Statsbudgetens månadsutfall februari 2009
Nr: 2009:2, 27 mars 2009

Sammanfattning

Statsbudgetens totala utgifter i februari uppgick till 24,7 miljarder kronor, vilket är 31,4 miljarder kronor lägre än prognostiserat. Framför allt beror det på att utfallet för Riksgäldens nettoutlåning blev 32,3 miljarder kronor lägre än beräknat. Denna stora avvikelse beror på att stora repotransaktioner med medföljande insättning på konto i Riksgälden skedde under februari. Dessa repor var prognostiserade att ske i januari. Det betyder att den ackumulerade avvikelsen för statsbudgetens totala utgifter endast blev -1,1 miljarder kronor. 

Budgetsaldot blev 74,3 miljarder kronor, vilket är 39,3 miljarder kronor högre än prognostiserat.

 

 

Utgiftsområde 06 Försvar och samhällets krisberedskap

Utgifterna uppgick till 1,7 miljarder kronor, vilket var 1,2 miljarder kronor lägre än beräknat. Utgifterna för förbandsverksamhet och beredskap blev 0,6 miljarder kronor lägre än väntat. Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar blev 0,4 miljarder kronor lägre än prognos. Dessutom blev anskaffning av materiel och anläggningar 0,2 miljarder kronor lägre än beräknat. Det låga utfallet, på framför allt förbandsanslaget, beror på byte av redovisningssystem och därmed viss eftersläpning i redovisningen.

 

Ackumulerat för de första två månaderna blev utfallet 3,8 miljarder kronor, vilket var 1,9 miljarder kronor lägre än beräknat. Avvikelserna ligger framför allt på anslagen Anskaffning av materiel och anläggningar (0,7 miljarder kronor) och Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar (0,7 miljarder kronor).

 

Utgiftsområde 07 Internationellt bistånd

Utfallet för utgiftsområdet blev 1,8 miljarder kronor, vilket är 0,6 miljarder kronor högre än prognosen. Avvikelsen hänför sig främst till anslaget Biståndsverksamhet (0,6 miljarder kronor) och beror på avvikande månadsfördelning. Den ackumulerade avvikelsen är 0,6 miljarder kronor.

 

Utgiftsområde 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Utfallet för utgiftsområdet blev 4,1 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor högre än prognosen. Avvikelser avser Kostnader för statlig assistansersättning som är 0,2 miljarder kronor lägre, Tandvårdsförmåner m.m. som är 0,1 miljarder kronor högre, Bidrag till hälso och sjukvård och Bidrag till psykiatri som båda är 0,1 miljarder kronor högre än prognosen.

Ackumulerat blev avvikelsen 0,1 miljarder kronor högre än prognos.

 

Avvikelserna för tandvårdsförmåner m.m. samt Kostnader för statlig assistansersättning beror till stor del på ojämn fördelning mellan januari och februari. Avvikelsen för Bidrag till hälso och sjukvård beror på att utbetalningar för flera anslagsposter gjorts i februari som i prognosen bedömts ske under januari och mars. Avikelsen för Bidrag till psykiatri beror på att de huvudsakliga utbetalningarna i prognosen bedömts ske under senare delen av året.

 

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

Utfallet för utgiftsområde Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp uppgick i februari till 9,2 miljarder kronor, vilket är lika med prognosen.Utfallet för anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. uppgick till 1,9 miljarder kronor. Det är 0,2 miljarder kronor lägre än beräknat. Under februari månad fick 153 244 personer sjukpenning, vilket är en minskning med 18,4 procent jämfört med februari 2008. Utfallet för Aktivitets- och sjukersättning m.m. uppgick till 6,2 miljarder kronor, vilket 0,1 miljarder kronor högre än prognosen men nästan precis lika stort som januariutfallet. Sjuk- eller aktivitetsersättning betalades ut till 547 437 personer i februari. Det är en minskning med 3,6 procent jämfört med februari 2008. Utfallet för Försäkringskassans förvaltningsanslag blev 0,6 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor högre än prognosen och i stort sett som januariutfallet. För utgiftsområdet ligger det ackumulerade utfallet för januari och februari i linje med prognosen.

 

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Utfallet i februari blev 4,3 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor lägre än prognostiserat. Differensen avser främst anslagen Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd (-0,2 miljarder kronor), Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser (-0,1 miljarder kronor), Bidrag till lönegarantiersättningar (0,1 miljarder kronor) och Arbetsmiljöverket (0,1 miljarder kronor).

Ackumulerat för året uppgår utfallet till 8,5 miljarder kronor vilket är 0,5 miljarder kronor lägre än ESV:s prognos. Differensen ligger främst på anslagen Bidrag till arbetslöshet och aktivitetsstöd (-0,4 miljarder kronor) och Lönebidrag och Samhall (-0,1 miljarder kronor). Bidrag till lönegarantiersättningar ligger 0,3 miljarder kronor högre än beräknat beroende på många konkurser under senare delen av 2008.

