Statsbudgetens månadsutfall december 2008
Nr: 2008:12, 30 jan 2009

Utgifter december 2008

 

Sammanfattning

De takbegränsade utgifterna i december uppgick till 132,7 miljarder kronor, vilket är 0,9 miljarder kronor högre än prognosen. Utgifterna för internationellt bistånd samt utbildning och universitetsforskning blev 0,7 miljarder kronor respektive 0,6 miljarder kronor högre än beräknat. Utgifterna för kommunikationer blev 0,4 miljarder kronor lägre än prognosen. Utgifterna för ålderspensionssystemet blev 0,7 miljarder kronor lägre.

 

Årets takbegränsade utgifter uppgår till 945,0 miljarder kronor, vilket är 34,8 miljarder kronor (4%) högre än 2007. Ökningen förklaras främst av att Vägverket och Banverket gjort stora amorteringar av lån i Riksgälden, extra kapitalinsatser till följd av oron på finansmarknaden samt att utgifterna för ålderspensionssystemet ökat. Marginalen till utgiftstaket är preliminärt 12,0 miljarder kronor. Utgiftstaket är fastställt till 957,0 miljarder kronor.

 

Statsbudgetens totala utgifter uppgick i december till 160,8 miljarder kronor, vilket är 2,0 miljarder kronor lägre än beräknat. Bland annat blev statsskuldsräntorna 2,7 miljarder kronor lägre än väntat.

 

Årsutfallet för statsbudgetens totala utgifter blev preliminärt 766,2 miljarder kronor, vilket är 5,7 miljarder kronor (1%) högre än 2007. Att utgiftsökningen är lägre för statsbudgetens totala utgifter, jämfört med de takbegränsade utgifterna, beror på att ålderspensionsystemet (utanför statsbudgeten) ökat 2008 och att Riksgäldens nettoutlåning (som ingår i statsbudgetens totala utgifter men ej i de takbegränsade) minskat 2008.

 

Utgiftsområde 01 Rikets styrelse

Utfallet för utgiftsområdet blev 1,0 miljarder kronor.

 

Årets utfall uppgick till 11,0 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor (3,5 %) högre än 2007. Utfallet för anslaget Regeringskansliet uppgick till 6,1 miljarder kronor vilket är 0,5 miljarder kronor (9,3 %) högre än föregående år. Anslaget tillfördes 2008 medel för ett flertal ändamål varav de största är förberedelse för EU-ordförandeskap (0,1 miljarder kronor) samt inrättande av nya och förstärkning på befintliga utlandsmyndigheter (0,1 miljarder kronor). Riksdagens förvaltningsanslag minskar med 0,2 miljarder kronor mellan åren vilket förklaras av att anslaget tillfälligt höjdes 2007 för att lösa lån avseende riksbyggnaderna på Helgeandsholmen.

 

Utgiftsområde 04 Rättsväsendet

Utgifterna för utgiftsområdet blev 3,5 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor mer än beräknat. Det är utgifterna för Polisorganisationen (0,1 miljarder kronor) och Säkerhetspolisen (0,1 miljarder kronor) som blev högre än prognostiserat.

 

Utgifterna för 2008 är 32,7 miljarder kronor för utgiftsområdet. Det är 2,1 miljarder kronor (7 procent) högre jämfört med 2007. Utgifterna har framförallt ökat på anslaget Polisorganisationen med 1,3 miljarder kronor. Utgiftsökningen beror på en satsning för minskad brottslighet och ökad trygghet i samhället. Antalet poliser ska öka och uppgå till 20 000 år 2010. Detta gör också att utgifterna för de andra myndigheterna i rättskedjan ökar som för Kriminalvården med 0,4 miljarder kronor, Rättsliga biträden m.m. 0,2 miljarder kronor och Sveriges Domstolar 0,1 miljarder kronor.

 

Utgiftsområde 06 Försvar samt beredskap mot sårbarhet

Utgifterna under december uppgick till 6,1 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor lägre än prognosen. Avvikelserna förklaras främst av lägre utgifter än väntat på de två anslagen Materiel och anläggningar samt Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m.

