Statsbudgetens månadsutfall maj 2010
Nr: 2010:5, 23 juni 2010

Sammanfattning

De takbegränsade utgifterna i maj uppgick till 77,9 miljarder kronor, vilket är 1,0 miljard kronor högre än prognosen. Det är främst utgifterna för försvar, arbetsmarknad och kommunikationer som blev högre än beräknat, medan utgifterna för bistånd blev lägre än väntat. Utgifterna för utgiftsområde Samhällsekonomi och finansförvaltning blev 0,9 miljarder kronor högre än prognosen, vilket beror på ett fel vid månadsfördelningen av prognosen.

 

Statsbudgetens totala utgifter i maj uppgick till 60,4 miljarder kronor, vilket är 4,3 miljarder kronor lägre än prognosen. Det är framför allt Riksgäldskontorets nettoutlåning och Kassamässig korrigering som blev lägre än beräknat.

 

I prognosen som publicerades den 11 juni 2010, beaktades utfallet t.o.m. april. Lånebehovet för maj blev dock känt innan prognosarbetet avslutades. Skillnaden mellan det faktiska och det tidigare prognostiserade lånebehovet för maj lades på den kassamässiga korrigeringen. Däremot fanns ingen information om utfallet för statsbudgetens inkomsttitlar och anslag.

 

Utgiftsområde 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Utgifterna för utgiftsområdet uppgick till 0,8 miljarder kronor. Avvikelsen mot prognos blev 0,9 miljarder kronor. Det beror på ett fel vid månadsfördelningen av prognosen på anslaget Folk- och bostadsstatistik. Detta påverkar dock inte årsprognosen.

 

Utgiftsområde 06 Försvar och samhällets krisberedskap

Utgifterna för utgiftsområdet uppgick till 3,2 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor högre än beräknat. Utgifterna på anslaget för förbandsverksamhet och beredskap och anslagen för materiel blev högre än beräknat (0,3 miljarder kronor respektive 0,1 miljard kronor) samtidigt som anslaget Fredsfrämjande förbandsinsatser blev 0,1 miljard kronor lägre än beräknat.

 

Utgiftsområde 07 Internationellt bistånd

Utfallet för utgiftsområdet blev 2,1 miljarder kronor, vilket är 0,5 miljarder kronor lägre än prognosen. Avvikelsen hänför sig främst till anslaget Biståndsverksamhet och beror sannolikt på förskjutning av betalningar mellan månaderna.

 

Utgiftsområde 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Utgifterna uppgick i maj till 5,0 miljarder kronor, vilket är i linje med prognosen. Mindre avvikelser finns på utfallen för Sjukvård i internationella förhållanden och Kostnader för statlig assistansersättning. Avvikelserna bedöms bero på en ojämn månadsfördelning.

 

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

Utfallet för utgiftsområdet uppgick i maj till 8,5 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljard kronor högre än prognosen.

 

Utfallet för anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. uppgick till 1,8 miljarder kronor. Det är 0,2 miljarder kronor högre än prognosen. För anslagsposten Sjukpenning blev utfallet 1,3 miljarder kronor, vilket är något lägre än utfallet för april. I prognosen beräknas antalet sjukpenningdagar uppgå till 30 miljoner nettodagar under 2010 och medelersättningen per nettodag för sjukpenning beräknas uppgå till 502 kronor per dag. Utfallet för anslagsposten Företagshälsovård och rehabiliteringsgaranti blev 0,2 miljarder kronor i maj, vilket är väsenligt högre än utfallet för tidigare månader under året.

 

Utfallet för Aktivitets- och sjukersättning m.m. uppgick till 5,5 miljarder kronor, vilket är något högre än beräknat.  Sjuk- eller aktivitetsersättning betalades ut till 475 858 personer i maj 2010. Det är en minskning med 8,1 procent jämfört med maj 2009. Jämfört med april 2010 är det en minskning med 5 369 personer.

