200512

Statsbudgetens månadsutfall
December 2005


Nr: 2005:12, 31 januari 2006

[ Månadsutfall ]   [ Specifikation utgifter ]   [ Specifikation inkomster ]    [ Kommentarer ]


Kommentarer till större avvikelser

Budgetsaldo
Budgetsaldot för december blev -18,6 miljarder kronor, det vill säga ett underskott. Saldot blev 16,6 miljarder kronor högre än i ESV:s prognos, främst till följd av oväntat höga inkomstskatter. Årets budgetsaldo uppgår därmed till 12,6 miljarder kronor (överskott). Utfallet för budgetsaldot, vilket överensstämmer med statens lånebehov med omvänt tecken, påverkas inte av myndigheternas bokslutsjusteringar.

Utfallet på anslag och inkomsttitlar är preliminärt och kommer att förändras i samband med myndigheternas bokslut. Det preliminära utfallet för helåret 2005 jämförs med Budgetprognos 2005:4 som publicerades den 9 december 2005. I prognosen ingår utfall till och med oktober. Avvikelsen avser således november och december.


Utgifter
De totala takbegränsade utgifterna för december månad uppgick till 89,0 miljarder kronor, vilket är 3,1 miljarder kronor högre än prognosen. Det är främst utgifterna för jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar samt kommunikationer som blivit högre än beräknat. Den främsta orsaken till avvikelsen är att regeringen, efter prognosens fastställande, fattat beslut om tidigareläggningar av utbetalningar från 2006 till december 2005 samt förändrade villkor för vissa myndigheters anslagssparande och anslagskrediter. Sammanlagt medförde besluten en utgiftsökning på cirka 2,9 miljarder kronor.

Det preliminära årsutfallet visar ett underskridande av utgiftstaket med 5,1 miljarder kronor. Dock väntas utfall på cirka 0,1 miljarder kronor tillkomma, vilket skulle innebära en marginal till taket på cirka 5,0 miljarder kronor.

Statsbudgetens totala utgifter i december uppgick till 70,6 miljarder kronor, vilket är 2,1 miljarder kronor lägre än prognostiserat. Främst beror detta på att Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringen blev lägre än prognostiserat

Nedan följer en kort beskrivning av de största avvikelserna per utgiftsområde. Därefter kommenteras den kassamässiga korrigeringen och Riksgäldskontorets nettoutlåning.

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
Utfallet för utgiftsområdet blev 1,5 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor lägre än prognostiserat. Årsutfallet uppgick till 11,0 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor lägre än beräknat. Avvikelsen utgörs i huvudsak av anslaget Försök med trängselskatt i Stockholm, där utfallet blev 0,1 miljarder kronor lägre än beräknat för månaden och 0,2 miljarder kronor lägre för året. Utgifterna för trängselskatten har varierat kraftigt mellan månaderna och utgifterna i december på 0,5 mdkr utgör 41,4 % av årets totala utgifter om 1,3 miljarder kronor.

Årsutfallet blev 1,7 miljarder kronor (18,9 %) högre än 2004. Av ökningen är 1,3 miljarder kronor utgifter för försöket med trängselskatter, som är ett nytt anslag för år 2005. Anslaget Statliga tjänstepensioner m.m. har ökat med 0,5 miljarder kronor (6,5 %).

Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet
Utgifterna under december uppgick till 8,7 miljarder kronor, vilket är 0,8 miljarder kronor högre än månadens prognos. Årets utfall uppgår till 43,8 miljarder kronor, vilket är 0,6 miljarder kronor högre än beräknat.

Avvikelsen i december förklaras främst av ett högt utfall på anslaget Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. (0,6 miljarder kronor högre än beräknat) och beror i huvudsak på en förskjutning av utgifter från november till december. Årsutfallet på förbandsanslaget uppgick till 21,4 miljarder kronor, vilket var 0,1 miljarder kronor högre än prognos.

