Statsbudgetens månadsutfall september 2010
Nr: 2010:9, 29 okt 2010

Statsbudgetens utgifter

 

Sammanfattning

De takbegränsade utgifterna i september uppgick till 79,3 miljarder kronor, vilket är 3,3 miljarder kronor lägre än ESV:s prognos. Det är främst utgifterna för Försvar och samhällets krisberedskap, Internationellt bistånd och Kommunikationer som blev lägre än beräknat, däremot blev utgifterna för Kultur, medier, trossamfund och fritid högre. Statsbudgetens totala utgifter i september uppgick till 69,8 miljarder kronor, vilket är 3,2 miljarder kronor högre än prognosen. Förutom ovanstående blev Statsskuldsräntor m.m. och den kassamässiga korrigeringen högre än beräknat.

 

I samband med septemberutfallet görs även en uppföljning av utgifterna för de tre första kvartalen 2010. Under perioden januari-september uppgick statsbudgetens totala utgifter till 516,5 miljarder kronor, vilket är en minskning med 108,3 miljarder kronor (17 procent) jämfört med föregående år. Det är framför allt Riksgäldskontorets nettoutlåning och Statsskuldsräntorna m.m. som har minskat. Orsaker till förändringarna kommenteras under respektive område nedan.

 

Utgiftsområde 06 Försvar och samhällets krisberedskap

Utgifterna uppgick till 1,5 miljarder kronor, vilket är 2,6 miljarder kronor lägre än beräknat. Avvikelsen hänförs framför allt till anslagen Anskaffning av materiel och anläggningar (-1,5 miljarder kronor) på grund av försenade leveranser, Förbandsverksamhet och beredskap (-0,9 miljarder kronor) som beror på månadsförskjutningar samt Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar (-0,2 miljarder kronor).

 

Det ackumulerade utfallet för utgiftsområdet uppgick till 24,7 miljarder kronor för januari-september, vilket är en ökning med 0,8 miljarder kronor (4 procent) jämfört med föregående år. Utgifterna för förbandsverksamhet och beredskap ökade med 1,5 miljarder kronor (11 procent), vilket främst beror på ökade personalkostnader och materielunderhållskostnader 2010. Fredsfrämjande förbandsinsatser ökade med 0,2 miljarder kronor (21 procent) på grund av att svenska förband deltog i insatser i Afghanistan, Kosovo och i farvattnen utanför Somalia. Utgifter för anskaffning av materiel och anläggningar minskade med 0,8 miljarder kronor (21 procent), vilket beror på att vissa materielanskaffningsprojekt är försenade.

 

Utgiftsområde 07 Internationellt bistånd

Utfallet för utgiftsområdet blev 2,0 miljarder kronor, vilket är 0,6 miljarder kronor lägre än prognosen. De lägre utgifterna avser främst anslaget Biståndsverksamhet.

 

Jämfört med de nio första månaderna föregående år har biståndet minskat med 3,3 miljarder kronor (16 procent). Anslagstilldelningen för utgiftsområdet är huvudsakligen baserad på BNI-utvecklingen. Vid beräkningen av biståndsramen i budgetpropositionen används den senast tillgängliga BNI-prognosen. Prognosen för BNI i budgetpropositionen för 2009 var högre än prognosen för BNI i budgetpropositionen för 2010, vilket är den huvudsakliga förklaringen till att biståndet minskat mellan åren. Detta innebar att på anslaget anvisades 3,0 miljarder kronor mindre 2010 än 2009.

 

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

Utfallet för utgiftsområdet uppgick i september till 8,2 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljard kronor högre än prognosen. Utfallet för anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. uppgick till 1,9 miljarder kronor. Det är 0,1 miljard kronor högre än prognosen. För augusti och september blev utfallet 0,2 miljarder kronor högre än prognosen. I denna beräknas antalet sjukpenningdagar uppgå till 31 miljoner nettodagar under 2010 och medelersättningen per nettodag för sjukpenning beräknas uppgå till 500 kronor. Utfallet för Aktivitets- och sjukersättning m.m. uppgick i september till 5,3 miljarder kronor, vilket är i linje med prognosen.

