Statsbudgetens månadsutfall mars 2008
Nr: 2008:3, 29 apr 2008

Utgifter

 

Sammanfattning

 

De takbegränsade utgifterna i mars uppgick till 72,9 miljarder kronor, vilket är 2,4 miljarder kronor lägre än prognostiserat. Det var främst utgifterna inom utgiftsområdena Försvar samt beredskap mot sårbarhet (-0,9 miljarder kronor), Arbetsmarknad (-0,5 miljarder kronor) och Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp (-0,4 miljarder kronor) som blev lägre än beräknat.

 

Statsbudgetens totala utgifter i mars uppgick till 61,3 miljarder kronor, vilket är 2,5 miljarder kronor lägre än prognosen. Riksgäldens nettoutlåning blev 2,5 miljarder kronor lägre än beräknat, medan statsskuldsräntorna och den kassamässiga korrigeringen blev högre (1,4 miljarder kronor resp. 1 miljard kronor). Budgetsaldot blev 10,2 miljarder kronor, vilket är 11 miljarder kronor högre än prognostiserat. För perioden januari-mars blev utgifterna 164,3 miljarder kronor, vilket är 23,3 miljarder kronor lägre än motsvarande period 2007. Avvikelsen beror främst på att Riksgäldens nettoutlåning blev 37,2 miljarder kronor lägre.

 

Marsutfallet tyder på något lägre utgifter. Emellertid väntas den makroekonomiska utvecklingen försämras jämfört med föregående prognos vilket innebär högre utgifter. Sammantaget bedömer ESV därför att årsprognosen för utgifterna på statsbudgeten inte förändras i någon större utsträckning.

 

Utgiftsområde 04 Rättsväsendet

Utgifterna för utgiftsområdet blev 3 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor högre än beräknat. Den största avvikelsen mot prognos återfinns under anslaget Polisorganisationen där utfallet blev 0,1 miljarder kronor högre än prognostiserat.

 

Jämfört med det ackumulerade utfallet för januari-mars 2007 har utgifterna för Rättsväsendet ökat med 0,7 miljarder kronor (10 %). Det är främst utgifterna för Polisorganisationen som ökat med 0,4 miljarder kronor jämfört med föregående år. Kriminalvårdens utgifter ökade med 0,1 miljarder kronor.

 

Utgiftsområde 06 Försvar samt beredskap mot sårbarhet

Utgifterna uppgick till 2,4 miljarder kronor, vilket var 0,9 miljarder kronor lägre än beräknat. I stort sett återfinns hela avvikelsen under anslaget för Materiel och anläggningar, som blev 0,5 miljarder kronor lägre än beräknat, och anslaget Förbandsverksamhet, beredskap och truppinsatser, som blev 0,3 miljarder kronor lägre än beräknat. Avvikelserna beror på ojämn månadsfördelning.

 

Det ackumulerade utfallet för perioden januari-mars blev 2,1 miljarder kronor (-24 %) lägre än motsvarande period 2007. Det är främst anslaget för materiel och anläggningar som minskat (2,1 miljarder kronor eller 63 %). Utgifterna för forskning och teknikutveckling har minskat med 0,1 miljarder kronor (96 %).

 

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

Utfallet för utgiftsområde Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp uppgick i mars till 9,5 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor lägre än prognosen. Utfallet för anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. uppgick till 2,2 miljarder kronor. Det är 0,3 miljarder kronor lägre än beräknat. För februari blev utfallet 0,2 miljarder kronor lägre än prognosen. Under mars månad fick 182 650 personer sjukpenning, vilket är en minskning med 19,2 % jämfört med mars 2007. Utgifterna för Aktivitets- och sjukersättning m.m. uppgick till 6,1 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor lägre än prognosen. Sjuk- eller aktivitetsersättning betalades ut till knappt 544 700 personer i mars. Det är en minskning med 1,9 % jämfört med mars 2007.

 

Det ackumulerade utfallet för perioden januari-mars 2008 blev 1,2 miljarder kronor (-4 %) lägre än motsvarande period föregående år. Det är främst utgifterna på anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. som minskar (-1,2 miljarder kronor). Det beror som tidigare nämnts på att sjukpenning betalas ut till färre personer.

 

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Utfallet för utgiftsområdet blev 5,3 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor lägre än prognostiserat. Avvikelsen avser främst av anslaget Bostadsbidrag där utfallet blev 0,2 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor lägre än prognosen. På anslaget Föräldraförsäkring var utfallet 2,3 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor lägre än beräknat.

 

Avvikelsen på anslaget Bostadsbidrag beror främst på att tilläggsutbetalningar gjordes i februari istället för som prognostiserat i mars . Det påverkar därmed inte årsprognosen.

 

Det ackumulerade utfallet för perioden januari-mars blev 16,4 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,1 miljarder kronor (1 %) jämfört med 2007.