 

För anslaget Försäkringskassan blev utfallet 0,6 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljard kronor lägre än beräknat.

 

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Utfallet i maj blev 6,3 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor högre än prognosen. Differensen ligger till stor del på anslaget Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd där utfallet blev 0,4 miljarder kronor högre än prognosen. Detta uppvägs något av att anslaget Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser blev något lägre än väntat och utfallet för anslaget för Bidrag till lönegarantiersättning blev 0,1 miljard kronor lägre än prognostiserat.

 

Enligt Arbetsförmedlingen har nu försämringen på arbetsmarknaden upphört och vänts till en förbättring. Antalet lediga platser och antalet personer som får arbete ökar kraftigt. Antalet varsel är betydligt lägre nu än för ett år sedan. Dessutom minskar antalet nyinskrivna arbetslösa. Antalet registrerade arbetslösa vid Arbetsförmedlingen och antalet personer i program med aktivitetsstöd är dock fortfarande högt. Det uppgick i maj sammantaget till 395 000 personer, motsvarande 8,5 procent av arbetskraften. Bland de medelålders och äldre ökar fortfarande långtidsarbetslösheten, men den har börjat minska bland ungdomarna.

 

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Utgifterna uppgick i maj till 3,0 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor högre än prognos. Den huvudsakliga avvikelsen finns på anslaget Banhållning vars utfall blev 0,2 miljarder kronor högre än prognos. Avvikelsen bedöms bero på en ojämn månadsfördelning.

 

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Utfallet för utgiftsområdet blev 0,4 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljard kronor lägre än prognosen. Avvikelsen beror på lägre utfall än väntat på anslaget Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling.

 

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 3,7 miljarder kronor i maj vilket är 0,1 miljard kronor högre än prognostiserat. Utfallet liksom avvikelsen avser i allt väsentligt anslaget Räntor på statsskulden.

 

Kassamässig korrigering

Den kassamässiga korrigeringen uppgick till -1,3 miljarder kronor i maj. Lånebehovet för maj månad var känt när ESV:s prognos publicerades den 11 juni. Däremot fanns ingen information om utfallet för statsbudgetens inkomsttitlar och anslag. Skillnaden mellan det faktiska och det prognostiserade lånebehovet för maj lades då in som en justering av prognosen på den kassamässiga korrigeringen så att det prognostiserade lånebehovet blev lika med det faktiska.

 

Riksgäldskontorets nettoutlåning

Utfallet blev -1,5 miljarder kronor, vilket är 3,5 miljarder kronor lägre än prognostiserat. Av utfallet utgörs -1,7 miljarder kronor av en ökad inlåning på myndigheternas räntekonton och övriga räntebelagda konton (netto). Exklusive utfallet för räntekontona är maj månads utfall för nettoutlåningen 1,8 miljarder kronor lägre än beräknat.

 

I utfallet ingår som väntat en belastning på 4,1 miljarder kronor som följd av så kallade repotransaktioner. Sedan ett par år tillbaka påverkas nettoutlåningen vissa månader av att två myndigheter med placeringar i statspapper (Pensionsmyndigheten och Kärnavfallsfonden) genomför dessa transaktioner. De säljer statsobligationer med återköpsavtal och sätter in likviden på konto i Riksgälden. Vid återköpet tas medlen ut från kontot. Dessa insättningar och uttag kan påverka månadsutfallen med flera miljarder kronor. Årsutfallen påverkas emellertid inte eftersom obligationerna alltid återköps före årsskiftet. Myndigheterna kan på detta sätt riskfritt öka avkastningen på sina placeringar.

 

Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten

Utfallet för Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten uppgick till 18,3 miljarder kronor i maj. Det är något högre än prognosen.

 

 

 


Ekonomistyrningsverket l Postadress: Box 45316, 104 30, Stockholm l Tel: 08-690 4300 l Fax: 08-690 43 50
Besöksadress: Drottninggatan 89, Kartal E-post: registrator@esv.se l Organisationsnummer: 202100-5026