Statsbudgetens månadsutfall september 2008
Nr: 2008:9, 30 okt 2008

Statsbudgetens utgifter september 2008

 

Sammanfattning

De takbegränsade utgifterna i september uppgick till 74,8 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor lägre än prognostiserat. Större avvikelser finns på utgiftsområdena Försvar samt beredskap mot sårbarhet samt Hälsovård, sjukvård och social omsorg vars utfall blev 0,5 respektive 0,4 miljarder kronor lägre än prognos. Utfallet för Internationellt bistånd blev däremot 0,4 miljarder kronor högre än beräknat.

 

Statsbudgetens totala utgifter i september uppgick till 26,5 miljarder kronor, vilket är 1,7 miljarder kronor lägre än prognosen. Den kassamässiga korrigeringen blev 1,6 miljarder kronor lägre än beräknat och Riksgäldens nettoutlåning 0,5 miljarder kronor högre än beräknat. Budgetsaldot blev 54,0 miljarder kronor, vilket är 0,9 miljarder kronor lägre än prognostiserat.

 

Prognosindikation

I anslutning till månadsutfallet görs en bedömning av vad avvikelsen mellan utfall och prognos samt ytterligare information indikerar vad gäller ESV:s prognos för 2008. Hänsyn har tagits till effekter av tilläggsbudgeten för 2008 och Budgetpropositionen för 2009. Den föregående budgetprognosen beaktade utfall till och med juli. De totala utgifterna på statsbudgeten bedöms nu bli ca 2,0 miljarder kronor lägre än vad som tidigare beräknats. Det är främst utgifterna för Arbetsmarknad, Statskuldsräntor m.m. samt Hälsovård, sjukvård och social omsorg som väntas bli lägre. Utgifterna för Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, Ekonomisk trygghet för familjer och barn samt Internationellt bistånd väntas däremot bli högre. De takbegränsade utgifterna väntas revideras upp med ca 25,0 miljarder kronor, främst till följd av förslag om ytterligare medel på tilläggsbudget till Vägverket och Banverket för amortering av lån i Riksgälden. Prognosindikationen kommenteras nedan per utgiftsområde.

 

Utfall för perioden januari-september

I samband med septemberutfallet görs också en uppföljning av utfallet till och med kvartal 3. Detta utfall jämförs med utfallet för motsvarande period föregående år. De takbegränsade utgifterna uppgick till 655,7 miljarder kronor, vilket är 2,0 miljarder kronor (0,5 procent) högre än januari-september föregående år. Utgifterna för ålderspensionssystemet blev 9,0 miljarder kronor högre än föregående år beroende på högre inkomstindex och på ett ökat antal personer med inkomstrelaterad pension. Utgifterna under utgiftsområde Arbetsmarknad har minskat med 5,4 miljarder kronor jämfört med föregående år.

 

Utgiftsområde 06 Försvar samt beredskap mot sårbarhet

Utgifterna uppgick till 3,2 miljarder kronor, vilket var 0,5 miljarder kronor lägre än beräknat. De största avvikelsena finns under anslagen Materiel och anläggningar (-0,3 miljarder kronor) och Förbandsverksamhet, beredskap och truppinsatser (-0,2 miljarder kronor). Årsprognosen för materielanslaget kan behöva sänkas till följd av lågt utfall.

 

I jämförelse med föregående år har utfallet minskat med 2,0 miljarder kronor (11 procent). Det är främst anslaget för materiel och anläggningar som minskat med 2,7 miljarder kronor (36 procent) p.g.a. ojämna leveranstillfällen. Anslaget anvisades med 0,4 miljarder kronor mer 2007 än 2008. Dessutom utnyttjades även anslagsbehållningar på 1,6 miljarder kronor 2007. Utgifterna för förbandsverksamhet, beredskap och fredsbevarande truppinsatser m.m. har minskat med 0,3 miljarder kronor (2 procent). År 2007 utnyttjades under detta anslag behållningar på 0,6 miljarder kronor. Minskningen har skett under tredje kvartalet.

 

Utgiftsområde 07 Internationellt bistånd

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 2,4 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor högre än prognosen. Den största avvikelsen avser anslaget Biståndsverksamhet (0,4 miljarder kronor). Årsprognosen på utgiftsområdet beräknas revideras upp något till följd av det höga utfallet på biståndsanslaget under augusti och september.

