Statsbudgetens månadsutfall maj 2009
Nr: 2009:5, 12 juni 2009

Utgifter

 

 

Sammanfattning

De takbegränsade utgifterna i maj uppgick till 74,1 miljarder kronor, vilket är 2,6 miljarder kronor lägre än prognostiserat. Det är främst utgifterna för hälsovård, sjukvård och social omsorg samt bistånd som blev lägre än beräknat. Större delen av prognosavvikeslen förklaras dock av betalningsförskjutningar.

 

Statsbudgetens totala utgifter i maj uppgick till 62,7 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor högre än prognostiserat. Det är framför allt Riksgäldskontorets nettoutlåning och statsskuldsräntorna som blev högre än beräknat. Den kassamässiga korrigeringen blev däremot lägre än prognostiserat.

 

Budgetsaldot blev 16,7 miljarder kronor, vilket är 1,5 miljarder kronor högre än prognostiserat.

 

Prognosindikation

I anslutning till månadsutfallet görs en bedömning av vad avvikelsen mellan utfall och prognos samt ytterligare information indikerar när det gäller ESV:s prognos för 2009. I den senaste prognosen beaktades utfall till och med april. De totala utgifterna beräknas nu bli 51,4 miljarder kronor högre, främst till följd av Riksgäldskontorets upplåning av utländsk valuta för återställning av valutakursreserven. De takbegränsade utgifterna väntas dock endast påverkas med 0,4 miljarder kronor.

 

 

Utgiftsområde 04 Rättsväsendet

Utfallet för månaden blev 2,8 miljarder kronor. Det är högre än någon annan månad hittills i år och det är 0,4 miljarder kronor högre än prognosen. Det är främst anslagen för Kriminalvårdens förvaltningskostnader (0,1 miljarder kronor) och Polisorganisationen (0,3 miljarder kronor) som visar ett högre utfall än prognostiserat.

 

Det höga utfallet för Polisorganisationen beror till stor del på en månadsförskjutning. Dessutom har den nyligen införda kostnadsmässiga anslagsavräkningen påverkat utfallet.

 

Utgiftsområde 06 Försvar och samhällets krisberedskap

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 2,9 miljarder kronor, vilket är 0,5 miljarder kronor lägre än beräknat. Det är framför allt de totala kostnaderna för materiel som är lägre än beräknat (0,8 miljarder kronor). Avvikelserna beror på leveransförskjutningar, vilket således påverkar månadsutfallen. Däremot blev kostnaderna för förbandsverksamhet och beredskap högre än beräknat (0,3 miljarder kronor).

 

Avvikelserna påverkar inte årsprognosen.

 

Utgiftsområde 07 Internationellt bistånd

Utfallet för utgiftsområdet blev 1,6 miljarder kronor, vilket är 0,8 miljarder kronor lägre än prognosen. Avvikelsen hänför sig främst till anslaget Biståndsverksamhet (0,8 miljarder kronor) och beror sannolikt på betalningsförskjutningar. Månadsutfallet indikerar därför ingen ändring av årsprognosen.

 

Utgiftsområde 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Utfallet för utgiftsområdet blev 4,2 miljarder kronor, vilket är 1,7 miljarder kronor lägre än i prognosen. Avvikelser avser i första hand anslaget Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken, vars utfall blev 1,5 miljarder kronor lägre än prognosen. Avvikelsen beror på att regeringen senarelagt en större utbetalning som motsvarar avvikelsen. Utbetalningen beräknas ske senare under sommaren.

 

För anslaget Tandvårdsförmåner m.m. görs en indikation om en marginell sänkning av prognosen med hänsyn till månadsutfallet för bland annat maj.

 

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 9,2 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor lägre än prognosen. Utfallet för anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. uppgick till 1,8 miljarder kronor. Det är 0,1 miljarder kronor lägre än prognosen. Under maj månad fick XXX XXX personer sjukpenning, vilket är en minskning med XX,X procent jämfört med maj 2008. (Pressmeddelandet från Försäkringskassan för sjukskrivningar i maj har inte kommit än). Försäkringskassan presenterade nyligen en första utvärdering av hur det försäkringsmedicinska beslutsstödet påverkar sjukskrivningarna. Stödet har funnits i drygt ett år. Försäkringskassan konstaterar att sjukskrivningstiderna blivit kortare.

 

Utfallet för Aktivitets- och sjukersättning m.m. uppgick till 6,1 miljarder kronor, vilket är något lägre än maj 2008. Sjuk- eller aktivitetsersättning betalades ut till 518 021 personer i maj 2009. Det är en minskning med 4,3 procent jämfört med maj 2008.

 

Utfallet föranleder ingen förändring av årsprognosen.

 

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Utfallet i maj blev 5,0 miljarder kronor, vilket är något lägre än prognostiserat. Det är främst anslaget Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd som påverkar, där utfallet är 0,1 miljarder kronor lägre än prognostiserat. Utfallet för arbetslöshetsersättningen är knappt 0,2 miljarder kronor lägre än prognosen och utfallet för aktivitetsstödet knappt 0,1 miljarder kronor högre än prognosen. Utfallet på anslaget Bidrag till lönegarantiersättningar är 0,1 miljarder kronor högre än prognosen.