 

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 75,3 miljarder kronor för januari-september 2010, vilket är 7,8 miljarder kronor (9 procent) lägre än för motsvarande period 2009. Utfallet för anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. uppgick till 15,1 miljarder kronor, vilket är 2,0 miljarder kronor (12 procent) lägre än 2009. Det beror på att sjukpenning betalades ut till färre personer. Under september månad fick 112 499 personer sjukpenning, vilket är en minskning med 11,3 procent jämfört med september 2009.

 

För anslaget Aktivitets- och sjukersättning blev utfallet 49,5 miljarder kronor, vilket är 5,1 miljarder kronor (9 procent) lägre än för motsvarande period 2009. Sjuk- eller aktivitetsersättning betalades ut till 455 338 personer i september 2010. Det är en minskning med 10,1 procent jämfört med september 2009.

 

Utfallet för anslaget Arbetsskadeersättningar m.m. blev 3,4 miljarder kronor för januari-september 2010. Det är en minskning med 0,5 miljarder kronor (12 procent) jämfört med motsvarande period föregående år. Det beror främst på att färre personer bedömts ha bestående nedsättning av sin arbetsförmåga.

 

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

Utfallet för utgiftsområdet blev 0,4 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljard kronor lägre än prognosen. Differensen återfinns under anslaget Kommunersättning vid flyktingmottagande och beror på ojämn månadsfördelning.

 

Det ackumulerade utfallet för januari-september för utgiftsområdet blev 3,7 miljarder kronor, vilket innebär en minskning med 0,2 miljarder kronor (5 procent) jämfört med samma period föregående år. Utfallet för anslaget Kommunersättning vid flyktingmottagande har för de första nio månaderna minskat med 7 procent från 3,5 miljarder kronor i fjol till 3,3 miljarder kronor i år.

 

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Utfallet för utgiftsområdet blev 5,7 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor lägre än prognosen. Skillnaden beror framför allt på ett lägre utfall på anslaget Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. Utfallet för posten Arbetslöshetsersättning är 0,3 miljarder kronor lägre än prognosen och utfallet för posten Aktivitetsstöd är 0,1 miljard kronor högre än beräknat.

 

Enligt Arbetsförmedlingens siffror är totalt 402 000 personer arbetslösa eller inskrivna i program med aktivitetsstöd, vilket utgör 8,3 procent av arbetskraften. Antalet arbetslösa var i september 224 000 personer, 4,6 procent av arbetskraften. Samtidigt var 177 000 personer i program med aktivitetsstöd, vilket är 3,6 procent av arbetskraften.

 

Det ackumulerade utfallet för januari-september för anslaget Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd blev 28,9 miljarder kronor, vilket är 6,0 miljarder kronor (26 procent) högre än föregående år. Totalt för utgiftsområdet har utgifterna ökat med 8,0 miljarder kronor (19 procent) till 51,0 miljarder kronor. Det är framför allt utgifterna för aktivitetsstödet som ökat, då fler personer är i arbetsmarknadsåtgärder.

 

Prognosindikation

Arbetsmarknadsutgifterna beräknas bli 1,0 miljard kronor lägre jämfört med föregående prognos. Orsaken är att färre arbetslösa än väntat får arbetslöshetsersättning. Samma bedömning gjordes efter augustiutfallet.

 

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Utfallet för utgiftsområdet blev 1,7 miljarder kronor, vilket är 1,1 miljarder kronor högre än beräknat. Största avvikelsen återfinns under anslaget Bidrag till folkbildningen som blev 0,8 miljarder kronor högre än prognosen på grund av att Kammarkollegiet betalade ut kvartalsbetalningar från dessa anslag i september i stället för i oktober. Av samma anledning blev anslaget Stöd till idrotten 0,3 miljarder kronor högre än väntat.

