200601

Statsbudgetens månadsutfall
Januari 2006


Nr: 2006:01, 28 februari 2006

[ Månadsutfall ]   [ Specifikation utgifter ]   [ Specifikation inkomster ]    [ Kommentarer ]


Kommentarer till större avvikelser

Budgetsaldo
Budgetsaldot för januari blev -17,4 miljarder kronor, det vill säga ett underskott. Saldot blev 5,3 miljarder kronor bättre än i ESV:s prognos. Den främsta orsaken till avvikelsen är att utgifter har tidigarelagts till december 2005 inom områdena jordbruk, kommunikation, försvar samt utbildning samtidigt som inbetalningar av skatter m.m. blev högre än beräknat.

Utfallet för de månader som passerat sedan ESV:s senaste prognos (månaderna november-januari) samt annan ny information bedöms leda till att budgetsaldot 2006 förbättras med cirka 13 miljarder kronor jämfört med prognosen. Underskottet väntas därmed bli mindre, knappt 20 miljarder kronor, medan marginalen till utgiftstaket blir nästan 10 miljarder kronor större.


Utgifter
De takbegränsade utgifterna i januari uppgick till 78,7 miljarder kronor, vilket är 6,8 miljarder kronor lägre än prognostiserat. Den främsta orsaken till avvikelsen är att utgifter tidigarelades till december 2005, sammanlagt 3,5 miljarder kronor. Det är främst utgifter inom jordbruksområdet som tidigarelagts, 1,9 miljarder kronor, men även amorteringar på lån inom Vägverket, försvarsutgifter samt bidrag till personalförstärkning i skolan. Resterande avvikelse hänför sig i huvudsak till EU-avgiften som blev lägre än beräknat till följd av att EU-kommissionen i januari rekvirerat en betydligt lägre andel av årsavgiften än väntat.

Statsbudgetens totala utgifter i januari uppgick till 94,8 miljarder kronor, vilket är 2,5 miljarder kronor lägre än väntat. Detta förklaras främst av att ovannämnda utgifter blev lägre än beräknat samtidigt som den kassamässiga korrigeringen blev högre än väntat.

Utfallet för de månader som passerat sedan ESV:s senaste prognos (månaderna november-januari) samt annan ny information bedöms leda till en nedjustering av årsprognosen för de takbegränsade utgifterna med drygt 3 miljarder kronor. Detta beror huvudsakligen på de nämnda tidigareläggningarna av utgifter från januari 2006 till december 2005 (-3,5 miljarder kronor). Vidare kommer årsprognosen att revideras ned till följd av ett EU-beslut som fattades sent under 2005 om lägre avgiftsuttag för medlemsländerna. Motsatt effekt på prognosen får dels en valutakurseffekt för EU-avgiften, dels högre utgifter till följd av beslutet om den tillfälliga asyllagen som trädde i kraft i november 2005.

Sammantaget kan konstateras att om hänsyn tas till tidigareläggningarna och andra beslut av olika slag ligger utgifterna för januari väl i linje med ESV:s prognos.

De generella utgiftsbegränsningarna under 2005 kan tänkas leda till att utgifterna blir högre under 2006. Det är dock för tidigt att säga om så blir fallet endast utifrån januariutfallet. Man bör emellertid beakta den så kallade 3-procentsregeln som innebär att endast tre procent av anslagssparandet från 2005 får utnyttjas om inte regeringen beslutar annat.

Nedan följer en kort beskrivning av de största avvikelserna per utgiftsområde. Därefter kommenteras den kassamässiga korrigeringen och Riksgäldskontorets nettoutlåning.

Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet
Utgifterna uppgick till 2,2 miljarder kronor, vilket är 1,5 miljarder kronor lägre än månadens prognos. Avvikelsen avser främst anslaget Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling, som blev 1,4 miljarder kronor lägre än beräknat. En del av differensen förklaras av att Försvarsmakten genom regeringsbeslut i december fick möjlighet att utnyttja en större del av sitt anslagssparande under 2005. Detta innebar att utgifter på cirka 0,5 miljarder kronor redovisades i december mot beräknat i januari 2006. Prognosen för 2006 beräknas revideras ned lika mycket.

