterna för Banhållning har minskat med 1,4 miljarder kronor medan utgifterna för Transportstyrelsen har ökat med ungefär motsvarande belopp, dvs. 1,4 miljarder kronor jämfört med föregående år. Ökningen av Transportstyrelsens utgifter beror på att avgiftsintäkter från offentligrättslig verksamhet i huvudsak bruttoredovisas på budgeten från 2011.

 

Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Utfallet för utgiftsområdet blev 7,8 miljarder kronor, vilket är 0,6 miljarder kronor lägre än prognosen. Utbetalningarna från anslagen Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur samt Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur och anslaget Gårdsstöd och djurbidrag m.m. blev 0,2 miljarder kronor, 0,3 miljarder kronor samt 0,1 miljard kronor lägre än beräknat. Det ackumulerade utfallet för utgiftsområdet blev 16,4 miljarder kronor vilket är 0,6 miljarder kronor lägre än prognos och differenserna återfinns på samma anslag.

 

Jämfört med föregående år har utgifterna minskat med 1,1 miljarder kronor (6,3  %).  Flera anslag har stora avvikelser jämfört med föregående år: Insatser för skogsbruket har minskat med 0,1 miljard kronor (29,6%), Gårdstöd och djurbidrag m.m. har minskat med 0,8 miljarder kronor (10,8 %) och Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter har minskat med 0,3 miljarder kronor (58,0 %) medan anslaget Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur har ökat med 0,2 miljarder kronor (6,3 %).  

 

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Utfallet för utgiftsområdet blev 9,2 miljarder kronor, vilket är 2,5 miljarder kronorna högre än prognosen. Utfallet för utgiftsområdet utgörs nästan uteslutande av anslaget Räntor på statsskulden. Avvikelsen beror främst på högre valutakursförluster.

 

I tabellen nedan visas räntorna på statsskulden fördelade på anslagets komponenter. Räntorna på lån till Riksbanken och till andra länder redovisas i tabellen på samma sätt som annan utlåning, vilket innebär att utgiftsräntorna ingår i posten Räntor på lån i utländsk valuta medan inkomsträntorna ingår i posten Räntor på in- och utlåning. Nettoutfallet på anslaget påverkas inte av dessa räntor.

 

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utfall

Kvartal 1

Utfall

Kvartal 2

Utfall

Kvartal 3

Utfall oktober

Utfall november

Utfall december

Utfall t.o.m.

dec 2011

Utfall t.o.m.

dec 2010

Skillnad

2011-2010

Räntor på lån i svenska kronor

3 920

5 966

7 600

2 633

-241

9 465

29 342

22 812

6 531

Räntor på lån i utländsk valuta

554

843

780

203

547

304

3 230

3 429

-199

Över- (-)/underkurser (+) vid emission

-737

-1 863

-404

-1 085

-1 694

-180

-5 964

-11 157

5 194

Summa räntor

3 737

4 945

7 976

1 750

-1 388

9 589

26 609

15 084

11 525

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Räntor på in- och utlåning

-1 387

-1 380

-1 504

-161

-44

-1 220

-5 697

-7 819

2 122

Valutakursförluster (+)/vinster (-)

-1 461

1 329

4 218

-1 061

-95

859

3 789

7 817

-4 028

Kursförluster (+)/vinster (-)

2 312

1 930

3 403

248

1 750

155

9 797

8 136

1 661

Övrigt

-130

62

-182

95

164

-147

-139

33

-172

Summa ränteutgifter

3 071

6 885

13 910

870

387

9 235

34 359

23 252

11 107

 

Det ackumulerade utfallet för utgiftsområdet för perioden januari-december 2011 uppgick till 34,5 miljarder kronor, vilket är 11,1 miljarder kronor (47,6 %) högre än motsvarande period föregående år. Skillnaden återfinns huvudsakligen på anslaget Räntor på statsskulden, vars utfall blev 11,1 miljarder kronor högre än 2010. Det beror främst på högre ränteutgifter i svenska kronor och på lägre inkomster av överkurser vid emission.

