Statsbudgetens månadsutfall juli 2010
Nr: 2010:7, 27 aug 2010

Sammanfattning

De takbegränsade utgifterna i juli uppgick till 74,9 miljarder kronor, vilket är 1,8 miljarder kronor lägre än prognosen. Det är främst utgifterna för internationellt bistånd, arbetsmarknad och arbetsliv samt försvar och samhällets krisberedskap som blev lägre än beräknat. Ackumulerat för tiden januari till juli blev de takbegränsade utgifterna 555,3 miljarder kronor, vilket är 21,0 miljarder kronor högre (4 %) än motsvarande period 2009.

 

Statsbudgetens totala utgifter i juli uppgick till 45,3 miljarder kronor, vilket är 0,5 miljarder kronor högre än beräknat. Det är framför allt Riksgäldskontorets nettoutlåning och Kassamässig korrigering som blev högre än beräknat. Ackumulerat för tiden januari till juli blev statsbudgetens utgifter 389,5 miljarder kronor, vilket är lägre än föregående år beroende på bl.a. stora engångsposter under nettoutlåningen 2009.

 

Budgetsaldot för juli blev 12,5 miljarder kronor.

 

Utgiftsområde 06 Försvar och samhällets krisberedskap

Utgifterna uppgick till 1,9 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor lägre än prognosen. Det finns dock ingen större avvikelse på något enskilt anslag. Det ackumulerade utfallet för perioden januari till juli blev 20,9 miljarder kronor, vilket är 2,1 miljarder kronor (11 %) högre än motsvarande period 2009. Det beror främst på att utgifterna för verksamheten var särskilt låga på anslaget Förbandsverksamhet och beredskap 2009.

 

Utgiftsområde 07 Internationellt bistånd

Utfallet för utgiftsområdet blev 3,0 miljarder kronor, vilket är 0,6 miljarder kronor lägre än prognosen. De lägre utgifterna avser främst anslaget Biståndsverksamhet.

 

Det ackumulerade utfallet för perioden januari till juli uppgår till 13,3 miljarder kronor, dvs. 1,4 miljarder kronor lägre än förväntat. Jämfört med föregående år har biståndet minskat med 2,5 miljarder kronor (16 %). Anslagstilldelningen för utgiftsområdet är huvudsakligen baserad på BNI-utvecklingen. Vid beräkningen av biståndsramen i budgetpropositionen, vilket kommande års anslagstilldelning baseras på, används den senast tillgängliga BNI-prognosen. Prognosen för BNI i budgetpropositionen för 2009 var högre än prognosen för BNI i budgetpropositionen för 2010, vilket är den huvudsakliga förklaringen till att biståndet minskat mellan åren.

 

Utgiftsområde 08 Migration

Utgifterna uppgick i juli till 0,6 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor lägre än beräknat. Ersättningar och bostadskostnader blev 0,1 miljarder kronor lägre än väntat. Det ackumulerade utfallet för utgiftsområdet för perioden januari till juli uppgick till 4,1 miljarder kronor, vilket var marginellt lägre än prognosen. Jämfört med föregående år har utgifterna för migration ökat med 0,2 miljarder kronor (4 %). Det är främst anslaget Ersättningar och bostadskostnader som ökat.

 

Utgiftsområde 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Utgifterna uppgick i juli till 4,1 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor lägre än beräknat. Den största avvikelsen finns på anslaget Tandvårdsförmåner m.m. där utfallet blev 0,3 miljarder kronor lägre än prognosen.

 

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

Utfallet för utgiftsområdet uppgick i juli till 8,0 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor lägre än prognosen. För perioden maj till juli är utfallet 0,2 miljarder kronor högre än prognosen.

Utfallet för anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. uppgick till 1,6 miljarder kronor. Det är 0,1 miljarder kronor lägre än prognosen för juli. I juniprognosen beräknas antalet sjukpenningdagar uppgå till 30 miljoner nettodagar under 2010 och medelersättningen per nettodag för sjukpenning beräknas uppgå till 502 kronor per dag. Under juli månad fick 108 363 personer sjukpenning, vilket är en minskning med 18,8 procent jämfört med juli 2009.

 

Utfallet för Aktivitets- och sjukersättning m.m. uppgick till 5,4 miljarder kronor, vilket är något lägre än beräknat. Sjuk- eller aktivitetsersättning betalades ut till 462 576 personer i juli 2010. Det är en minskning med 9,4 procent jämfört med juli 2009. Jämfört med juni 2010 är det en minskning med 7 622 personer.

 

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Utfallet för utgiftsområdet blev 5,0 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor lägre än prognosen. Skillnaden består av lägre utfall för utgifterna på anslagen Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd, Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser och Bidrag till lönegarantiersättning.

 

För anslaget Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd är utfallet för posten Arbetslöshetsersättning 0,5 miljarder kronor lägre än prognosen. Det uppvägs av att utfallet för posten Aktivitetsstöd är 0,4 miljarder kronor högre än beräknat. Enligt Arbetsförmedlingens siffror, är totalt 406 000 personer arbetslösa eller inskrivna i program med aktivitetsstöd, vilket utgör 8,1 procent av arbetskraften. Motsvarande för juli 2009 var 366 000 personer eller 7,3 procent. Antalet arbetslösa var i juli 241 000 personer, vilket är 10 000 färre än samma period ifjol. Samtidigt var 165 000 personer i program med aktivitetsstöd, vilket är 50 000 fler än för ett år sedan.