 

Det ackumulerade utfallet för perioden januari-september blev 1,6 miljarder kronor (9,5 procent) högre än motsvarande period föregående år. Den största ökningen hänförs till anslaget Biståndsverksamhet (0,7 miljarder kronor). Den andra stora ökningen avser anslaget Reformsamarbete i Östeuropa (0,7 miljarder kronor). Anslaget är nytt från och med 2008. Till viss del redovisades motsvarande utgifter under biståndsanslaget 2008.

 

Utgiftsområde 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Utfallet för utgiftsområdet blev 3,9 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor lägre än prognos. Stor avvikelse finns på anslaget Tandvårdsförmåner m.m. där utfallet blev 0,3 miljarder kronor lägre än prognos. Avvikelse finns också på anslaget Bidrag till psykiatri där utfallet blev 0,1 miljarder kronor lägre än prognos.

 

Med anledning av utfallet för augusti och sepember görs en indikation om neddragning av prognosen för anslaget Tandvårdsförmåner, där utgifterna inte utvecklats lika snabbt som tidigare antagits.

 

För perioden januari - september blev utfallet 36,3 miljarder kronor, vilket är 1,7 miljarder kronor högre än motsvarande period 2007. Utgifterna på anslaget Kostnader för statlig assistansersättning ökar med 1,0 miljarder kronor (9 procent) och anslaget Sjukvård i internationella förhållanden med 0,2 miljarder kronor (173 procent).

 

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

Utfallet för utgiftsområde Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp uppgick i september till 9,2 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor lägre än prognosen. Utfallet för anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. uppgick till 2,1 miljarder kronor. Det är 0,1 miljarder kronor lägre än beräknat. Under september månad fick 152 559 personer sjukpenning, vilket är en minskning med 22 procent jämfört med september 2007. Utgifterna för Aktivitets- och sjukersättning m.m. uppgick till 5,0 miljarder kronor, vilket överensstämmer med prognosen. Aktivitets- eller sjukersättning betalades ut till 538 631 personer i september. Det är en minskning med 2,5 procent jämfört med september 2007.

 

Med anledning av de låga utfallen på anslaget Sjukpenning och rehabilitering beräknas prognosen sänkas. Däremot höjs prognosen för anslaget Aktivitets- och sjukersättning m.m. till följd av medel på tilläggsbudget. Totalt för utgiftsområdet väntas prognosen höjas.

 

Utfallet för perioden januari-september 2008 blev 85,0 miljarder kronor, vilket är 4,3 miljarder kronor (4,7 procent) lägre än motsvarande period föregående år. Det är främst utgifterna på anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. som minskar (3,9 miljarder kronor). Det beror som tidigare nämnts på att sjukpenning betalas ut till färre personer.

 

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Utfallet för utgiftsområdet blev 5,9 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor högre än prognostiserat. Avvikelsen hänför sig till anslaget Föräldraförsäkring där utfallet blev 2,8 miljarder kronor vilket är 0,2 miljarder kronor högre än prognosen. Skillnaden beror på att antalet uttagna dagar inom föräldrapenningen blev högre än beräknat.

 

Det ackumulerade utfallet blev 50,1 miljarder kronor vilket är 1,2 miljarder kronor (2 procent) högre än i fjol. Det är anslaget Föräldraförsäkring som står för ökningen, utfallet har ökat med 1,3 miljarder kronor (6 procent) jämför med samma period 2007. Det högre utfallet i år beror på att antalet uttagna dagar och medelersättningen varit högre i år jämfört med motsvarande period förra året.

 

Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad

Utfallet för utgiftsområdet blev 4,1 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor lägre än beräknat. De största avvikelserna avser anslagen Bidrag arbetslöshet och aktivitetsstöd (-0,5 miljarder kronor) och Lönebidrag och samhall m.m. (0,1 miljarder kronor). Det totala utfallet på anslaget Bidrag till arbetslöshet och aktivitetsstöd var 1,7 miljarder kronor. Därav är bidrag till arbetslöshetsersättning 0,4 miljarder kronor lägre och aktivitetsstödet är 0,1 miljarder kronor lägre än ESV:s prognos.

Fortsatt låga utfall indikerar en neddragning av prognosen för utgiftsområdet. Det är framför allt för Arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd som neddragning görs.