 

Ackumulerat utfall för första till tredje kvartalet blev 10,0 miljarder kronor, vilket är 1,9 miljarder kronor (23 procent) högre än motsvarande period 2009. Avvikelsen beror främst på ovannämnda utbetalningar som gjordes i september i år istället för i oktober.

 

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Utgifterna uppgick till 3,0 miljarder kronor, vilket var 0,6 miljarder kronor lägre än beräknat. Utfallet för Väghållning blev 0,4 miljarder kronor lägre och Banhållning 0,3 miljarder kronor lägre. Däremot blev anslaget Från EG-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk 0,1 miljard kronor högre än beräknat.

 

Jämfört med de nio första månaderna föregående år har utgifterna för kommunikationer minskat med 0,5 miljarder kronor (2 procent). Det är främst anslaget Väghållning som minskar. Orsaken till detta är att anslaget i mars 2009 belastades med 0,9 miljarder kronor för täckande av myndighetskapital till följd av bolagiseringen av Vägverket produktion och Vägverket konsult. Exkluderas detta belopp har utgifterna för väghållning ökat 2010.

 

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Utfallet för utgiftsområdet blev 0,3 miljarder kronor, vilket är något högre än prognosen. Skillnaden beror på anslagen Turistfrämjande och Bidrag till standardiseringen. Kammarkollegiet betalade ut kvartalsbetalningar från dessa anslag i september i stället för oktober.

 

Det ackumulerade utfallet för januari-september uppgick till 4,6 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor (4 procent) högre jämfört med samma period föregående år. Utfallet för framför allt tre anslag blev högre än beräknat, Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling, Institutens strategiska kompetensmedel m.m. och Tillväxtverket. Utfallet för Kapitalinsatser i statliga bolag blev lägre än föregående år. Anslaget belastades med 1,1 miljarder kronor i april 2010 med anledning av nyemission i SAS AB. År 2009 gjordes en motsvarande utbetalning till SAS AB med 1,3 miljarder kronor.

 

Prognosindikation

Utfallet föranleder inte någon höjning av årsprognosen men ett förslag i hösttilläggsbudgeten om medelstillskott gör det. Anslaget Kapitaltillskott till statliga bolag tillförs 2,0 miljarder kronor för tillskott till Inlandsinnovation AB. Bolaget ska främja innovation och företagande i norra Sveriges inland (stödområde A).

 

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Utfallet för utgiftsområdet blev 6,3 miljarder kronor, vilket motsvarar en tolftedel av årsbudgeten.

 

Det ackumulerade utfallet för perioden januari-september blev 56,8 miljarder kronor, vilket är en ökning med 6,1 miljarder kronor (12 procent) jämfört med samma period föregående år. Utfallet för anslaget Kommunalekonomisk utjämning har ökat med 6,0 miljarder kronor. Anslagsnivån höjdes 2010 med 8,0 miljarder kronor. Ökningen avser framför allt en tillfällig generell höjning av statsbidraget med 4,0 miljarder kronor för att upprätthålla de grundläggande välfärdstjänster som kommunsektorn tillhandahåller och för att dämpa nedgången i sysselsättningen i kommunsektorn samt kompensation för inkomstbortfall till följd av det förhöjda grundavdraget för pensionärer som medför minskning av kommun- och landstingsskatt med beräknat 3,5 miljarder kronor.

 

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Utgifterna blev 6,0 miljarder kronor, vilket är 5,1 miljarder kronor högre jämfört med prognosen. Utfallet avser nästan uteslutande Räntor på statsskulden. Avvikelsen beror främst på större kursförluster än beräknat till följd av att Riksgälden gjort större byten av realobligationer i september än vad de räknade med i sin prognos. Dessutom var marknadsräntorna lägre än väntat jämfört med kupongräntan. Skillnaden mellan marknadsvärdet, dvs. vad Riksgälden betalade för de återköpta obligationerna och det nominella värdet kallas kursförlust. De obligationer som emitterades har en lägre kupongränta. Bytena innebär att räntebetalningar omfördelas över tid, dvs. att ränteanslaget belastas mer i år och mindre kommande år.