Utfallet på materielanslaget i december uppgick till 4,8 miljarder kronor och för året 18,8 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor högre än prognosen för månaden och 0,5 miljarder kronor högre för året. Efter prognosen har regeringen beslutat om att ytterligare 0,7 miljarder kronor av föregående års anslagssparande får användas.

Årsutfallet är 1,0 miljarder kronor (2,3 %) högre än föregående år. Anslaget Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling har ökat med 0,9 miljarder kronor. Främst är detta en effekt av regeringens beslut om utgiftsbegränsningar 2004, vilket bl.a. innebar att leveranstidpunkter omförhandlades och försköts till 2005.

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
Utfallet för december uppgick till 11,1 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor högre än beräknat. Utfallet för anslaget Sjukpenning och rehabilitering uppgick till 3,3 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor högre än beräknat. För anslaget Aktivitets- och sjukersättning uppgick utfallet till 6,2 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor lägre än beräknat. Utfallet för anslaget Försäkringskassan blev 0,9 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor högre än beräknat. Föregående månad blev utfallet 0,1 miljarder kronor lägre än prognosen.

För 2005 uppgick utfallet för utgiftsområdet till 127,0 miljarder kronor, vilket är en ökning med 4,1 miljarder kronor eller 3,4 procent jämfört med föregående år. För anslaget Aktivitets- och sjukersättning uppgick utfallet till 73,5 miljarder kronor, vilket är 9,3 miljarder kronor (14,5 procent) högre än föregående år. Av denna ökning beror ca 3,7 miljarder kronor på att utgifterna för bostadstillägg till personer med sjuk- eller aktivitetsersättning fr.o.m. 2005 redovisas under detta anslag. Tidigare redovisades dessa utgifter under utgiftsområdet 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom.

I december sjönk ohälsotalet till 41,3 dagar. Det är en minskning med 1,2 dagar jämfört med samma månad förra året. Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod. Sjuk- och aktivitetsersättning står för den större delen av ohälsotalet, medan sjukpenning och rehabiliteringsersättning står för den mindre. I december 2005 fick 556 789 personer sjuk/aktivitetsersättning, vilket är en ökning med 3,2 procent jämfört med december 2004. I december 2005 fick 238 486 personer sjukpenning, vilket är en minskning med 13,1 procent jämfört med 2004.

Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad
Utfallet för utgiftsområdet blev i december 6,0 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor lägre än beräknat. Avvikelsen beror främst på att utgifterna för arbetslöshetsersättning blev 0,3 miljarder kronor lägre än väntat (anslaget Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd blev totalt 0,2 miljarder kronor lägre). Avvikelsen förklaras av att den öppna arbetslösheten blev något lägre än vad som antagits i prognosen. Även utgifterna för köp av arbetsmarknadsutbildning hade överskattats. Dessa blev 0,2 miljarder kronor lägre än prognostiserat. Årets totala utfall är preliminärt 69,6 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor lägre än beräknat (0,4 %).

Under 2005 blev utgifterna för utgiftsområdet 2,1 miljarder kronor högre än 2004, vilket motsvarar en ökning om 3,1 %. Det är framför allt utgifterna under anslaget Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd som ökat (1,7 miljarder kronor). Utgifterna för aktivitetsstöd ökade med 1,9 miljarder kronor till följd av fler personer i åtgärder med aktivitetsstöd (ca 13 000 personer), samtidigt som utgifterna för arbetslöshetsersättning minskade med 1,3 miljarder kronor, främst på grund av att antalet öppet arbetslösa minskat något under 2005. Utgifterna för statliga ålderspensionsavgifter avseende arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd blev 1,3 miljarder kronor högre 2005. Det beror på reglering av avgifter avseende tidigare års utbetalningar. Avgiftsregleringen för 2005 för ålderspensionsavgifter avser utbetalningar gjorda 2002.

Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Preliminärt uppgick utfallet i december till 5,9 miljarder kronor och blev därmed 1,3 miljarder kronor högre än prognostiserat. Årets utgifter uppgick till 32,3 miljarder kronor, vilket är totalt 1,3 miljarder kronor högre än beräknat. Utfallet på Vägverkets anslag för väghållning blev 0,6 miljarder kronor högre än beräknat för månaden och för året. Detta beror på att Vägverket tidigarelagt återbetalningar av lån på 0,8 miljarder kronor för de så kallade storstadssatsningarna. Banverkets utgifter för banhållning och sektorsuppgifter blev 0,6 miljarder kronor högre i december och lika mycket lägre för året.

Årets utfall blev 3,1 miljarder kronor (10,7 %) högre än 2004. Den största ökningen avser anslagen för Banhållning och sektorsuppgifter (2,5 miljarder kronor) samt Väghållning och statsbidrag (0,7 miljarder kronor). Det högre utfallet för banhållningen beror på att riksdagen beslutat om ökade satsningar på investeringar. Denna satsning gäller även väghållningen men beträffande väghållningsanslaget är det i huvudsak räntor och amorteringarna som ökat jämför med föregående år.

Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske m.m.
Det preliminära utfallet i december uppgick till 2,6 miljarder kronor, vilket var 1,9 miljarder kronor högre än beräknat. De största avvikelserna mot prognosen återfinns under anslagen Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur (0,8 miljarder kronor), Från EG-budgeten finansierade åtgärder (0,6 miljarder kronor) samt Arealersättning och djurbidrag m.m. (0,5 miljarder kronor). Det totala utfallet för 2005 uppgår till 17,4 miljarder kronor, vilket är 1,9 miljarder kronor högre än beräknat. Avvikelserna beror på att bidragen på sammanlagt 1,9 miljarder kronor tidigarelades till december 2005 efter beslut av regeringen. De skulle enligt fastställd plan ha betalats ut i januari 2006. Tidigareläggningen var inte känd när prognosen fastställdes.

Jämfört med 2004 blev årets utgifter 5,2 miljarder kronor (42 %) högre. Anslaget arealersättning och djurbidrag m.m. har ökat med 1,5 miljarder kronor. Ökningen beror huvudsakligen på att utbetalningar av djurbidrag dels senarelagts från december 2004 till januari 2005, dels tidigarelagts från 2006 till 2005. Totalt har cirka 1,3 miljarder kronor avseende djurbidrag flyttats till 2005. Av samma orsak har anslagen Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur samt Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur ökat med 1,6 miljarder kronor respektive 1,3 miljarder kronor. Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter har ökat med 0,6 miljarder kronor. Det är framför allt posten offentlig lagring som ökat (0,5 miljarder kronor). Detta beror på att Jordbruksverkets interventionsköp ökat under 2005, framförallt stödköp av socker. Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m. har ökat med 0,1 miljarder kronor, främst till följd av att regeringen, efter domstolsbeslut, beslutat återbetala tidigare uttagna kartavgifter.

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
Utfallet för utgiftsområdet blev 7,6 miljarder kronor. Utgiftsområdet består nästan uteslutande av anslaget Räntor på statsskulden och utfallet på detta anslag blev 7,8 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor lägre än prognosen. Ackumulerat är utfallet på anslaget Räntor på statsskulden 32,7 miljarder kronor.

Årsutfallet för räntor på statsskulden blev 20,0 miljarder kronor (38 %) lägre än utfallet 2004. Det förklaras främst av att realiserade valutakursvinster var cirka 10,0 miljarder kronor 2005 jämfört med valutakursförluster på 5,0 miljarder kronor 2004, dvs. en förbättring med 15,0 miljarder kronor. Valutavinsterna under 2005 beror bl.a. på att några stora lån i dollar förföll under året och att dessa hade tagits upp till högre dollarkurs än den som rådde vid förfallen. Jämfört med 2004 har kursförlusterna vid återköp minskat med cirka 6,0 miljarder kronor. Det beror på att Riksgäldskontoret har gjort färre återköp av obligationer i samband med obligationsbyten.

