Statsbudgetens månadsutfall mars 2009
Nr: 2009:3, 29 apr 2009

Utgifter

 

Sammanfattning

Budgetsaldot blev -3,0 miljarder kronor, vilket är 9,3 miljarder kronor högre än prognostiserat. Saldot för januari-mars 2009 uppgår till 65,1 miljarder kronor. Det är 26,4 miljarder kronor lägre än motsvarande period 2008.

 

De takbegränsande utgifterna i mars uppgick till 79,5 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor högre än prognostiserat. Utgifterna för Internationellt bistånd blev dock lägre och Kommunikationer blev högre än beräknat. Jämfört med första kvartalet 2008 blev utgifterna 12,6 miljarder kronor högre.

 

Statsbudgetens totala utgifter i mars uppgick till 68,4 miljarder kronor, vilket är 4,3 miljarder kronor högre än prognostiserat. Framförallt beror det på att den kassamässiga korrigeringen och statsskuldsräntorna blev högre än beräknat. För perioden januari-mars blev utgifterna 163,4 miljarder kronor, vilket är 1,0 miljarder kronor lägre än motsvarande period 2008.

 

Prognosindikation

I anslutning till månadsutfallet görs en bedömning av vad avvikelsen mellan utfall och prognos samt eventuell ytterligare information indikerar vad gäller ESV:s prognos för 2009. De totala utgifterna bedöms nu bli 10 miljarder kronor högre och de takbegränsande utgifterna 8 miljarder kronor högre än i ESV:s senaste prognos. Tilläggsbudgeten förklarar större delen av prognosindikationen denna månad och avser främst tillskottet om 7 miljarder kronor till kommunerna. Utfallet för Statsskuldsräntorna indikerar en höjning av prognosen med cirka 2 miljarder kronor.

 

Utgiftsområde 06 Försvar och samhällets krisberedskap

Utgifterna uppgick till 3,3 miljarder kronor, vilket var 0,4 miljarder kronor högre än prognosen. Anskaffning av materiel och anläggningar blev 0,7 miljarder kronor högre än beräknat. Detta innebär att Försvarsmakten nu börjar komma ikapp de tidigare eftersläpningarna. Samtidigt blev utgifterna för vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar, förbandsverksamhet och beredskap samt fredsfrämjande förbandsinsatser vardera 0,1 miljarder kronor lägre än beräknat. Det låga utfallet på förbandsanslaget beror till stor del på byte av redovisningssystem och därmed viss eftersläpning i redovisningen.

 

Avvikelserna till följd av månadsutfallet beräknas inte påverka årsprognosen. Prognosen för förbandsverksamheten kommer dock att påverkas av de ökade utgifterna för att reglera skulden till det statliga ålderspensionssystemet (0,2 miljarder kronor). För detta föreslogs ytterligare medel på tilläggsbudget.

 

Utgifterna de första tre månaderna uppgick till 7,1 miljarder kronor, en ökning med 0,4 miljarder kronor (6 %) jämfört med föregående år. Utgifter för materiel och anläggningar har ökat med 0,6 miljarder kronor (52 %). Under 2008 redovisades 70 % av utgifterna för materiel och anläggningar under det fjärde kvartalet. Utgifterna var således låga första kvartalet 2008. Samtidigt har utgifterna för förbandsverksamhet och beredskap minskat med 0,6 miljarder kronor.

 

Utgiftsområde 07 Internationellt bistånd

Utfallet för utgiftsområdet blev 1,9 miljarder kronor, vilket är 1,0 miljarder kronor lägre än prognosen. Avvikelsen hänför sig främst till anslaget Biståndsverksamhet (0,9 miljarder kronor) och beror på betalningsförskjutningar mellan månader. Exempelvis gjordes i mars föregående år stora utbetalningar på anslagsposten för globalt utvecklingssamarbete. Några motsvarande utbetalningar har inte gjorts i mars innevarande år.