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 2,2 miljarder kronor, vilket är 0,5 miljarder kronor högre än prognostiserat. Avvikelsen kan hänföras till anslaget Biståndsverksamhet m.m. vars utfall blev 0,5 miljarder kronor högre än prognosen för januari.

Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar
Utfallet för utgiftsområdet blev 0,8 miljarder kronor, vilket är något högre än prognostiserat i januari. Det är utgifterna för anslaget Kommunersättningar vid flyktingmottagande som blev högre än väntat (0,1 miljarder kronor). Detta beror på en felaktig månadsfördelning avseende prognosen för så kallade grundersättningar.

Årsprognosen för 2006 kommer sannolikt att revideras upp. Migrationsverket har begärt att få extra pengar för att klara av att hantera det ökade antalet asylsökande till följd av den tillfälliga asyllagen som trädde i kraft i november 2005.

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
Utfallet blev 10,4 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor lägre än beräknat. Utfallet för anslaget Sjukpenning och rehabilitering blev 3,0 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor lägre än beräknat. Det beror på att antalet personer med sjukpenning fortsatte att minska under januari. För anslaget Aktivitets- och sjukersättning uppgick utfallet till 6,2 miljarder kronor, vilket också är något lägre än beräknat. Antalet personer med sjuk- och aktivitetsersättning uppgick i januari till 555 789. Utfallet för anslaget Försäkringskassan blev 0,6 miljarder kronor, vilket även det är något lägre än beräknat.

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
Utfallet för utgiftsområdet blev 3,5 miljarder kronor, vilket är 0,7 miljarder kronor lägre än prognostiserat. Avvikelsen mot prognosen återfinns främst under anslaget Bidrag till personalförstärkning i skola och fritidshem. Prognosen utgick ifrån att en utbetalning på 0,3 miljarder kronor skulle ske i januari 2006 men den tidigarelades till december 2005. Årsprognosen för 2006 blir därmed i motsvarande grad lägre.

Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Utfallet blev 2,4 miljarder kronor, vilket är 0,9 miljarder kronor högre än ESV:s prognos. I huvudsak är det utgifterna under Vägverkets anslag för väghållning som blivit högre (0,8 miljarder kronor). Detta beror främst på att Vägverket betalat ut bidrag för drift och byggande av enskilda vägar i januari i stället för som beräknat i februari. Dessutom var utgifterna för drift och underhåll högre än för motsvarande månad föregående år. Trots det höga utfallet på väghållningsanslaget kommer årsprognosen att revideras ned med cirka 0,8 miljarder kronor till följd av att amorteringar som i prognosen beräknades ske i januari tidigarelades till december 2005. Utfallet för Banverkets anslag för banhållning blev 0,2 miljarder kronor högre än prognosen. Det är främst utgifterna för investeringar i nationell plan som i januari blev högre än beräknat.

Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske m.m.
Utgifterna i januari uppgick till 5,9 miljarder kronor, vilket är 1,7 miljarder kronor lägre än beräknat. De största avvikelserna mot prognosen återfinns under anslagen Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur (-0,8 miljarder kronor), Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur (-0,6 miljarder kronor) samt Gårdsstöd och djurbidrag (-0,3 miljarder kronor). Avvikelserna mot prognosen beror främst på att regeringen beslutade tidigarelägga utbetalningar av bidrag till december 2005. Sammantaget tidigarelades ett belopp på 1,9 miljarder kronor där de båda anslagen för åtgärder för landsbygdens miljö och struktur stod för 1,4 miljarder kronor och anslaget Gårdsstöd och djurbidrag stod för 0,5 miljarder kronor. Tidigareläggningen var inte känd när prognosen fastställdes. Årsprognosen för 2006 kommer till följd av detta att revideras ner med 1,9 miljarder kronor.

