Statsbudgetens månadsutfall september 2009
Nr: 2009:9, 29 okt 2009

Statsbudgetens utgifter september 2009

 

Sammanfattning

De takbegränsade utgifterna i september uppgick till 78,6 miljarder kronor, vilket är 3,0 miljarder kronor lägre än ESV:s prognos. Det är främst utgifterna för Försvar och samhällets krisberedskap, Hälsovård, sjukvård och social omsorg, Arbetsmarknad och arbetsliv som blev lägre än beräknat. Statbudgetens totala utgifter i september uppgick till 91,9 miljarder kronor, vilket är 5,3 miljarder kronor lägre underskott än ESV:s prognos. Detta kan förklaras av att de takbegränsade utgifterna blev lägre och att Riksgäldskontorets nettoutlåning blev 1,8 miljarder kronor lägre än beräknat.

 

I samband med septemberutfallet görs även en uppföljning av utgifterna för de tre första kvartalen 2009. Under perioden januari-september uppgick statsbudgetens totala utgifter till 624,7 miljarder kronor, vilket är en ökning med 128,2 miljarder kronor (26,0 procent) jämfört med föregående år. Det är framförallt utgifterna för Arbetsmarknad och arbetsliv, Energi, Näringsliv samt Riksgäldskontorets nettoutlåning som har ökat jämfört med motsvarande period föregående år.

 

Prognosindikation

I anslutning till månadsutfallet görs en bedömning av vad avvikelsen mellan utfall och prognos samt eventuellt ytterligare information indikerar vad gäller ESV:s prognos för 2009. Denna prognos innehåller utfall till och med juli månad. De totala utgifterna för 2009 bedöms nu bli 1,3 miljarder kronor högre än vad som tidigare beräknats. De takbegränsade utgifterna bedöms bli drygt 4,0 miljarder kronor högre. Eventuell prognosindikation kommenteras nedan per område och anges i tabellen.

 

Utgiftsområde 06 Försvar och samhällets krisberedskap

Utgifterna uppgick till 3,1 miljarder kronor, vilket var 0,7 miljarder kronor lägre än beräknat. Avvikelserna hänförs framförallt till anslagen för Förbandsverksamhet och beredskap (-0,3 miljarder kronor), Anskaffning av materiel och anläggningar (-0,1 miljarder kronor) och Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar (-0,1 miljarder kronor) som blev lägre än beräknat.

 

Vad avser anslaget Förbandsverksamhet och beredskap råder en viss osäkerhet när det gäller månadsfördelningen. Detta beror främst på införandet av ett nytt redovisningssystem och övergången till kostnadsmässig anslagsavräkning. Utfallet på anslaget Förbandsverksamhet och beredskap har hittills i år varit lågt i förhållande till prognos vilket kan leda till att årsprognosen revideras nedåt. Totalt för utgiftsområdet beräknas för närvarande differenserna inte påverka årsprognosen.

 

Det ackumulerade utfallet för utgiftsområdet uppgick till 23,9 miljarder kronor för perioden januari-september, vilket är en minskning med 0,4 miljarder kronor jämfört med föregående år. På anslagsnivå finns skillnader mellan åren som beror på månadsförskjutningar. Utgifter för materiel har ökat med 0,9 miljarder kronor (18,0 procent). Samtidigt har förbandsverksamhet och beredskap minskat med 0,6 miljarder kronor (4,0 procent). Även utgifterna för Krisberedskap har minskat med 0,2 miljarder kronor (20,0 procent) och Fredsfrämjande förbandsinsatser har minskat med 0,2 miljarder kronor (14,0 procent).

 

Utgiftsområde 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Utfallet för utgiftsområdet blev 4,3 miljarder kronor, vilket är 1,4 miljarder kronor lägre än prognos.  Avvikelsen på 1,3 miljarder kronor hänför sig i huvudsak till anslaget Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken. Detta beror på att en utbetalning som gjordes i augusti var beräknad att göras i oktober. Med hänsyn till det låga utfallet för anslaget Tandvårdsförmåner m.m. för både augusti och september jämfört med prognos, väntas prognosen sänkas något.

 

För perioden januari-september uppgick det ackumulerade utfallet till 39,2 miljarder kronor vilket är 2,9 miljarder kronor (8,0 procent) högre än för motsvarande period föregående år. Ökningarna hänför sig främst till Tandvårdsförmåner m.m. som ökat med 1,3 miljarder kronor samt Kostnader för statlig assistansersättning som ökat med 1,2 miljarder kronor.