 

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Utgifterna för Avgiften till EU var i december 3,6 miljarder konor, vilket är 0,2 miljarder kronor högre än beräknat i prognosen. Avvikelsen beror på att tullavgiften blev 0,2 miljarder kronor högre än väntat.

 

Utfallet för 2011 blev 30,6 miljarder kronor vilket är 0,2 miljarder kronor högre än avgiften för 2010. Den BNI-baserade avgiften för 2011 ökade med 1,6 miljarder kronor. Däremot blev den revidering av tidigare års moms- och framför allt BNI-baser, som gjordes i höstas, väsentligt mindre jämfört med revideringen 2010. Detta gjorde att den extra utbetalning som Sverige fick göra i december 2011 för tidigare år var 1,6 miljarder kronor lägre jämfört med 2010. Därför blev den totala EU-avgiften 2011 ungefär i nivå med 2010 års EU-avgift.

 

Kassamässig korrigering

Den kassamässiga korrigeringsposten var negativ och uppgick till -6,1 miljarder kronor. Prognosen var - 8,9 miljarder kronor. Ränteperiodiseringen var 1,1 miljarder kronor, vilket var beaktat i prognosen men med något högre belopp. Den övriga delen av utfallet består främst av redovisning mot anslag som överstiger månadens till räntekonto förda anslagsbelopp för Försvarsmakten med 5,2 miljarder kronor och för Trafikverket med 1,6 miljarder kronor. I båda dessa fall motsvaras detta till största delen av effekter med motsatt tecken under tidigare månader under året.

 

För hela år 2011 uppgår den kassamässiga korrigeringsposten preliminärt till 0,8 miljarder kronor, jämfört med 2010 års slutliga utfall som var 3,4 miljarder kronor.  Utfallet 2011 förklaras bland annat av att det finns förskjutningar av betalningar med både positiv och negativ påverkan samt effekten av att rättelser avseende återkravsfordringar gjordes under hösten 2011 med redovisning mot anslag som inte motsvarades av någon betalning.  

 

Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto

Riksgäldens nettoutlåning uppgick till 29,1 miljarder kronor i december, vilket var 1,0 miljard kronor lägre än prognosen. Utfallet avser till största delen utbetalning av 2010 års premiepensionsmedel med cirka 31,0 miljarder kronor, som placeras i fonder för pensionstagarnas räkning när taxeringen och därmed pensionsrätterna är fastställda omkring den 1 december varje år. Minskad inlåning, netto, på myndigheternas räntekonton uppgick till 2,6 miljarder kronor. ESV gör normalt inte prognoser på förändringen av myndigheternas räntekonton. Ökad inlåning från Kärnavfallsfonden uppgick till 8,8 miljarder kronor, vilket har samband med att likviditet från försäljning av statsobligationer har placerats på konto över årsskiftet. Ökad utlåning till Riksbanken med 5,6 miljarder kronor och till Island med 2,2 miljarder kronor påverkar nettoutlåningen åt motsatt håll. De tre sistnämnda beloppen var inte väntade i prognosen.

 

Nettoutlåningen för hela tolvmånadersperioden 2011 uppgick till 1,6 miljarder kronor, vilket är 10,8 miljarder kronor högre än 2010 då nettoutlåningen var - 9,2 miljarder kronor. För 2010 påverkades posten bland annat av att medel från statens försäljning av delar av Apoteket AB tillfälligt placerades på konto i Riksgälden (effekt -5,9 miljarder kronor).

 

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget

Utfallet för Ålderspensionssystemet vid sidan av budgeten uppgick till 20,3 miljarder kronor i december. Det är ungefär lika med prognosen.

 

Utfallet för januari-december 2011 uppgår till 222,1 miljarder kronor, vilket är 0,8 miljarder kronor (0,3 procent) lägre än för motsvarande period 2010. Minskningen av utgifterna för pensioner beror på ett lägre balansindex för 2011 i förhållande till 2010.

 

 

 

 

 

 


Ekonomistyrningsverket l Postadress: Box 45316, 104 30, Stockholm l Tel: 08-690 4300 l Fax: 08-690 43 50
Besöksadress: Drottninggatan 89, Kartal E-post: registrator@esv.se l Organisationsnummer: 202100-5026