 

Det ackumulerade utfallet för utgiftsområdet för januari-september blev 12,0 miljarder kronor, vilket är 14,1 miljarder kronor lägre (54 procent) än motsvarande period föregående år. Avvikelsen återfinns dels på anslaget Räntor på statsskulden som blev 8,9 miljarder kronor lägre bl.a. till följd av högre valutakursförluster 2009 dels på ett tillfälligt anslag under 2009, Övergångseffekter av kostnadsmässig avräkning, som belastades med 5,1 miljarder kronor motsvarande period 2009.

 

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Avgiften till EU uppgick i september till 2,3 miljarder kronor, vilket ligger i linje med prognosen.

 

Jämfört med föregående år är avgiften för perioden januari-september 6,4 miljarder kronor högre (48 procent). Det beror på en ovanligt låg avgift förra året vilket främst förklaras av att Sverige då fick en retroaktiv återbetalning av inbetalda medel för 2007 och 2008, då ett nytt system för beräkning av medlemsländernas avgifter började gälla med retroaktiv verkan från 2007.

 

Kassamässig korrigering

Utfallet för den kassamässiga korrigeringen blev 4,0 miljarder kronor, vilket är 2,6 miljarder kronor högre än beräknat. Ränteperiodiseringen blev 1,4 miljarder kronor, vilket var medräknat i prognosen.

 

Riksgäldskontorets nettoutlåning

Utfallet blev -0,9 miljarder kronor, vilket är 1,1 miljarder kronor lägre jämfört med prognosen. Av utfallet utgörs -0,7 miljarder kronor av en ökad inlåning på myndigheternas räntekonton och övriga räntebelagda konton (netto). Exklusive räntekontona är utfallet strax under 0,5 miljarder kronor lägre än beräknat. En orsak till avvikelsen är att det i prognosen låg en utbetalning av lån till Island om 1,2miljarder kronor. Någon sådan utbetalning har inte gjorts under månaden.

 

Ackumulerat för januari-september blev utfallet -49,8 miljarder kronor, vilket är 117,4 miljarder kronor (174 procent) lägre än motsvarande period 2009, då utfallet uppgick till 67,6 miljarder kronor. Den främsta förklaringen till differensen är att Riksbanken lånade motsvarande 97 miljarder kronor i Riksgälden under denna period 2009 för att återställa valutareserven. Vidare förklaras cirka 6 miljarder kronor av att myndigheternas repotransaktionerna blev lägre jämfört föregående år. Ytterligare förklaringar är att i april 2009 belastades nettoutlåningen med 5,6 miljarder kronor vid statens deltagande i nyemissionen i Nordea och att Apoteksbolaget i juni 2010 tillfälligt placerade 5,9 miljarder kronor på konto i Riksgälden.

 

Prognosindikation

Årsutfallet väntas bli 4,0 miljarder kronor högre till följd av avvikelsen i september. Orsaken till att inte hela månadsavvikelsen påverkar årets utfall är att en del av obligationsbytet i september endast var en tidigareläggning av ett planerat byte i oktober. En avvikelse åt motsatt håll kommer således att uppstå i oktober avseende denna del.

 

Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten

Utfallet för Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten uppgick till 18,6 miljarder kronor i september, vilket ligger i linje med prognosen.

 

Utfallet för januari-september 2010 uppgår till 165,1 miljarder kronor, vilket är 2,2 miljarder kronor (1 procent) högre än för motsvarande period 2009. Det beror främst på att antalet ålderspensionärer ökar. Däremot minskar pensionerna till följd av negativ inflation, svag inkomstutveckling och balanseringen inom pensionssystemet.


Ekonomistyrningsverket l Postadress: Box 45316, 104 30, Stockholm l Tel: 08-690 4300 l Fax: 08-690 43 50
Besöksadress: Drottninggatan 89, Kartal E-post: registrator@esv.se l Organisationsnummer: 202100-5026