 

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

Utfallet för utgiftsområdet uppgick i september till 8,7 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor lägre än prognosen. För augusti och september ligger utfallet 0,8 miljarder kronor under prognosen.

 

Utfallet för anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. uppgick till 1,8 miljarder kronor. Det är 0,1 miljarder kronor lägre än prognosen. Utfallet för Aktivitets- och sjukersättning m.m. uppgick till 5,9 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor lägre än beräknat. För anslaget Försäkringskassan blev utfallet 0,5 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor lägre än beräknat.

 

Det ackumulerade utfallet för utgiftsområdet uppgick till 83,1 miljarder kronor för januari-september 2009, vilket är 2,9 miljarder kronor (3,4 procent) lägre än för motsvarande period föregående år. Det ackumulerade utfallet för anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. uppgick till 17,2  miljarder kronor, vilket är 3,1 miljarder kronor (15,2 procent) lägre än för motsvarande period föregående år. Det beror på att sjukpenning betalades ut till färre personer. Under september månad fick 126 800 personer sjukpenning, vilket är en minskning med 18,8 procent jämfört med september 2008.

 

För anslaget Aktivitets- och sjukersättning blev det ackumulerade utfallet 54,6 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor (0,5 procent) högre än för motsvarande period föregående år. Sjuk- eller aktivitetsersättning betalades ut till 506 359 personer i september 2009. Det är en minskning med 6,0 procent jämfört med september 2008.

 

Det ackumulerade utfallet för anslaget Arbetsskadeersättningar m.m. blev 3,9 miljarder kronor för januari-september 2009. Det är en minskning med 0,2 miljarder kronor (4,4 procent) jämfört med motsvarande period föregående år. För anslaget Försäkringskassan blev utfallet 5,5 miljarder kronor, vilket är 0,6 procent högre än motsvarande period föregående år. För utgiftsområdet indikeras en nedskrivning av prognosen för utgifterna med 0,5 miljarder kronor för 2009 på grund av att antalet utbetalda sjukpenningdagar samt att medelersättningen har varit något lägre än beräknat.

 

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Utfallet för september månad uppgick till 5,8 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor lägre än prognosen. Det är främst anslaget för Föräldraförsäkringen som blev 0,4 miljarder kronor lägre än prognos. Avvikelsen mellan utfall och prognos på anslaget beror på att antalet uttagna dagar blev lägre, dvs. drygt 10 procent lägre, än beräknat jämfört med samma period föregående år. Det låga utfallet kan delvis förklaras av att Försäkringskassan 2008 hade balanser i handläggningen efter sommaren vilket gjorde att utfallet blev ovanligt högt i september förra året. Men även uttaget av antalet dagar för tredje kvartalet 2009 var något lägre jämfört med föregående år, vilket sannolikt inte kan förklaras av förra årets balanser. Prognosen för utgiftsområdet väntas sänkas något.

 

Det ackumulerade utfallet för perioden januari-september är 51,4 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor lägre än prognos. Totalt för utgiftsområdet har utgifterna för januari-september ökat med 1,3 miljarder kronor (2,6 procent). Ökningen återfinns främst på anslaget Föräldraförsäkringen där både antalet uttagna dagar och medelersättningen under perioden har ökat.

 

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Utfallet för utgiftsområdet blev 5,3 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor lägre än prognos. Det är främst utfallet för anslaget Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd som är lägre (-0,4 miljarder kronor). Utfallet för posten aktivitetsstöd blev 0,1 miljarder kronor lägre än prognos och utfallet för bidrag till arbetslöshetsersättningen blev 0,3 miljarder kronor lägre än prognosen. Avvikelsen för arbetslöshetsersättningen beror främst på färre utbetalda ersättningsdagar än beräknat. Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program är 0,1 miljarder kronor lägre än prognostiserat. Det uppvägs något av anslaget och Lönebidrag och Samhall där utfallet blev högre än prognosen. Årsprognosen för utgiftsområdet kommer sannolikt att sänkas.

 

Det ackumulerade utfallet för januari-september blev 43,0 miljarder kronor, vilket är 7,4 miljarder kronor (21,0 procent) högre än föregående år. Anslaget Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd har ökat med 5,6 miljarder kronor till 22,9 miljarder kronor (32,1 procent).