 

Enligt Arbetsförmedlingens majstatistik har antalet lediga platser som anmäls till Arbetsförmedlingen halverats. Antalet varsel är fortfarande högt även om det har dämpats något. Fördelat på näringsgren var den högsta varselnivån inom tillverkningsindustrin och uppdragsverksamheten. Varslen ökade även i den offentliga sektorn.

 

Utgiftsområdets prognosavvikelse mot majutfallet föranleder ingen förändring av årsprognosen.

 

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Utgifterna för utgiftsområdet blev 3,8 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor högre än prognos.

Anledningen till att utgifterna är något högre än prognos är att satsningar inom områden för vuxenutbildning har kommit igång. Till följd därav har utgifterna för anslagen för Statligt stöd till vuxenutbildning och Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning ökat med drygt 0,1 miljarder kronor. Även utgifterna för Maxtaxa i förskoleverksamhet, skolbarnomsorg m.m. har ökat med knappt 0,1 miljarder kronor, vilket kan bero på en ojämn månadsfördelning.

 

De högre utgifterna tyder på att fler utbildar sig bl.a. inom yrkesutbildning, vuxenutbildning, fortbildning för lärare m.fl. Därför indikeras en ökning av prognosen för utgifterna på årsbasis.

 

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Utfallet för utgiftsområdet blev 0,6 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor högre än prognosen. Avvikelsen hänför sig i huvudsak till anslaget Insatser för internationella klimatinvesteringar, vars utfall blev 0,2 miljarder kronor högre än beräknat. Det beror främst på en utbetalning till Nordic environmental fund (NEFCO) på 0,2 miljarder kronor från Statens energimyndighet, som inte var prognostiserad i maj. Anslaget Sanering och återställning av förorenade områden hade ett utfall som var något högre än prognosen.

 

Årsprognosen för utgiftsområdet revideras upp marginellt med anledning av det höga utfallet på anslaget Insatser för internationella klimatinvesteringar.

 

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Utfallet för utgiftsområdet blev 2,8 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor lägre än prognosen. Minskningen avser Väghållning och statsbidrag där utfallet är 0,2 miljarder kronor lägre samt Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter där utfallet är 0,2 miljarder kronor lägre än prognos.

 

Årsprognosen beräknas inte påverkas av avvikelserna.

 

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Utfallet för utgiftsområdet blev 7,0 miljarder kronor, vilket är 1,2 miljarder kronor högre än väntat. Utfallet består nästan helt av anslaget Räntor på statsskulden, vars utfall blev 1,3 miljarder kronor högre än prognosen. Skillnaden beror på större valutakursförluster än beräknat och väntas föranleda en höjning av årsprognosen med cirka en miljard kronor.

 

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen

Avgiften till EU uppgick till 2,1 miljarder kronor i maj, vilket i stort sett var som väntat.

 

Årsprognosen för EU-avgiften väntas höjas något med anledning av en högre tullavgift att betala in via EU-avgiften. Orsaken är högre inkomster av Tullmedel under året (se prognosindikation för Tullmedel på inkomstsidan).

 

Kassamässig korrigering

Den kassamässiga korrigeringen blev -2,0 miljarder kronor, vilket är 3,4 miljarder kronor lägre än prognosen. Inlösen av lån från Venantius på 1,4 miljarder kronor gjordes i maj månad, vilket innebar en kassamässig korrigering på samma belopp. Betalningen gjordes från statens centralkonto i Riksbanken utan anslagsbelastning. Ränteperiodiseringen blev 0 mnkr.

 

Riksgäldskontorets nettoutlåning

Utfallet blev 1,7 miljarder kronor, vilket är 4,9 miljarder kronor högre än beräknat. Av utfallet utgörs -1,9 miljarder kronor av en ökad inlåning på myndigheternas räntekonton och övriga räntebelagda konton (netto). ESV gör normalt inte prognoser på dessa konton. Exklusive räntekontona är maj månads utfall 6,8 miljarder kronor högre än beräknat. Denna avvikelse väntas inte påverka årsprognosen.

 

Huvudförklaringen till avvikelsen är att några myndigheterns repotransaktioner höjt utfallet med cirka 4,0 miljarder kronor. Myndigheterna har köpt statsobligationer med återköpsavtal och då tagit ut innestående medel på konto i Riksgälden. Reporna stängs innan årskiftet vilket innebär att årsutfallet inte påverkas.

 

Däremot väntas årsprognosen påverkas av ny information vad gäller två poster avseende Riksgäldens utlåning. Riksgälden kommer att för Riksbankens räkning under 2009 låna upp motsvarande 100 miljarder kronor i utländsk valuta för att återställa valutareserven. Av dessa kommer 65 miljarder kronor att tillföras valutareserven före sommaren. Vidare väntas Svensk Exportkredit (SEK) inte längre låna i Riksgälden 2009. (Se Riksgäldens prognos från den 12 juni.) I ESV:s senaste två prognoser ingår ett utnyttjande under 2009 på 50 miljarder kronor av den beslutade låneramen på 100 miljarder kronor (denna post kommer med andra ord att tas bort).

Nettoeffekten på Riksgäldskontorets nettoutlåning väntas alltså bli en upprevidering med 50 miljarder kronor i förhållande till den senaste prognosen.


Ekonomistyrningsverket l Postadress: Box 45316, 104 30, Stockholm l Tel: 08-690 4300 l Fax: 08-690 43 50
Besöksadress: Drottninggatan 89, Kartal E-post: registrator@esv.se l Organisationsnummer: 202100-5026