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen
Avgiften till EU uppgick till 1,4 miljarder kronor, vilket var 3,9 miljarder kronor lägre än ESV:s prognos. Avvikelsen beror främst på att EU-kommissionen i januari rekvirerat en betydligt lägre andel av den budgeterade årsavgiften än beräknat. Denna del av avvikelsen påverkar inte årsprognosen för EU-avgiften eftersom rekvisitionen i februari blir högre än beräknat. Avvikelsen i januari beror också på beslut om ändringsbudget nr 8 för 2005 som innebar ett lägre avgiftsuttag från medlemsstaterna. Eftersom detta beslut togs sent under 2005 blev det betalningen i januari 2006 som för Sveriges del reducerades. Denna avvikelse gör att årsprognosen sänks. En något svagare kronkurs mot euron än vad som antogs i prognosen bidrar å andra sidan till att årsprognosen höjs något.

Kassamässig korrigering
Utfallet blev -3,6 miljarder kronor, vilket är 3,9 miljarder kronor högre än beräknat. Ränteperiodiseringen blev -1,5 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor lägre än beräknat. Den totala avvikelsen beror bland annat på tidigarelagda utbetalningar på 1,9 miljarder kronor inom jordbrukets område. De skulle betalas ut i januari 2006 men flyttades till december 2005 efter beslut av regeringen. Tidigareläggningen var inte känd när prognosen fastställdes i december. Jordbruksverkets utbetalningar av EU-stöd belastar anslag under Utgiftsområde 23 och samtidigt Riksgäldskontorets nettoutlåning. Därför uppstår en kassamässig korrigering.

Riksgäldskontorets nettoutlåning
Utfallet blev 30,2 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor högre än beräknat. Av utfallet i januari utgörs 6,2 miljarder kronor av en minskad inlåning på myndigheternas räntekonton och övriga räntebelagda konton (netto). I prognosen ingår ett räntekontoflöde på 6,3 miljarder kronor avseende utbetalningar från Jordbruksverkets konto för EU-medel (gårdsstöd, djurbidrag och landsbygdsstöd). På grund av tidigareläggning av delar av dessa utbetalningar, 1,9 miljarder kronor, till december 2005 blev dock utfallet lägre än väntat. Utbetalningen belastar anslag inom Utgiftsområde 23 och medför en kassamässig korrigering. (Siffrorna har justerats för att RGK redovisar CSN-utlåningen som ett räntekonto.) Exklusive räntekontona är januari månads utfall för nettoutlåningen 24,0 miljarder kronor, vilket är 0,5 miljarder kronor högre än prognosen.

Det höga utfallet i januari beror i övrigt på att den årliga utbetalningen av premiepensionsmedel skett denna månad, som prognostiserat. Utbetalningen avser premiepensionsrätt avseende år 2004 och har fördelats på fonder enligt den enskildes val.



Inkomster
Inkomsterna uppgick till 77,4 miljarder kronor i januari, vilket är 2,7 miljarder kronor högre än beräknat i ESV:s Budgetprognos 2005:4.

I statsbudgeten 2006 redovisas inkomsterna per inkomsttitel under inkomsttypen 1000 Skatter m.m. per inkomstår. Den löpande uppföljningen per månad sker under inkomsttypen 9000 Löpande redovisade skatter m.m.

Uppbörden (inbetalningarna) av skatter i januari uppgick till 75,7 miljarder kronor, vilket är 3,3 miljarder kronor högre än beräknat. Uppbörden i januari 2006 avser i huvudsak inkomstskatter på löner som betalades ut i december 2005 samt moms och punktskatter avseende försäljning i november och december 2005. Dessa skatteinkomster tillhör således inkomståret 2005.

Utfallet för de månader som passerat sedan ESV:s senaste prognos (månaderna november-januari) samt annan ny information bedöms leda till att inkomsterna 2006 blir cirka 10 miljarder kronor högre än prognostiserat. Det är främst moms och företagsskatter samt lönesummeberoende skatter på hushållen som sannolikt kommer att revideras upp. Dessutom kommer utdelningsinkomsterna från statliga bolag att bli högre än väntat enligt preliminära bokslutsrapporter för 2005.