SCB:s arbetskraftsundersökning visar att i februari minskade antalet sysselsatta med 76 000 till 4 460 000 jämfört med februari 2008. Minskningen omfattade framförallt män och tidsbegränsat anställda. Antalet arbetslösa ökade med 94 000, vilket innebär att arbetslösheten ökade med 1,9 procentenheter till 8,0 procent. Det var främst inom näringsgrenarna Tillverkning och utvinning, energi och miljö samt Byggverksamhet som antalet sysselsatta gick ned och det innebär att arbetslösheten ökar snabbare bland män än bland kvinnor.

Enligt Arbetsförmedlingen så varslades under februari månad 15 800 personer om uppsägning, att jämföra med 3 100 i februari 2008. Detta är den högsta februarinivå som uppmätts sedan jämförbar statistik infördes på 1970-talet. Varslen har nu legat på en väldigt hög nivå fem månader i rad. Inte under någon femmånadersperiod tidigare i Arbetsförmedlingens historia har så många, 90 000 personer, varslats om uppsägning.

 

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Utfallet för utgiftsområdet blev 2,4 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor lägre än prognosen. Avvikelsen hänför sig i huvudsak till anslaget Väghållning och statsbidrag vars utfall blev 0,1 miljarder kronor lägre än beräknat. Ackumulerat är utfallet 0,5 miljarder kronor lägre än prognos.

 

Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

Utfallet för utgiftsområdet blev 0,5 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor lägre än prognosen. Avvikelsen hänför sig till anslagen Räntekostnader för förskotterade gårdsstöd m.m. (-0,1 miljarder kronor). Beloppet avser återbetalning av djurbidraget som inte godkändes av EU och kommer att belasta anslaget Räntekostnader för förskotterade gårdsstöd m.m. först i mars.

 

Det ackumulerade utfallet uppgick till 1,5 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor lägre än beräknat. Denna avvikelse hänför sig i huvudsak till anslagen Räntekostnader för förskotterade gårdsstöd m.m. (-0,1 miljarder kronor) och Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur (-0,2 miljarder kronor).

 

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till -1,6 miljarder kronor, vilket är 1,7 miljarder kronor lägre än prognostiserat för februari. Ackumulerat för januari-februari är dock utfallet 2,2 miljarder kronor högre än prognostiserat, vilket beror på större valutakursförluster än väntat i januari.

 

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen

Avgiften till EU uppgick till 5,9 miljarder kronor i februari, vilket är 0,9 miljarder kronor högre än prognostiserat. Det är främst moms- och BNI-avgiften som blev högre än beräknat (0,5 respektive 0,4 miljarder kronor).

 

Avvikelsen beror på att en större andel av årsavgiften än beräknat rekvirerades i februari. Det motverkades dock delvis av att en återbetalning för 2008 gjordes i februari istället för som beräknat i januari. En fastställd betalkurs för 2009 (eurokurs sista bankdagen 2008) som blev betydligt högre än i förutsättningarna till ESV:s decemberprognos gjorde också att utfallet blev högre.

 

Ackumulerat för januari och februari blev utfallet 1,0 miljarder kronor högre än beräknat och avvikelsen kan även ackumulerat hänföras till moms- och BNI-avgiften.

 

Kassamässig korrigering

Den kassamässiga korrigeringen blev 2,0 miljarder kronor i februari. Prognosen var 0 miljarder kronor. Differensen mellan betalningen till EU-kontot dvs anslagsavräkningen i februari (5,8 miljarder kronor) och det belopp som EU-lyfter (8,7 miljarder kronor) skapar en kassamässig korrigering. Differensen var i februari 2,9 miljarder kronor, vilket är i nivå med den totala kassamässiga korrigeringen.

 

Riksgäldskontorets nettoutlåning

Utfallet i februari blev - 34,9 miljarder kronor. Av utfallet utgörs -1,3 miljarder kronor av en ökad inlåning på myndigheternas räntekonton och övriga räntebelagda konton (netto). ESV gör normalt inte prognoser på dessa konton. Exklusive räntekontona är februari månads utfall för nettoutlåningen 31,0 miljarder kronor lägre än beräknat. Denna stora avvikelse beror på att Kärnavfallsfonden och Premiepensionsmyndigheten gjorde stora repotransaktioner (dvs. sålde statsobligationer med återköpsavtal) med medföljande insättning på konto i Riksgälden under februari. Detta var prognostiserat att ske i januari. Den ackumulerade avvikelsen för januari-februari blev emellertid -9,7 miljarder kronor och beror främst på att volymen på dessa transaktioner i februari blev större än de som prognostiserades för januari.

 

Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten

Utfallet för Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten uppgick till 17,9 miljarder kronor i februari. Det är 0,1 miljarder kronor lägre än prognosen. För januari och februari ligger utfallet 0,2 miljarder kronor under prognosen.

 


Ekonomistyrningsverket l Postadress: Box 45316, 104 30, Stockholm l Tel: 08-690 4300 l Fax: 08-690 43 50
Besöksadress: Drottninggatan 89, Kartal E-post: registrator@esv.se l Organisationsnummer: 202100-5026