 

Utgiftsområde 21 Energi

Utfallet för utgiftsområdet blev 0,1 miljarder kronor, vilket är lägre än prognos. Detta beror på att utfallet för anslaget Stöd för energiinvesteringar i offentliga lokaler blev lägre på grund av förlängda handläggningstider i ett begränsat antal ärenden. Förseningarna kan medföra att alla pengar inte hinner betalas ut under året. Utgiftsområdets prognos kan behöva sänkas något.

 

Det ackumulerade utfallet för perioden januari-september 2009 blev 0,4 miljarder kronor (29,0 procent) högre än samma period föregående år. Utfallet för anslaget Stöd för energiinvesteringar i offentliga lokaler uppgick till 0,5 miljarder kronor. Detta är 0,2 miljarder kronor (88,0 procent) högre än föregående år trots att anvisade medel för 2009 är 0,4 miljarder kronor mindre i år. Det högre utfallet beror på att en stor del av beviljade bidrag för 2008 inte hann tas i anspråk under 2009 och därför fanns det ett anslagssparande om 0,4 miljarder kronor vid ingången av året. Anslagsnivån för anslaget Energiforskning höjdes med 0,1 miljarder kronor för 2009 för att underlätta demonstration och kommersialisering av ny teknik för förnybar energi. Utfallet blev 0,2 miljarder kronor (37,0 procent) högre än samma period föregående år.

 

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Utfallet för utgiftsområdet blev 3,8 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor högre än prognos.  Skillnaden avser främst anslaget Banhållning och sektorsuppgifter som avviker med 0,3 miljarder kronor. Det är främst utgifterna för drift och underhåll som blev högre än beräknat. Medel på hösttilläggsbudgeten för bland annat bolagiseringen av Banverket Produktion (0,9 miljarder kronor) samt medel för banhållning kommer att påverka årsprognosen.

 

Det ackumulerade utfallet för perioden januari-september uppgick till 26,8 miljarder kronor, vilket är 2,8 miljarder kronor (12,0 procent) högre än motsvarande period 2008. Ökningen hänför sig främst till Väghållning och statsbidrag som har ökat med 2,4 miljarder kronor. Av beloppet avser 0,9 miljarder kronor utgifter för täckande av underskott i Vägverkets myndighetskapital till följd av bolagiseringen av Vägverket produktion och Vägverket konsult den 1 januari.

 

Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

Utfallet för utgiftsområdet blev 0,5 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor lägre än prognos. Detta kan förklaras av att utgifterna för anslagen Från EU-budgeten finansierade landsbygdsstöd och Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur blev lägre för september månad. Sammantaget för utgiftsområdet väntas årsprognosen revideras något.

 

Det ackumulerade utfallet för utgiftsområdet för perioden januari-september blev 6,0 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor (6,0 procent) högre jämfört med samma period föregående år. Skillnaden består i stort av att utfallen för anslagen Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter och Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur har ökat med sammanlagt 0,3 miljarder kronor jämfört med samma period föregående år. Även utfallet för anslagen för Statens jordbruksverk och Sveriges lantbruksuniversitet har ökat med 0,1 miljarder kronor jämfört med samma period föregående år, medan utfallet för anslagen Från EU-budgeten finansierade landsbygdsstöd och Insatser för skogsbruket har minskat med 0,3 miljarder kronor jämfört med samma period föregående år. Utgiftsminskningen beror på regeringen under 2008 tillförde 0,1 miljarder kronor för stöd till återplantering i de områden som drabbades av stormen Gudrun.

 

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Utfallet för utgiftsområdet blev 0,3 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor lägre än prognos. Det ackumulerade utfallet för perioden januari-september uppgick till 4,4 miljarder kronor, vilket är 1,3 miljarder kronor (44,0 procent) högre jämfört med samma period föregående år. Ökningen avser främst anslaget Kapitalinsatser i statliga bolag, vilket belastades med 1,3 miljarder kronor under april med anledning av en nyemission i SAS AB. Utfallet för anslaget Institutens strategiska kompetensmedel ökar med 0,3 miljarder kronor vilket förklaras av att anslaget är nytt för 2009.

 

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Utfallet för utgiftsområdet blev 5,6 miljarder kronor, vilket motsvarar en tolftedel av årsbudgeten.