 

Årets preliminära utfall uppgår till 43,5 miljarder kronor. Årsutfallet är 3,0 miljarder kronor (7 %) lägre än föregående år. Det är främst anslaget för materiel och anläggningar som har minskat med 2,9 miljarder kronor (15%) till 16,3 miljarder kronor. Anslaget anvisades 0,4 miljarder kronor mer 2007 än 2008. Dessutom utnyttjades anslagsbehållningar på 1,6 miljarder kronor 2007. Utgifterna för forskning och teknikutveckling har minskat med 0,2 miljarder kronor (13%) till 1,0 miljarder kronor samtidigt som Kustbevakningens utfall har ökat med 0,2 miljarder kronor (22%) till 0,9 miljarder kronor. Kustbevakningen har fått ökade anslag för att finansiera räntor och amorteringar för fartyg och flygplan, men även för att bemanna nya kombinationsfartyg.

 

Utgiftsområde 07 Internationellt bistånd

Utfallet för utgiftsområdet blev 5,4 miljarder kronor, vilket är 0,7 miljarder kronor högre än prognosen. Avvikelsen hänförs främst till anslagen Biståndsverksamhet (0,6 miljarder kronor) och Reformsamarbete i Östeuropa (0,1 miljarder kronor).

 

Under 2008 blev utfallet 2,0 miljarder kronor högre än 2007, det motsvarar en ökning med 7,8 %. Anslagen för Biståndverksamhet och reformarbete i Östeuropa redovisades tidigare under ett gemensamt anslag. Den sammanlagda ökning för dessa anslag uppgår till 1,7 miljarder kronor. Anslagstilldelningen för biståndsanslagen är baserad på BNI-utvecklingen. Utgifterna för Sida:s verksamhet ökade med 0,3 miljarder kronor.

 

Utgiftsområde 08 Migration

Utfallet för utgiftsområdet blev 0,7 miljarder kronor.

 

Under 2008 blev utfallet 0,8 miljarder kronor högre än 2007, det motsvarar en ökning med 16,1 %. De största ökningarna avser anslagen Ersättningar och bostadskostnader (0,4 miljarder kronor) och Migrationsverket (0,3 miljarder kronor. Anslaget Ersättningar och bostadskostnader blev högre på grund av att genomsnittligt antal asylsökande i mottagningssystemet ökade 2008. Anslaget Migrationsverket har i jämförelse med 2007 fått ett större tilldelat anslag under 2008.

 

Utgiftsområde 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Utfallet för utgiftsområdet blev 4,7 miljarder kronor.

 

Under 2008 blev utfallet 49,1 miljarder kronor, vilket är en ökning med 2,5 miljarder kronor eller 5 %. Anslagen Kostnader för statlig assistansersättning samt Tandvårdsförmåner m.m. ökar mest med 1,3 miljarder kronor resp 0,6 miljarder kronor.

 

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

Utfallet för utgiftsområde Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp uppgick i december 2008 till 11,3 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor högre än prognosen. Utgifterna för Aktivitets- och sjukersättning m.m. uppgick till 7,7 miljarder kronor, vilket 0,2 miljarder kronor högre än prognosen. I utfallet för december ingår 1,8 miljarder kronor som korrigering av den statliga ålderspensionsavgiften enligt tilläggsbudget 2 (prop. 2008/09:2). Sjuk- eller aktivitetsersättning betalades ut till 532 000 personer i december. Det är en minskning med 3,7 procent jämfört med december 2007. Utfallet för anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. uppgick till 2,1 miljarder kronor. Under december månad fick 163 000 personer sjukpenning, vilket är en minskning med 15,9 procent jämfört med december 2007.

