Statsbudgetens månadsutfall juli 2009
Nr: 2009:7, 28 aug 2009

Utgifter

 

Sammanfattning

De takbegränsade utgifterna i juli uppgick till 72,9 miljarder kronor. Hur utfallet för juli påverkar årsprognosen redovisas i ESV:s Budgetprognos 2009:3, som publiceras den 1 september. Avvikelser från den förra prognosen, som beaktade utfall t.o.m. april, kommenteras endast i begränsad omfattning.

 

Statsbudgetens totala utgifter i juli uppgick till 45,1 miljarder kronor.

 

Budgetsaldot blev 6,2 miljarder kronor.

 

Kostnadsmässiga anslag

 

Kostnadsmässig avräkning av förvaltningsanslag infördes budgetåret 2009. Effekterna av detta kan analyseras i samband med halvårsskiftet, då de stora myndigheterna gör delårsrapport. Eftersom delårsrapporten färdigställs först i början av augusti månad görs analysen i samband med redovisningen av juli månads utfall.

 

Den mest påtagliga effekten är att förändring av semesterlöneskuld anslagsavräknas och särredovisas under anslagen. Det rapporterade beloppet t.o.m. juni månad uppgår till drygt 2,3 miljarder kronor. Det inkluderar dock ett antal universitet och högskolor där anslagsutfallet som sådant inte påverkas, utan endast specifikationen av anslagsförbrukningen. Därför beräknas effekten vid halvårsskiftet till omkring 2,1 miljarder kronor. Enligt ESV:s bedömning kommer dock huvuddelen (sannolikt cirka 75 procent) av detta belopp att återföras som minskning av semesterlöneskuld under andra halvåret i samband med att semester tas ut.

 

En annan effekt är att förändringar av avsättningar för pensionskostnader och omstruktureringar av myndigheter nu avräknas mot anslag i samband med att de bokförs. Under de första sex månaderna har inga stora nya avsättningar rapporterats, utan sammantaget har anslagsförbrukningen minskats med 0,4 miljarder kronor varav 0,3 miljarder kronor avser upplösning av avsättningar hos Försvarsmakten. Den helt dominerande delen av detta avser pensionskostnader där avsättningen minskar i samband med att pensioner betalas ut.

 

Periodiseringar i övrigt ska anslagsavräknas enligt de nya reglerna. De kostnader och intäkter som redovisats är dock av relativt liten storlek och tar till stor del ut varandra. De sammantagna effekterna av periodiseringar som inte avser semesterlöneskuld och avsättningar är efter första halvåret av så begränsad omfattning att de inte kan mätas med rimlig säkerhet.

 

Utgiftsområde 04 Rättsväsendet

Utfallet för månaden blev 2,2 miljarder kronor, vilket är 0,8 miljarder kronor lägre än prognosen. En förklaring kan vara att utgiftsområdet innefattar flera stora myndigheter med många anställda (Polisen, Kriminalvården och Sveriges Domstolar) där uttaget av semester under juli månad leder till en negativ påverkan på anslaget som motsvarats av en positiv under tidigare månader. Det är en effekt av införandet av kostnadsmässig anslagsavräkning.

 

Det ackumulerade utfallet är 19,3 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Det är främst anslagen för Kriminalvårdens förvaltningskostnader (0,2 miljarder kronor) och Sveriges Domstolar (0,1 miljarder kronor) som visar ett högre utfall jämfört med samma period ifjol.

 

Utgiftsområde 07 Internationellt bistånd

Utfallet för utgiftsområdet blev 3,9 miljarder kronor, vilket är 1,9 miljarder kronor högre än prognosen. Avvikelsen hänför sig främst till anslaget Biståndsverksamhet, som denna månad blev 1,9 miljarder kronor högre än beräknat. Detta beror på betalningsförskjutningar. Det ackumulerade utfallet för utgiftsområdet uppgick till 15,8 miljarder kronor, vilket är 0,9 miljarder kronor högre än väntat.

 

Jämfört med januari t.o.m juli månad föregående år har utgifterna ökat med 1,4 miljarder kronor (10 %). I statsbudgeten beräknades utgifterna för biståndet öka 2009. Detta till följd av en högre biståndsram, vilken motsvarar en procent av beräknad bruttonationalinkomst (BNI).