 

Det ackumulerade utfallet för perioden januari till september blev 50,7 miljarder kronor vilket är en ökning med 2,1 miljarder kronor (4,0 procent) jämfört med samma period föregående år. Utfallet för anslaget Kommunalekonomisk utjämning ökar med 1,7 miljarder kronor. Anslagsnivån höjdes 2009 med knappt 2,3 miljarder kronor och avser justeringar för det höjda grundavdraget för pensionärer och utvidgningen av det nationella vaccinationsprogrammet. På tilläggsbudget har ytterligare 7,0 miljarder kronor föreslagits. Av beloppet avser 1,0 miljarder kronor bidrag till landstingen för svininfluensan samt 6,0 miljarder kronor bidrag till kommunerna. Beloppen ska utbetalas i december men de 6,0 miljarder kronor är avsedda att användas 2010. Årsprognosen kommer därmed att revideras upp med 7,0 miljarder kronor.

 

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Utfallet för utgiftsområdet blev - 2,3 miljarder kronor, vilket är 0,7 miljarder kronor lägre än väntat. Området består nästan uteslutande av anslaget Räntor på statsskulden. Det ackumulerade utfallet för perioden januari-september blev 26,1 miljarder kronor, vilket är 3,6 miljarder kronor (16,0 procent) högre än motsvarande period föregående år.

 

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen

Utfallet för utgiftsområdet blev 1,7 miljarder kronor vilket är marginellt högre än prognos. Det ackumulerade utfallet för utgiftsområdet avseende perioden januari-september blev 13,2 miljarder kronor, vilket är 8,2 miljarder kronor lägre (-38,0 procent) jämfört med samma period föregående. Minskningen beror på att ett nytt system för medlemsländernas avgifter har börjat tillämpas 2009, vilket ger Sverige högre rabatter jämfört med tidigare system. Systemet gäller dessutom retroaktivt från 2007, vilket gör att Sverige i år har fått en återbetalning av tidigare för mycket inbetalda avgifter 2007-2009. Det gör att avgiften för 2009 blir cirka 10,0 miljarder kronor lägre jämfört med föregående år.

 

Kassamässig korrigering

Den kassamässiga korrigeringen blev 1,5 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor högre än prognosen. Ränteperiodiseringen blev 1,4 miljarder kronor.

 

Riksgäldskontorets nettoutlåning

Utfallet blev 32,5 miljarder kronor, vilket är 1,8 miljarder kronor lägre än beräknat. Av utfallet utgörs 1,5 miljarder kronor av en minskad inlåning på myndigheternas räntekonton och övriga räntebelagda konton (netto). Exklusive räntekontona blev månadens utfall för nettoutlåningen 3,2 miljarder kronor lägre än väntat. Avvikelsen beror främst på att Riksbanken lånade upp 30,8 miljarder kronor i Riksgälden jämfört med prognostiserat 33,8 miljarder kronor, dvs. 3,0 miljarder kronor lägre än väntat. Vidare väntades lån till Island betalas ut med 1,3 miljarder kronor, men denna utbetalning har blivit försenad. Årsprognosen kommer att revideras ned med 3,0 miljarder kronor till följd av att Riksbankens upplåning i Riksgälden nu är avslutad. Därmed har i år totalt 97 miljarder kronor lånats ut till Riksbanken mot beräknat 100 miljarder kronor. Den uteblivna utlåningen till Island i september antas inte påverka årsprognosen då utbetalning beräknas göras senare i år.

 

Det ackumulerade utfallet för perioden januari-september blev utfallet 67,6 miljarder kronor, vilket är 114,9 miljarder kronor högre än motsvarande period föregående år. Skillnaden beror framförallt på utlåningen till Riksbanken i år. Någon motsvarande utlåning gjordes inte förra året.

 

Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten

Utfallet för Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten uppgick till 18,4 miljarder kronor i september, vilket är 0,1 miljarder kronor högre än prognos. Det ackumulerade utfallet för perioden januari-september 2009 uppgick till 162,8 miljarder kronor, vilket är 13,8 miljarder kronor (9,2 procent) högre än för motsvarande period 2008. Utgifterna påverkas av förändringen av inkomstindex, vilket ökade med 6,2 procent jämfört med 2008. Utgifterna påverkas vidare av att nyblivna pensionärer har högre genomsnittlig pension och av att antalet pensionärer med inkomstrelaterad pension ökar.

 

 

 

 

 

 

 


Ekonomistyrningsverket l Postadress: Box 45316, 104 30, Stockholm l Tel: 08-690 4300 l Fax: 08-690 43 50
Besöksadress: Drottninggatan 89, Kartal E-post: registrator@esv.se l Organisationsnummer: 202100-5026