 

Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad

Utfallet för mars blev 4,3 miljarder kronor, vilket är 0,5 miljarder kronor lägre än beräknat. Differensen avser framför allt anslagen Bidrag till arbetslöshet och aktivitetsstöd där utfallet blev 0,3 miljarder kronor lägre än prognosen, Lönebidrag och samhall m.m. där utfallet blev 0,1 miljarder kronor lägre än beräknat och Europeiska socialfonden 2000-2006 vars utfall blev 0,1 miljarder kronor lägre än prognostiserat.

 

Det ackumulerade utfallet för kvartal 1 uppgår till 13,3 miljarder kronor, vilket är drygt 23 % av det beräknade årsutfallet. Jämfört med samma period föregående år har utgifterna minskat med 2,7 miljarder kronor (-17 %).

 

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Utfallet på utgiftsområdet blev 0,4 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor lägre än prognosen. Den största avvikelsen finns på anslaget Åtgärder för att bevara biologisk mångfald som blev 0,3 miljarder kronor lägre än beräknat. Avvikelsen åt motsatt håll föregående månad och föranleder ingen ändring av årsprognosen. Anslaget används bland annat för förvärv av naturområden och har en mycket ojämn fördelning över året.

 

Det ackumulerade utfallet för perioden januari-mars uppgick till 1,5 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,1 miljarder kronor (9 %) jämfört med första kvartalet 2007. Ökningar ligger på de nya anslagen Miljöbilspremie och Havsmiljö. Även utfallet för anslaget Åtgärder för biologisk mångfald har ökat med 0,1 miljarder kronor (10 %), medan utfallet för anslaget Stöd till klimatinvesteringar minskade med 0,1 miljarder kronor, dvs. en minskning med 91 %.

 

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Utfallet för utgiftsområdet blev 2,1 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor lägre än prognos. Stor avvikelse finns på anslaget Väghållning och statsbidrag som är 0,4 miljarder kronor lägre än prognos, medan Banhållning och sektorsuppgifter blev 0,2 miljarder kronor högre än prognos.

 

Det ackumulerade utfallet för perioden januari-mars blev 6,5 miljarder kronor, vilket är 1,5 miljarder kronor (-18 %) lägre än motsvarande period 2007. Utfallet för anslaget Väghållning och statsbidrag är 1 miljard kronor lägre samt för anslaget Trafikavtal är utfallet 0,3 miljarder kronor lägre än 2007. Det senare beror på en extra utbetalning på 0,3 miljarder kronor under 2007.

 

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Utfallet på utgiftsområdet blev 5,9 miljarder kronor, vilket är 1,4 miljarder kronor högre än väntat. Avvikelsen beror främst på högre valutakursförluster. Ackumulerat för februari-mars blev utfallet 0,7 miljarder kronor högre än beräknat - en relativt marginell avvikelse för detta utgiftsområde. Utgiftsområdet består nästan uteslutande av anslaget Räntor på statsskulden.

Det ackumulerade utfallet för det första kvartalet blev 12,5 miljarder kronor, vilket är 4,7 miljarder kronor (60 %) högre än första kvartalet 2007 och beror på att utfallen under 2008 varit högre än beräknat medan de var ovanligt låga för första kvartalet 2007.

 

Kassamässig korrigering

Den kassamässiga korrigeringen blev 2,4 miljarder kronor i mars, prognosen var 1,5 miljarder kronor. Ränteperiodiseringen blev 1,2 miljarder kronor. Det ackumulerade utfallet för den kassamässiga korrigeringen uppgår till 16,3 miljarder kronor.

 

Riksgäldskontorets nettoutlåning

Utfallet blev -3,6 miljarder kronor, vilket är 2,5 miljarder kronor lägre än beräknat. Av utfallet i mars utgörs 1,1 miljarder kronor av en minskad inlåning på myndigheternas räntekonton och övriga räntebelagda konton (netto). (Beloppen har justerats för att Riksgälden redovisar CSN-utlåningen och PPM-flöden som räntekonton.) Förändringen av räntekontosaldon prognostiseras till viss del av ESV. Exklusive räntekontona är mars månads utfall för nettoutlåningen 3,7 miljarder kronor lägre än väntat. Avvikelsen beror bland annat på att Exportkreditnämnden (EKN) har ökat sin inlåning med cirka 1,4 miljarder kronor och Kärnavfallsfonden (KAF) med 1,2 miljarder kronor.

 

KAF:s ökade inlåning beror på ytterligare repotransaktioner med statspapper. Myndigheten sålde, liksom Premiepensionsmyndigheten (PPM), i början av året i stor utsträckning statspapper med återköpsavtal och satte in likviden på konto i Riksgälden. Repotransaktionerna påverkar dock inte årsprognosen då reporna kommer att avslutas innan årsskiftet.

 

Ackumulerat för det första kvartalet blev utfallet -37,2 miljarder kronor, vilket är 28,6 miljarder kronor (335 %) lägre än motsvarande period förra året. Den stora skillnaden förklaras av KAF:s och PPM:s repotransaktioner.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Ekonomistyrningsverket l Postadress: Box 45316, 104 30, Stockholm l Tel: 08-690 4300 l Fax: 08-690 43 50
Besöksadress: Drottninggatan 89, Kartal E-post: registrator@esv.se l Organisationsnummer: 202100-5026