Utgiftsområde 27 Avgiften för Europeiska gemenskapen
Avgiften till EU uppgick i december till 2,1 miljarder kronor, vilket var marginellt lägre än beräknat.

Årets avgift till EU uppgick till 25,6 miljarder kronor, vilket var 0,1 miljarder kronor (0,3 %) högre än 2004. Dock flyttades 2,5 miljarder kronor av 2003 års BNI-avgift till januari 2004 (vilket medförde ett högt utfall 2004). Om man bortser från senareläggningen till 2004 har avgiften till EU ökat med 2,6 miljarder kronor (11,4 %). Avgiften blev däremot lägre än vad som beräknades i statsbudgeten för 2005 (-1,2 miljarder kronor).

Kassamässig korrigering
Utfallet blev -8,5 miljarder kronor, vilket är 2,8 miljarder kronor lägre än beräknat. Ränteperiodiseringen blev 1,2 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor lägre än beräknat. Utfallet för inlösen och räntebetalning för bostadsobligationer från AP-fonden blev 0,0 miljarder kronor, vilket var väntat. I decemberutfallet ingår en justering med -2,0 miljarder kronor till följd av en rättelse på nettoutlåningen som avser januari.

Ackumulerat uppgick utfallet för den kassamässiga korrigeringen till -2,5 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor lägre än prognostiserat. Årsutfallet blev 3,6 miljarder kronor (59 %) högre än utfallet 2004.

Riksgäldskontorets nettoutlåning
Utfallet blev -1,3 miljarder kronor, vilket är 2,2 miljarder kronor lägre än beräknat. Den lägre nettoutlåningen beror bl.a. på större inlåning från några myndigheter, bland annat Premiepensionsmyndigheten, samt mindre utlåning till andra myndigheter t.ex. Centrala Studiestödsnämnden, Banverket och Vägverket. När det gäller Vägverket beror det på beslut om tidigarelagda amorteringar på lån på cirka 0,8 miljarder kronor (Se utgiftsområde 22 Kommunikationer). I decemberutfallet ingår en justering med 2,0 miljarder kronor som egentligen avser januari. Motsvarande justering återfinns även som kassamässig korrigering med omvänt tecken.

Det ackumulerade utfallet för januari t.o.m. december på Riksgäldskontorets nettoutlåning är 10,1 miljarder kronor, vilket är 3,4 miljarder kronor lägre än prognostiserat. Årsutfallet blev 0,2 miljarder kronor (2 %) lägre än 2004.

Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten
Utfallet blev preliminärt 16,2 miljarder kronor, vilket var väntat. I det preliminära utfallet ingår beräknade kostnader för AP-fondernas administration (1,6 miljarder kronor). Vidare ingår beräknat belopp för Premiepensionsmyndighetens pensionsutbetalningar (0,1 miljarder kronor).

Under 2005 blev utgifterna för ålderspensionerna preliminärt 172,0 miljarder kronor, vilket är 4,5 miljarder kronor (2,7 procent) högre än 2004. Det beror dels på högre inkomstindex, dels på ökat antal ålderspensionärer.


Inkomster
Inkomsterna uppgick till 52,0 miljarder kronor i december, vilket är 14,5 miljarder kronor högre än beräknat i ESV:s Budgetprognos 2005:4. De största avvikelserna mot prognos återfinns under inkomsttitlarna Skatt på inkomst (4,6 miljarder kronor) och Betalningsdifferenser, skattekonto (7,7 miljarder kronor). Det höga utfallet för Skatt på inkomst kommer att medföra en höjning av prognosen för 2006. Ökningen av betalningsdifferenser beror på höga kompletteringsbetalningar av skatt på bl.a. kapitalvinster. Antingen har kapitalvinsterna för inkomståret 2005 ökat mer än prognosen eller så har andelen som betalas in i december ökat.