Prognosindikationen innehåller inte någon bedömning av de kompletteringsbetalningar som hushåll och företag gör under perioden december till april. Hushållens kompletteringsbetalningar i december 2005 var oväntat höga men det är ännu osäkert i vilken utsträckning det upprepas i februari 2006. Sannolikt är hushållens kapitalvinster 2005 högre än beräknat, vilket i så fall medför större kompletteringsbetalningar även i februari, men det kan också vara så att hushållen betalat en större andel av sina kompletteringsinbetalningar i december än de tidigare gjort. Prognosen på statsbudgetens inkomster 2006 kommer antagligen att revideras upp även av denna orsak, men det är för tillfället oklart med hur mycket.

Fysiska personers inkomstskatt
För fysiska personers inkomstskatt blev utfallet 8,1 miljarder kronor, vilket är 1,4 miljarder kronor högre än beräknat. Det beror främst på att lönerna för december blev högre än beräknat.

Socialavgifter och löneskatter
Socialavgifter och löneskatter på statsbudgeten blev 23,1 miljarder kronor. Det är 1,3 miljarder kronor högre än prognosen, vilket delvis beror på att lönerna för december blev högre än beräknat.

Mervärdesskatt
Uppbörden av mervärdesskatt uppgick till 18,9 miljarder kronor, vilket är 0,9 miljarder kronor högre än beräknat. Uppbörden i januari avser verksamhet i november och december 2005.

Energiskatt
Uppbörden av energiskatt uppgick till 5,8 miljarder kronor, vilket är 0,7 miljarder kronor lägre än prognosen. Det beror främst på lägre inkomster av koldioxidskatt.

Inkomster av statens verksamhet
Inkomster av statens verksamhet blev i januari 0,8 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor lägre än prognosen. Den största avvikelsen återfinns under inkomsttiteln Räntor på Skattekonton m.m. netto, vars utfall blev 0,3 miljarder kronor lägre än beräknat.




Det statliga utgiftstaket
Utgiftstaket för staten är för 2006 fastställt till 907 miljarder kronor. Årets taknivå är 4,3 procent högre än taket för 2005.

De takbegränsade utgifterna uppgick i januari till 78,7 miljarder kronor, vilket är 6,8 miljarder kronor lägre än prognostiserat. Differensen beror främst på beslut om tidigareläggning av utgifter till december 2005. Det är främst utgifterna inom jordbruks- och kommunikationsområdena som blivit lägre än beräknat.

Samtliga utgiftsområden, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., och Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten omfattas av taket.



Ackumulerade utgifter och utgiftstak för staten år 2006, mdkr

 

SB inkl. TB

BP 05:4

Utfall
jan

Utfall rullande 12 månader

Statsbudgetens totala utgifter

784,4

777,6

94,8

729,2

Utgifter på statsbudgeten som inte omfattas av utgiftstaket

57,9

56,7

30,7

43,2

   Statsskuldsräntor

43,2

44,8

4,1

32,4

   Myndigheters m.fl. in- och utlåning i RGK, netto1)

14,8

11,9

26,6

10,8

Utgifter på statsbudgeten som omfattas av utgiftstaket

726,52)

720,9

64,1

686,0

Ålderspensionssystemet utanför statsbudgeten

179,6

179,7

14,6

172,6

Budgeteringsmarginal / prognos

0,9

6,4

 

 

Utgiftstak för staten jämfört med prognos / utfall

907

900,6

78,7

 

1) RGK:s nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost.
2) Inkl. beräknad minskning av anslagsbehållningar, 1,3 mdkr.




Statsbudgetens takbegränsade utgifter och ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten (här benämnt budget) har fördelats enligt ESV:s första månadsfördelade prognos avseende 2006.
Den ackumulerade differensen avser skillnaden i marginal till utgiftstaket mellan utfall/prognos och budget. För helåret uppgår denna skillnad till -5,5 mdkr. I prognosen uppgår marginalen till 6,4 mdkr, i budgeten till 0,9 mdkr.




[ Månadsutfall ]   [ Specifikation utgifter ]   [ Specifikation inkomster ]    [ Kommentarer ]