 

Årsprognosen beräknas inte påverkas av månadsutfallet.

 

Jämfört med första kvartalet föregående år har biståndet ökat 0,5 miljarder kronor (8 %). Biståndsramens storlek motsvarar en procent av beräknad bruttonationalinkomst (BNI).

 

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

Utfallet för utgiftsområde Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp uppgick i mars till 9,4 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor högre än prognosen. Utfallet för anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. uppgick till 2,0 miljarder kronor. Det är 0,1 miljarder kronor högre än beräknat. Under mars månad fick 161 371 personer sjukpenning, vilket är en minskning med 14,2 procent jämfört med mars 2008.

 

Utfallet för Aktivitets- och sjukersättning m.m. uppgick till 6,2 miljarder kronor, vilket är i linje med prognosen. Sjuk- eller aktivitetsersättning betalades ut till 525 144 personer i mars. Det är en minskning med 3,6 procent jämfört med mars 2008. Utfallet för Försäkringskassans förvaltningsanslag blev 0,7 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor högre än prognosen och 0,1 miljarder kronor högre än februariutfallet. I vårtilläggsbudgeten föreslås att anslaget ökas med 0,6 miljarder kronor för ökade kostnader under 2009.

 

Med hänsyn till ovan nämnda tilldelade medel i tilläggsbudget höjs årsprognosen för utgiftsområdet med 0,5 miljarder kronor. Då utnyttjas även i stort sett hela anslagskrediten.

 

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 29,1 miljarder kronor för januari-mars 2009, vilket är 0,6 miljarder kronor (2 %) lägre än för motsvarande period 2008. Utfallet för anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. uppgick till 6,1 miljarder kronor. Det är 1,0 miljarder kronor (14 %) lägre än för motsvarande period 2008, vilket beror på att sjukpenning betalades ut till färre antal personer. För anslaget Aktivitets- och sjukersättning blev utfallet 18,5 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor högre än för motsvarande period 2008.

 

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Utfallet i mars blev 4,8 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor högre än prognostiserat. De större differenserna avser anslag Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd (-0,2 miljarder kronor) och Bidrag till lönegarantiersättning (0,2 miljarder kronor).

 

Avvikelsen föranleder ingen prognosindikation i dagsläget.

 

Ackumulerat för året är utfallet för första kvartalet 13,3 miljarder kronor. Det är 1,2 miljarder kronor (10 %) högre än samma period föregående år. Störst differens är det på anslaget Bidrag till lönegarantiersättningar som är 0,7 miljarder kronor högre än samma period 2008. Det beror både på väldigt många konkurser under sista kvartalet 2008 och på att konkurserna låg på en mycket låg nivå för ett år sedan.

 

Enligt SCB:s Arbetskraftsundersökning för mars så uppgick antalet sysselsatta till 4 459 000 personer. Det är en minskning med 70 000 personer jämfört med mars 2008. Antalet arbetslösa ökade med 99 000 till 404 000 och arbetslösheten ökade med 2,0 procentenheter till 8,3 procent. Precis som i februari minskade antalet sysselsatta främst inom näringsgrenarna ”Tillverkning och utvinning, energi och miljö” samt ”Byggverksamhet”.

 

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Utgifterna för utgiftsområdet blev 6,0 miljarder kronor, vilket är 0,6 miljarder kronor högre än beräknat. Större avvikelse mot prognosen återfinns på anslaget Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. där utgifterna blev 0,5 miljarder kronor högre och anslaget Förstärkning av basfärdigheter där utgifterna blev 0,2 miljarder kronor högre än beräknat. För anslaget Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. är det förmodligen fråga om utbetalningar som tidigarelagts. Anslaget Förstärkning av basfärdigheter är ett nytt anslag där det är svårt att bedöma hur månadsutbetalningarna är fördelade. De relativt stora avvikelserna påverkar därför inte årsprognosen.