 

Anledningen till att arbetslösheten ökar jämfört med förra året är enligt Arbetsförmedlingen att de som varit utan arbete länge har svårt att komma tillbaka på arbetsmarknaden. Antalet långtidsarbetslösa har ökat med 5 000 personer till 71 000 på ett år. Positivt är dock att antalet nyinskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen minskar och att antalet nya platser som anmäldes till arbetsförmedlingarna var 10 000 fler i juli i år jämfört med ifjol.

 

Det ackumulerade utfallet för perioden januari till juli för anslaget Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd blev 23,3 miljarder kronor, vilket är 6,1 miljarder kronor (35 %) högre än föregående år. Totalt för utgiftsområdet har utgifterna ökat med 7,6 miljarder kronor (23 %) till 40,5 miljarder kronor.

 

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Utfallet för utgiftsområdet blev 4,1 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor högre jämfört med prognos. Skillnaden beror till stor del på en något ojämn månadsfördelning för flertalet anslag vad gäller riktade satsningar inom området, framför allt avseende Statligt stöd till vuxenutbildningen. Där blev utgifterna 0,3 miljarder kronor högre än beräknat.

 

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Utfallet uppgick i juli till 2,2 miljarder kronor vilket är 0,2 miljarder kronor högre än prognos. Avvikelsen beror huvudsakligen på att utfallet för anslaget Väghållning blev 0,2 miljarder kronor högre än prognos.

 

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Utgifterna blev 1,1 miljarder kronor, vilket är 0,6 miljarder kronor lägre jämfört med prognos. Utfallet avser nästan uteslutande Räntor på statsskulden och det är främst räntebetalningar på lån i svenska kronor som blev lägre än beräknat.

 

Det ackumulerade utfallet för utgiftsområdet för perioden januari till juli blev 1,8 miljarder kronor, vilket är 23,6 miljarder kronor (93 %) lägre än motsvarande period föregående år. Det är främst anslaget Räntor på statsskulden som sjunker (-18,4 miljarder kronor). Det förklaras framför allt av lägre valutakursförluster 2010, 1,5 miljarder jämfört med 12,3 miljarder kronor förra året. En ytterligare förklaring till det lägre utfallet på anslaget 2010 är att räntebetalningar på lån i svenska kronor hittills är drygt 3,0 miljarder kronor lägre än 2009. Det lägre utfallet på utgiftsområdet förklaras dessutom av ett tillfälligt anslag under 2009, Övergångseffekter av kostnadsmässig avräkning, som belastades med 5,1 miljarder kronor i juni 2009.

 

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Avgiften till EU uppgick i juli till 2,0 miljarder kronor, vilket är något högre än beräknat. Jämfört med föregående år är avgiften för perioden januari-juli 6,0 miljarder kronor (63 %) högre. Den låga avgiften förra året förklaras främst av att Sverige då fick tillbaka för mycket inbetalda avgifter för 2007 och 2008, när ett nytt system för beräkning av medlemsländernas avgifter började gälla med retroaktiv verkan från 2007.

 

Kassamässig korrigering

Den kassamässiga korrigeringen uppgick till -0,5 miljarder kronor, vilket är 0,9 miljarder kronor högre än prognosen. Ränteperiodiseringen uppgick till -1,4 miljarder kronor.

 

Riksgäldskontorets nettoutlåning

Utfallet blev -11,8 miljarder kronor, vilket är 2,0 miljarder kronor högre jämfört med prognos. Av utfallet utgörs 0,7 miljarder kronor av en minskad inlåning på myndigheternas räntekonton och övriga räntebelagda konton (netto). Exklusive utfallet för räntekontona är utfallet 1,4 miljarder kronor högre än beräknat vilket delvis förklaras (cirka 0,5 miljarder kronor) av s.k. repotransaktioner hos Kärnavfallsfonden och Pensionsmyndigheten.

 

Ackumulerat för perioden januari till juli blev utfallet -46,3 miljarder kronor, vilket är 92,8 miljarder kronor lägre än motsvarande period 2009, då utfallet uppgick till 46,5 miljarder kronor. Den största förklaringen till differensen är att Riksbanken lånade motsvarande 66 miljarder kronor i Riksgälden i juni 2009 för att återställa valutareserven, vilket var huvuddelen av de totalt 95 miljarder kronor som Riksbanken lånade under kalenderåret 2009. Vidare förklaras cirka 12 miljarder kronor av att myndigheternas repotransaktioner hittills varit lägre (-25 miljarder kronor för perioden januari till juli i år jämfört med -13 miljarder kronor förra året). Ytterligare förklaringar är att i april 2009 belastades nettoutlåningen med 5,6 miljarder kronor vid statens deltagande i nyemissionen i Nordea och att Apoteksbolaget i juni 2010 tillfälligt placerade 5,9 miljarder kronor på konto i Riksgälden.

 

Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten

Utfallet för Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten uppgick till 18,4 miljarder kronor i juli, vilket är något lägre än prognosen.

 

 


Ekonomistyrningsverket l Postadress: Box 45316, 104 30, Stockholm l Tel: 08-690 4300 l Fax: 08-690 43 50
Besöksadress: Drottninggatan 89, Kartal E-post: registrator@esv.se l Organisationsnummer: 202100-5026