Det ackumulerade utfallet för utgiftsområdet efter nio månader blev 38,8 miljarder kronor och det är 5,4 miljarder kronor (12 procent) lägre än föregående år. Det ackumulerade utfallet för anslaget Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetstöd har minskat med 27 procent från föregående år, från 23,9 miljarder kronor till 17,3 miljarder kronor.

SCB:s arbetskraftsundersökning för september visar att antalet sysselsatta i åldersgruppen 15-74 år i september var 4 566 000 personer, vilket är en ökning med 44 000 jämfört med samma tid föregående år, samtidigt som det är en minskning med 119 000 personer jämfört med augusti månad. Positivt är att antalet fast anställda ökat jämfört med samma tid i fjol samtidigt som antal timanställda minskat. I september är 5,9 procent av arbetskraften arbetslös, det är en ökning med 0,7 procent jämfört med augusti. Jämfört med samma tid föregående år finns ingen statistiskt säkerställd uppgift. Arbetskraftsundersökningen gjordes om i oktober 2007. Arbetslösheten fördelar sig i september mellan män och kvinnor så att 5,4 procent av männen och 6,5 procent av kvinnorna är arbetslösa. För ungdomar mellan 15-24 år är 19,4 procent utan arbete.

Enligt Arbetsförmedlingen skedde en försvagningen av arbetsmarknaden under september. Det medförde att 8 000 anställda varslades om uppsägning och att antalet nyanmälda lediga jobb till Arbetsförmedlingen fortsatte att minska. Antalet inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen är emellertid fortfarande lägre än för ett år sedan. Antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program har dock ökat.

 

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Utfallet för utgiftsområdet blev 5,3 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor högre än beräknat. Prognosen kommer att justeras upp något då utgifterna beräknas öka bland annat på anslagen Utveckling av skola, förskola och skolbarnomsorg samt Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning. 

De ackumulerade utgifterna för januari-september blev 34,4 miljarder kronor. Det är 1,5 miljarder kronor (5 procent) högre än för motsvarande period 2007. De anslag där utgifterna ökat mest mellan åren är Stockholms universitet Grundutbildning (0,4 miljarder kronor) samt Vetenskapsrådet Forskning och forskningsinformation (0,3 miljarder kronor).

 

Utgiftsområde 19 Regional utveckling

Utgifterna uppgick till 0,2 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor lägre än prognosen. Ackumulerat för augusti och september är utfallet 0,2 miljarder kronor lägre än prognosen. Lägre utfall än beräknat avser främst anslagen för de Europeiska regionala utvecklingsfonderna. De låga utfallen indikerar att prognosen kan behöva sänkas.

 

Utfallet för årets första nio månader blev 1,8 miljarder kronor, vilket är i nivå med utfallet för samma period föregående år. För de Europeiska regionala utvecklingsfonderna minskar utfallet för perioden 2000-2006 (0,3 miljarder kronor) då programmets omfattning minskar i takt med att det avslutas. Omvänt förhållande gäller för programperioden 2007-2013, utgifterna kommer att öka de närmsta åren. Utfallet för anslaget Transportbidrag uppgick till 0,4 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor högre än 2007. På grund av överläggningar med EU-kommissionen betalades delar av transportbidraget inte ut under 2007. Fortsatt höga kostnader för bidraget föranledde även att anslaget tillfördes 0,1 miljarder kronor i 2008 års tilläggsbudgetproposition.

 

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Utfallet för utgiftsområdet blev 3,2 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor lägre än prognos. Stor avvikelse finns på anslaget Banhållning och sektorsuppgifter som är 0,1 miljarder kronor lägre än prognos.

 

Totalt beräknas årsprognosen öka med 25,1 miljarder kronor främst till följd av förslag om ytterligare medel på tilläggsbudget till Vägverket och Banverket för amortering av lån i Riksgälden (25,3 miljarder kronor). Eftersom detta är en intern finansiell transaktion i staten påverkas inte lånebehovet.

 

För perioden januari - september blev utfallet 24,0 miljarder kronor, vlket är 1,0 miljarder kronor högre än motsvarande period 2007. Utfallet för anslaget Banhållning och sektorsuppgifter ökar med 1,0 miljarder kronor eller 11 procent. Anslaget Väghållning och statsbidrag visar en ökning med 0,3 miljarder kronor (3 procent).