 

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 115,9 miljarder kronor för 2008, vilket är 3,6 miljarder kronor (3,0 procent) lägre än för 2007. Utfallet för anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. uppgick till 26,6 miljarder kronor. Det är 5,1 miljarder kronor (16,0 procent) lägre än 2007, vilket beror på att sjukpenning betalades ut till lägre antal personer. För anslaget Aktivitets- och sjukersättning blev utfallet 74,0 miljarder kronor för 2008, vilket är 1,5 miljarder kronor (2,1 procent) högre än för 2007. Ökningen beror på den ovannämnda korrigeringen av den statliga ålderspensionsavgiften. Utfallet för anslaget Arbetsskadeersättningar m.m. blev 5,3 miljarder kronor för 2008. Det är en minskning med 0,5 miljarder kronor (8,4 procent) jämfört med föregående år.

 

Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Utfallet för utgiftsområde Ekonomisk trygghet vid ålderdom uppgick i december till 3,5 miljarder kronor.

 

Utfallet för utgiftsområdet blev 42,6 miljarder kronor för 2008. Det är 1,1 miljarder kronor (2,6 procent) lägre än föregående år. Den största minskningen hänförs sig till anslaget Garantipension till ålderspension (1,0 miljarder kronor). Det beror på att antalet personer med garantipension minskar och på att antalet personer med inkomstgrundad ålderspension ökar. Det anvisade beloppet i statsbudgeten för 2008 är 1,0 miljarder kronor lägre än 2007.

 

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Utfallet för utgiftsområdet blev preliminärt 5,4 miljarder kronor.

 

Det preliminära utfallet för hela året blev 66,4 miljarder kronor, vilket är 1,4 miljarder kronor (2 %) högre än föregående år. Ökningen avser främst anslagen Föräldraförsäkringen med 1,6 miljarder kronor (6%) där både antalet uttagna föräldrapenningdagar och medelersättningen ökade, och Pensionsrätt vid barnår 0,2 miljarder kronor (5%). För de flesta övriga anslag inom området minskade utfallen mellan de två åren.

 

Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad

Det preliminära utfallet för månaden blev 4,5 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor högre än beräknat. Utgifterna för Anslagen Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd blev 0,1 miljarder kronor lägre än prognostiserat, och för Europeiska socialfonden 2000-2006 0,1 miljarder kronor lägre än prognosen. Utgifterna för köp av arbetsmarknadsutbildning blev dock 0,1 miljarder kronor högre än väntat och utgifterna för anslaget Lönebidrag och Samhall m.m. 0,1 miljarder kronor högre än prognosen.

 

Helårsutfallet på utgiftsområdet uppgår till 51,8 miljarder kronor och det är 6,3 miljarder kronor (11 %) lägre än föregående år. Utgifterna minskade med 25 procent för anslaget Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd (-7,5 miljarder kronor). Anslagen Köp av arbetsmarknadsutbildning och Lönebidrag och Samhall m.m har dock ökat mellan åren, 0,4 miljarder kronor (13 %) och 1,5 miljarder kronor(12 %), på grund av vikande arbetsmarknad.

SCB:s arbetskraftsundersökning för december visar att antalet sysselsatta i åldern 15-74 år var 4 519 000 personer. Antalet arbetslösa var 309 000 personer, vilket motsvarar 6,4 procent av arbetskraften. Jämfört med november har antalet sysselsatta minskat med 40 000 personer och arbetslösheten ökat med 0,2 procent. Motsvarande period 2007 var arbetslösheten 5,6 procent.

Arbetslösheten enligt Arbetsförmedlingens statistik: Under december fortsatte arbetsmarknaden att försvagas. Antalet lediga platser minskade kraftigt, varslen var många och arbetslösheten ökade. I december var 4,0 procent av arbetskraften (16-64 år)* registrerade som arbetslösa vid Arbetsförmedlingen och 18 000 personer varslades om uppsägning att jämföra med 2 000 i december 2007. Därmed har 57 000 personer varslats om uppsägning under det senaste kvartalet. Det har endast överträffas en gång i historien, nämligen oktober-december 1992.

* I SCB:s undersökningar visas arbetslösheten i åldern (15-74 år).