 

Utgiftsområde 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Utfallet för utgiftsområdet blev 4,1 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor lägre än prognosen. Avvikelser avser utfallen för Tandvårdsförmåner m.m. som är 0,2 miljarder kronor lägre och Kostnader för statlig assistansersättning som är 0,1 miljarder kronor högre än prognosen.

 

Det ackumulerade utfallet t.o.m. juli uppgick till 29,6 miljarder kronor, vilket är 1,0 miljarder kronor högre än motsvarande period föregående år. Det är främst utfallen för Tandsvårdsförmåner m.m. och Kostnader för statlig assistansersättning som ökade med 1,2 miljarder kronor respektive 0,9 miljarder kronor. Utgifterna för Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken minskade med 1,6 miljarder kronor under samma period.

 

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

Utfallet för utgiftsområdet uppgick i juli till 8,9 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor lägre än prognosen. Utfallet för anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. uppgick till 1,8 miljarder kronor. Det är något högre än prognosen. Under juli månad fick 133 376 personer sjukpenning, vilket är en minskning med 18,5 procent jämfört med juli 2008.

 

Utfallet för Aktivitets- och sjukersättning m.m. uppgick till 6,0 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor lägre än beräknat. Sjuk- eller aktivitetsersättning betalades ut till 510 452 personer i juli 2009. Det är en minskning med 6,3 procent jämfört med juli 2008.

 

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Utfallet för utgiftsområdet blev 5,7 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor högre än prognosen. Skillnaden avser i allt väsentligt anslaget Föräldraförsäkring. Det ackumulerade utfallet är 39,4 miljarder kronor, vilket är 1,2 miljarder kronor högre än utfallet för samma period 2008. Ökningen avser främst anslagen Föräldraförsäkring (0,9 miljarder kronor) och Pensionsrätt för barnår (0,1 miljarder kronor). Att anslaget Föräldraförsäkring ökat beror främst på fler uttagna föräldrapenningdagar jämfört med förra året. Det är framför allt män som ökat sitt uttag av antal dagar.

 

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Utfallet i juli blev 4,6 miljarder kronor, vilket är 0,8 miljarder kronor lägre än prognosen. Den största skillnaden (-0,3 miljarder kronor) avser Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader är 0,2 miljarder kronor lägre än prognosen. En delförklaring kan vara minskning av semesterlöneskuld vid uttag av semester under juli.

 

Ackumulerat för perioden januari - juli är utfallet 32,9 miljarder kronor, vilket är 4,7 miljarder kronor (17 %) högre än för samma period ifjol. Det är främst utfallen för anslagen Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd som ökat med 3,4 miljarder kronor (25 %) och för Bidrag till lönegarantiersättningar med 1,6 miljarder kronor (420 %).

 

Enligt Arbetsförmedlingen är arbetsmarknaden fortsatt svag, men några ljuspunkter finns. Antalet varslade personer har minskat sedan i mars och raset i antalet lediga platser som anmäls till Arbetsförmedlingen har dämpats något. Enligt Arbetsförmedlingen har antalet arbetslösa män i åldern 16-64 år fördubblats jämfört med juli 2008 och antalet arbetslösa kvinnor i samma åldersgrupp ökat med 50 procent. Bland ungdomarna 18-24 år har det också skett nästan en fördubbling av arbetslösheten under det senaste året.

 

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Utfallet för utgiftsområdet i juli blev 1,3 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor lägre för såväl prognosen som utfallet samma period föregående år.

 

Det lägre utfallet i juli avser framför allt anslagen Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner, Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel och Bidrag till litteratur- och kulturskrifter och beror på en ojämn månadsfördelning med anledning av flera tidigarelagda betalningar till juni.

 

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Utfallet för utgiftsområdet blev 1,6 miljarder kronor, vilket är 1,0 miljard kronor lägre än prognosen. Detta beror till stor del på månadsfördelningen av prognosen. Utfallet för anslagen Väghållning och statsbidrag är 0,4 miljarder kronor lägre än prognosen och utfallet för Banhållning och sektorsuppgifter är 0,7 miljarder kronor lägre än beräknat.