 

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Utfallet på utgiftsområdet blev -0,9 miljarder kronor vilket är 0,2 miljarder kronor lägre än väntat. Området består nästan helt av anslaget Räntor på statsskulden. Avvikelsen förklaras bland annat av högre valutakursvinster än väntat. De högre valutakursvinsterna än i föregående prognos indikerar att prognosen för ränteutgifterna kommer att justeras ned.

 

Det ackumulerade utfallet till och med det tredje kvartalet blev 22,4 miljarder kronor, vilket är 6,3 miljarder kronor (22 procent) lägre än vid tredje kvartalet 2007. Det lägre utfallet kan till nästan hälften förklaras av valutakursdifferenser (valutakursvinster i år på 1,2 miljarder kronor jämfört med valutakursförluster förra året på 1,4 miljarder kronor). En annan förklarande faktor är den sjunkande statsskulden.

 

Statsskulden har under september månad ökat med 50 miljarder kronor trots det stora budgetöverskottet (54 miljarder kronor). Det beror främst på att Riksgälden, för att dämpa oron på finansmarknaderna, lånat 93 miljarder kronor extra genom att sälja statsskuldväxlar och placerat likviden i säkerställda bostadsobligationer. Eftersom skulder och tillgångar redovisas var för sig blir statsskulden tillfälligt större än vad den annars skulle vara. Hur detta påverkar årets prognos på ränteutgifterna är svårt att säga. Inkomstsräntorna från bostadsobligationerna är emellertid något högre än utgiftsräntorna på växlarna vilket medför ett positivt netto för staten. Hur stort det blir och när det kommer att falla ut är dock osäkert.

 

Kassamässig korrigering

Den kassamässiga korrigeringen blev -0,5 miljarder kronor i september, prognosen var 1,1 miljarder kronor, vilket avsåg den beräknade ränteperiodiseringen. Ränteperiodiseringen blev 1,1 miljarder kronor.

 

Riksgäldskontorets nettoutlåning

Utfallet blev -30,0 miljarder kronor, vilket är 0,5 miljarder kronor högre än beräknat. Av utfallet i september utgörs 1,4 miljarder kronor av en minskad inlåning på myndigheternas räntekonton och övriga räntebelagda konton (netto). (Beloppen har justerats för att Riksgälden redovisar CSN-utlåningen och PPM-flöden som räntekonton.) Förändringen av räntekontosaldon prognostiseras normalt inte av ESV. Exklusive räntekontona är september månads utfall för nettoutlåningen 0,9 miljarder kronor lägre än väntat.

 

Kärnavfallsfonden och Premiepensionsmyndigheten har som väntat gjort stora repotransaktioner under september, dvs sålt statspapper med återköpsavtal, med motsvarande insättningar på konto i Riksgälden (sammanlagt cirka 31,0 miljarder kronor).

 

Regeringen har på tilläggsbudget föreslagit att Vägverket och Banverket ska amortera sina återstående infrastrukturlån i Riksgälden. Det innebär att anslagen i år kommer att belastas med 25,3 mnkr samtidigt som nettoutlåningen minskar med motsvarande belopp, alltså ingen påverkan på lånebehovet.

 

Ackumulerat till och med tredje kvartalet blev utfallet -47,3 miljarder kronor, vilket är 7,4 miljarder kronor (19 procent) lägre än motsvarande period förra året. Skillnaden förklaras i huvudsak av repotransaktionerna, vilka blev 13,0 miljarder kronor lägre.

 

Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten

Utfallet för Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten uppgick till 16,8 miljarder kronor i september. Det är 0,2 miljarder kronor högre än prognosen. För augusti och september blev utfallet 0,2 miljarder kronor högre än prognosen. Årsprognosen väntas justeras upp p.g.a. utfallet hittills i år.

 

Utfallet för perioden januari-september 2008 blev 149,1 miljarder kronor, vilket är 10,0 miljarder kronor (7,2 procent) högre än motsvarande period föregående år. Det beror på högre inkomstindex och på ökat antal personer med inkomstrelaterad pension.


Ekonomistyrningsverket l Postadress: Box 45316, 104 30, Stockholm l Tel: 08-690 4300 l Fax: 08-690 43 50
Besöksadress: Drottninggatan 89, Kartal E-post: registrator@esv.se l Organisationsnummer: 202100-5026