 

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Utgifterna för Utbildning och universitetsforskning är 3,5 miljarder kronor, vilket är 0,6 miljarder kronor högre än beräknat i prognosen. Detta är det första utfallet för helåret 2008 och avvikelser mot prognos återfinns på ett flertal anslag. Prognosen bygger på att högskolorna och universiteten inte kommer fylla sina studieplatser. Det innebär att de inte kommer att utnyttja sina medel fullt ut så uppgifterna är än så länge osäkra.

 

Totalt för året blev utgifterna 45,0 miljarder kronor, vilket är 2,8 miljarder kronor högre jämfört med 2007. Utgiftsökningen återfinns på ett flertal anslag för grundutbildning vid univeristet och högskolor. Dessa siffror är dock preliminära och kommer troligen att justeras ned. Föregående års anslagutfall minskade med 0,7 miljarder kronor när den slutliga inrapporteringen var klar.

 

Utgiftsområde 19 Regional utveckling

Utgifterna uppgick till 0,6 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor högre än prognosen. Högre utfall än beräknat avser främst anslaget Regionala tillväxtåtgärder (0,1 miljarder kronor) .

 

Utfallet för 2008 blev 2,8 miljarder kronor vilket är 0,1 miljarder kronor (2,6 %) lägre än föregående år. För de Europeiska regionala utvecklingsfonderna minskar utfallet för perioden 2000-2006 (-0,5 miljarder kronor) då programmets omfattning minskar i takt med att det avslutas. Omvänd princip gäller för programperioden 2007-2013 (+0,2 miljarder kronor), utgifterna kommer att öka de närmsta åren. Utfallet för anslaget Transportbidrag uppgick till 0,6 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor (89 %) högre än 2007. På grund av överläggningar med EU-kommissionen betalades delar av transportbidraget inte ut under 2007. Fortsatt höga kostnader föranledde även att anslaget tillfördes 0,1 miljarder kronor i 2008 års tilläggsbudgetproposition.

 

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Utfallet för utgiftsområdet blev 30,4 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor lägre än prognos. Avvikelser finns främst på Väghållning och statsbidrag (-0,3 miljarder kronor) samt Banhållning och sektorsuppgifter (-0,3 miljarder kronor).

 

Det höga utfallet i december (30,4 miljarder kronor) beror på ytterligare medel på tilläggsbudget till Vägverket och Banverket för amortering av lån i Riksgälden (25,3 miljarder kronor). Hänsyn till detta togs även i prognosen. Eftersom detta är en intern finansiell transaktion i staten påverkas inte lånebehovet.

 

Årsutfallet blev 61,5 miljarder kronor, vilket är 17,2 miljarder kronor högre än 2007 (39%). Detta beror framförallt på amorteringarna som beskrivs ovan (25,3 miljarder kronor 2008 jämfört med cirka 10,0 miljarder kronor 2007).

 

Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

Utfallet för utgiftsområdet blev 8,0 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor högre än prognosen. Det är utfallen på flera anslag som bidragit till avvikelsen. Störst avvikelse finns på anslaget Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur där utfallet blev 0,1 miljarder kronor högre än beräknat.

 

De totala utgifterna på utgiftsområdet uppgick till 16,5 miljarder kronor, vilket är 1,0 miljarder kronor (6,6 %) högre än 2007. Det är främst utfallen på anslagen Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur (+ 0,4 miljarder kronor), Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur (+ 0,3 miljarder kronor), Insatser för skogsbruket (+ 0,2 miljarder kronor) och Statens jordbruksverk (+ 0,2 miljarder kronor) som blivit högre jämfört med föregående år. Utfallet på anslaget Gårdsstöd och djurbidrag m.m. har däremot blivit 0,2 miljarder kronor lägre.

 

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Utfallet för utgiftsområdet blev 9,0 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor högre än prognosen. Högre utfall än beräknat avser främst anslagen Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling (0,1 miljarder kronor).