Jämfört med januari-mars 2008 har utgifterna för utbildning och universitetsforskningen ökat med 1,4 miljarder kronor (10 %) till 13,2 miljarder kronor. Ökningen hänför sig främst till de anslag som nämnts ovan. Denna ökning beror på regeringens satsningar inom utgiftsområdet och ligger i linje med ESV:s årsprognos och inom den angivna ramen i statsbudgeten.

 

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Utfallet för utgiftsområdet blev 3,4 miljarder kronor, vilket är 0,8 miljarder kronor högre än prognosen. Avvikelsen avser Väghållning och statsbidrag som är 0,5 miljarder kronor högre samt Banhållning och sektorsuppgifter som är 0,2 miljarder kronor högre än prognosen. Avvikelsen på väghållningsanslaget beror främst på att täckande av underskottet i myndighetskapitalet i samband med bolagisering av verksamhet till stor del bokfördes i mars, vilket inte beräknades när prognosen gjordes. Avvikelsen beror således på månadsfördelning och årsprognosen påverkas inte.

 

Jämfört med perioden januari-mars 2008 blev utfallet för utgiftsområdet 1,8 miljarder kronor (28 %) högre. Väghållning och statsbidrag ökar under perioden med 1,7 mkr och svarar för den största utgiftsökningen. Detta förklaras således till stor del av bolagiseringen och därmed den ökade anslagsbelastningen.

 

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Utfallet för utgiftsområdet blev 3,9 miljarder kronor, vilket är 2,2 miljarder kronor högre än prognosen. Avvikelsen hänför sig i huvudsak till anslaget Räntor på statsskulden, vars utfall blev 2,1 miljarder kronor högre än beräknat. Avvikelsen beror främst på att inkomsterna av överkurser vid emission av obligationer blev mindre än beräknat. Orsaken är att Riksgälden reviderade sina emissionsplaner i samband med försäljningen av en ny 30-årig obligation under mars månad. Emissionsvolymen för den nya långa obligationen uppgick till 38 miljarder kronor. Eftersom 30-åringens kupongränta (3,5 procent) är lägre än för obligationerna som låg i låneplanen, blev inkomsterna av överkurser lägre. Detta väntas leda till att årsutfallet för ränteutgifterna blir 2,0 miljarder kronor högre än i föregående prognos.

 

Under perioden januari-mars uppgick utfallet för utgiftsområdet till 12,4 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor lägre än motsvarande period föregående år.

 

Kassamässig korrigering

Den kassamässiga korrigeringen blev 4,1 miljarder kronor, vilket är 3,0 miljarder kronor högre än prognosen. Ränteperiodiseringen blev ovanligt hög, ungefär dubbelt så stor som väntat. Det ackumulerade utfallet för den kassamässiga korrigeringen avseende första kvartalet blev 11,5 miljarder kronor. 

Riksgäldskontorets nettoutlåning

Utfallet i mars blev -1,1 miljarder kronor. Av utfallet utgörs 0,9 miljarder kronor av en minskad inlåning på myndigheternas räntekonton och övriga räntebelagda konton (netto). ESV gör normalt inte prognoser på dessa konton. Exklusive räntekontona är mars månads utfall för nettoutlåningen 2,1 miljarder kronor lägre än väntat. Avvikelsen förklaras bland annat av att Riksgäldens utlåning minskade, främst som följd av att Svenska kraftnät återbetalade lån om närmare 0,8 miljarder kronor.

 

Ackumulerat för det första kvartalet blev utfallet -41,3 miljarder kronor, vilket är 4,1 miljarder kronor lägre än motsvarande period 2008. Skillnaden förklaras främst av att myndigheternas repotransaktioner hade större negativ påverkan på årets första kvartal än motsvarande period föregående år.


Ekonomistyrningsverket l Postadress: Box 45316, 104 30, Stockholm l Tel: 08-690 4300 l Fax: 08-690 43 50
Besöksadress: Drottninggatan 89, Kartal E-post: registrator@esv.se l Organisationsnummer: 202100-5026