 

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Utfallet för utgiftsområdet blev 0,4 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor högre än prognosen. Avvikelsen hänför sig huvudsakligen till anslaget Institutens strategiska kompetensmedel och beror på förskjutning av utbetalningar.

 

Utfallet för januari till juli uppgår till 4,0 miljarder kronor, vilket är 1,5 miljarder kronor högre jämfört med samma period föregående år. Ökningen beror främst på statens deltagande i nyemissionen i SAS AB, vilket belastade anslaget Kapitalinsatser i statliga bolag med 1,3 miljarder kronor i april 2009.

 

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Utfallet för utgiftsområdet blev 1,6 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor högre än prognosen. Avvikelsen hänför sig till anslaget Räntor på statsskulden.

 

Det ackumulerade utfallet för perioden januari t.o.m. juli uppgick för utgiftsområdet till 25,3 miljarder kronor, vilket är 3,5 miljarder kronor högre än motsvarande period föregående år. Det förklaras av utfallet för det nya anslaget Övergångseffekter av kostnadsmässig anslagsavräkning som uppgick till 5,1 miljarder kronor (främst belastat i juni) medan utfallet för anslaget Räntor på statsskulden minskade med 1,8 miljarder kronor jämfört med samma period föregående år.

 

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen

Utfallet för perioden blev 1,2 miljarder kronor, vilket är 2,3 miljarder kronor högre än prognosen.

 

Avvikelsen beror på månadsfördelningen. En stor återbetalning från EU gjordes i sin helhet under juni och inte under både juni och juli som beräknat. En motsvarande avvikelse med omvänt tecken finns i juni. Återbetalningen, som avser tidigare inbetalda avgifter 2007-2009, beror på att ett nytt system för medlemsländernas avgifter börjat tillämpas (retroaktivt från 2007). Det ackumulerade utfallet är 0,4 miljarder kronor lägre än beräknat.  

Jämfört med föregående år har avgiften till EU efter sju månader minskat med 8,3 miljarder kronor (47%). Detta beror på återbetalningen från EU i juni, som uppgick till 6,5 miljarder kronor.

 

Kassamässig korrigering

Den kassamässiga korrigeringen blev 1,5 miljarder kronor, vilket är 2,6 miljarder kronor högre än prognosen.

Ränteperiodiseringen blev -1,3 miljarder kronor.

 

Riksgäldskontorets nettoutlåning

Utfallet blev -12,7 miljarder kronor, vilket är 1,7 miljarder kronor högre än beräknat. Av utfallet utgörs 0,1 miljarder kronor av en minskad inlåning på myndigheternas räntekonton och övriga räntebelagda konton (netto). ESV gör normalt inte prognoser på dessa konton. Exklusive räntekontona är juli månads utfall för nettoutlåningen 1,6 miljarder kronor högre än väntat.

 

Det negativa utfallet i juli beror främst på att Premiepensionsmyndigheten genomfört så kallade repotransaktioner denna månad. Myndigheten har sålt statspapper med återköpsavtal och satt in likviden på konto i Riksgälden. Detta påverkar inte årsutfallet då reporna kommer att stängas före årsskiftet.

 

Det ackumulerade utfallet är hela 52 miljarder kronor högre än prognosen. Det beror främst på att i juni utbetalades lån till Riksbanken om 66 miljarder kronor, vilket inte ingick i prognosen. Beslutet om lån till Riksbanken om totalt 100 miljarder kronor under 2009 kom efter det att prognosen hade fastställts. En avvikelse åt motsatt håll på 19 miljarder kronor uppstod som följd av att det inte utbetalades några lån till Svensk Exportkredit (SEK). I prognosen antogs att 50 miljarder kronor skulle lånas ut till bolaget under 2009, varav 19 miljarder kronor i juni.

 

 


Ekonomistyrningsverket l Postadress: Box 45316, 104 30, Stockholm l Tel: 08-690 4300 l Fax: 08-690 43 50
Besöksadress: Drottninggatan 89, Kartal E-post: registrator@esv.se l Organisationsnummer: 202100-5026