 

Utfallet för december är drygt 8,3 miljarder kronor högre jämfört med samma månad föregående år. Den kraftiga ökningen hänför sig till två anslag och beror på åtgärder med anledning av den finansiella oron. Utgifterna för Kapitalinsatser i statliga bolag ökar med 5,0 miljarder kronor, vilket beror på kapitaltillskott till AB Svensk Exportkredit (SEK) om 3,0 miljarder kronor och Almi Företagspartner AB (Almi) om 2,0 miljarder kronor. Vidare ökar utfallet för Näringslivsutveckling m.m. med 3,0 miljarder kronor, vilket avser ett kapitaltillskott till ett statligt bolag vars uppgift är att bedriva forsknings- och utvecklingsverksamhet samt annan verksamhet inom fordonsklustret.

 

Årsutfallet blev 12,8 miljarder kronor, vilket är 8 ,5 miljarder kronor högre än 2007. Förutom ovan nämna kapitaltillskott ökar utfallet för Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling med 0,4 miljarder kronor. Anslaget höjdes 2008 med cirka 0,3 miljarder kronor i enlighet med förslagen i proposition Forskning för ett bättre liv (prop.2004/05:80). Vidare utökades anslaget med 0,1 miljarder kronor fr.o.m. 2008 för en förlängd satsning på FoU i små och medelstora företag inom programmet Forska&Väx. Utfallet för Näringslivsutveckling m.m. ökar, exklusive ovan nämnda kapitaltillskott, med 0,1 miljarder kronor mellan åren. Det beror på satsningar som aviserats i 2007 års ekonomiska vårproposition och avser främst främjande av tillväxt och utveckling inom miljöteknikområdet med 0,2 miljarder kronor.

 

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Utfallet för utgiftsområdet blev 5,4 miljarder kronor vilket i princip är en tolftedel av årsbudgeten.

 

Årsutfallet uppgick till 64,8 miljarder kronor, vilket är 8,2 miljarder kronor (11 %) lägre än föregående år. Utfallet för anslaget Kommunalekonomisk utjämning minskade med 8,3 miljarder kronor (12 %). Förändringen beror på ett flertal faktorer varav de viktigaste är att anslagsnivån för 2008 dels höjts med 5,0 miljarder kronor, vilket aviserades i budgetpropositionen för 2006 och dels på att anslagsnivån sänkts med 12,1miljarder kronor för att neutralisera effekterna av införandet av den kommunala fastighetsavgiften.

 

Anslaget Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader ökade med 0,1 miljarder kronor (5,7 %). Utjämningsbidragen för LSS-kostnader höjdes tillfälligt 2007 med 0,1 miljarder kronor för att kompensera de kommuner som drabbas negativt av de uppdaterade koncentrations- och personalkostnadsindexen. Vidare tillfördes, under 2008, 0,2 miljarder kronorpå tillägsbudget med anledning av att de slutliga beräkningarna visade att utjämningsbidraget skulle bli högre än anvisat i budgetpropositionen.

 

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Utfallet på utgiftsområdet blev i december 14,1 miljarder kronor vilket är 2,7 miljarder kronor lägre än väntat. Huvuddelen av såväl utfallet som differensen avser anslaget Räntor på statsskulden. Differensen beror bland annat på högre inkomster av överkurser vid emission och större valutakursvinster än väntat.

 

Årsutfallet för utgiftsområdet uppgick till 48,2 miljarder kronor, vilket är 1,0 miljarder kronor (2 %) högre än utfallet för 2007. Orsaken till det högre utfallet 2008 är det nya anslaget Tillskott till stabilitetsfonden, som redovisas under detta utgiftsområde och därmed inte omfattas av utgiftstaket. Från anslaget gjordes i november en engångsvis överföring på 15,0 miljarder kronor som grundplåt till fondens konto i Riksgälden.

 

Utfallet för anslaget Räntor på statsskulden blev 14,0 miljarder kronor lägre jämfört med 2007. Det beror främst på högre valutakursvinster och överkurser vid emission för 2008. Valutakursvinsterna blev 6,5 miljarder kronor för 2008, vilket kan jämföras med valutakursförluster på 2,5 miljarder kronor för 2007. En annan förklarande faktor är att statsskulden minskade med 49,1 miljarder kronor under 2008.

 

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen

Avgiften till EU uppgick till 5,2 miljarder kronor i december vilket är 0,1 miljarder kronor lägre än prognos. Avvikelsen förklaras av att tullavgiften blev lägre än prognostiserat.

 

Det preliminära årsutfallet för 2008 blev 31,5 miljarder kronor vilket är 4,9 miljarder kronor (18 %) högre än 2007. Det högre utfallet förklaras delvis av en något högre EU-budget och en svagare kronkurs för 2008. Dessutom skedde en extra betalning i december med anledning av reviderad BNI-andel och momsbas för åren 1989-2007.

 

Kassamässig korrigering

Den kassamässiga korrigeringen blev -3,5 miljarder kronor i december. Ränteperiodiseringen blev 1,1 miljarder kronor. Avvikelsen mot prognos blev 0,7 miljarder kronor.

 

Den kassamässiga korrigeringen för 2008 blev 2,8 miljarder kronor. 2007 var korrigeringen -4,3 miljarder kronor.

 

Riksgäldskontorets nettoutlåning

Utfallet i december blev 36,5 miljarder kronor. Av utfallet i december utgörs 2,3 miljarder kronor av en ökad utlåning på myndigheternas räntekonton och övriga räntebelagda konton (netto). ESV gör normalt inte prognoser på dessa konton. Exklusive räntekontona är december månads utfall för nettoutlåningen 0,2 miljarder kronor lägre än beräknat. Det höga utfallet i december beror framför allt på den årliga premiepensionsutbetalningen och på att Premiepensionsmyndigheten och Kärnavfallsfonden stängt sina repor i december. Det innebär att de köpt tillbaka de statsobligationer de tillfälligt sålt under året. Under december har dock Banverket och Vägverket gjort stora amorteringar av sina lån i Riksgälden vilket minskat utfallet. Eftersom detta är en intern finansiell transaktion inom staten påverkas inte lånebehovet.

Årsutfallet blev -27,9 miljarder kronor vilket är 23,6 miljarder kronor lägre än 2007. En stor del av skillnaden, 15,3 miljarder kronor, beror på Ban- och Vägverkets extraamorteringar av lån i Riksgälden. De uppgick 2008 till cirka 25,3 miljarder kronor. Det gjordes emellertid även extraamorteringar 2007, då med 10,0 miljarder kronor, vilket gör att årsdifferensen påverkas av nettot av dessa belopp.

En bidragande förklaring till skillnaden mellan åren är också tillskottet på 15,0 miljarder kronor till stabilitetsfondens konto i Riksgälden. (Se Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.)

 

Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten

Utfallet för Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten beräknas uppgå till 19,0 miljarder kronor i december 2008. Det är 0,7 miljarder kronor lägre än prognosen.

 

Utbetalningarna av pensioner uppgick till 16,9 miljarder kronor och ersättningen till Försäkringskassan m.fl. från AP-fonderna uppgick till 0,1 miljarder kronor i december. AP-fondernas administrationskostnader beräknas uppgå till 2,0 miljarder kronor för år 2008. Beloppet kommer senare att redovisas mot statsbudgeten för december.

 

Utfallet för 2008 beräknas uppgå till 201,8 miljarder kronor, vilket är 13,6 miljarder kronor (7,2 procent) högre än 2007. Utgifterna påverkas av förändringen av inkomstindex. De påverkas vidare av att nyblivna pensionärer har högre genomsnittlig pension och av att antalet pensionärer med inkomstrelaterad pension ökar.

 

 

 

 


Ekonomistyrningsverket l Postadress: Box 45316, 104 30, Stockholm l Tel: 08-690 4300 l Fax: 08-690 43 50
Besöksadress: Drottninggatan 89, Kartal E-post: registrator@esv.se l Organisationsnummer: 202100-5026