Inkomsterna för helåret 2005 uppgick till 745,7 miljarder kronor vilket är 14,3 miljarder kronor högre än prognosen och de största avvikelserna finns även för året under posterna Skatt på inkomst (7,2 miljarder kronor) och Betalningsdifferenser, skattekonto (6,1 miljarder kronor). Inkomsterna under 2005 var 51,3 miljarder kronor högre än 2004, vilket motsvarar en ökning med 7,4 procent.

Fysiska personers inkomstskatt, netto
Nettoinkomsten av fysiska personers inkomstskatt blev - 4,5 miljarder kronor i december, vilket är 1,6 miljarder kronor högre än beräknat. Den preliminära A-skatten uppgick till 41,5 miljarder kronor. Det är 1,0 miljarder kronor högre än prognosen och beror på högre lönesumma.

Det höga utfallet kommer att medföra en höjning av prognosen för 2006.

Under 2005 blev nettoinkomsterna -17,1 miljarder kronor. Utfallet för 2004 var -26,9 miljarder kronos. Utfallet för 2005 blev således 9,8 miljarder kronor högre än 2004. Det beror främst på slutregleringarna av utbetalningar till kommunerna i januari respektive år. Slutregleringen 2005 (inkomståret 2003) var 5,9 miljarder kronor, vilket innebär återbetalning av förskott. För 2004 var slutregleringen (inkomståret 2002) -3,8 miljarder kronor, vilket innebär att förskotten varit för låga.

Juridiska personers inkomstskatt, netto
Nettoinkomsterna av juridiska personers inkomstskatt blev 9,5 miljarder kronor i december, vilket är 3,0 miljarder kronor högre än beräknat. Den debiterade preliminära skatten uppgick till 11,5 miljarder kronor, vilket är 3,0 miljarder kronor högre än beräknat. Utfallet för november och december uppgår tillsammans till 20 procent av årsutfallet mot normalt 15-16 procent. I november redovisades den slutliga skatten enligt taxeringsutfallet för inkomståret 2004. Slutlig skatt minus preliminär skatt uppgick i december till -0,4 miljarder kronor, vilket är 0,7 miljarder kronor lägre än beräknat. Utfallet avser omprövningar och anstånd. Omföringen av mervärdesskatt blev 1,6 miljarder kronor, vilket är 0,6 miljarder kronor lägre än beräknat.

De höga preliminärskatterna medför en höjning av prognosen för 2006.

Under 2005 blev nettoinkomsterna 95,8 miljarder kronor, vilket är 28,7 miljarder kronor (42,7 procent) högre än utfallet för 2004. En stor del av ökningen beror på införandet av räntebeläggning av periodiseringsfonder från och med 2004. Enligt inkomstskattelagen skall juridisk person som har medel avsattta i periodiseringsfonder ta upp en schablonintäkt på dessa avsättningar beräknad till 72 procent av statslåneräntan. Till följd därav har en del företag löst upp sina periodiseringsfonder, vilket medförde ökade skatteinkomster i samband med upplösningen. Den preliminära skatten för tidigare år uppgick till 6,7 miljarder kronor i mars 2005, varav huvuddelen avser skatt till följd av upplösning av periodiseringsfonder. Cirka 4,0 miljarder kronor tillkommer som har betalats som kompletteringsbetalning. I övrigt har den debiterade preliminära skatten varit högre än motsvarande period föregående år.

Socialavgifter och löneskatter
Nettoinkomsterna av Socialavgifter och löneskatter på statsbudgeten blev 21,4 miljarder kronor, vilket är 1,5 miljarder högre än beräknat, vilket delvis beror på att underlaget, främst lönesumman, var högre.

Det höga utfallet kommer att medföra en höjning av prognosen för 2006.

För 2005 uppgick nettoinkomsterna av Socialavgifter och löneskatter på statsbudgeten till 271,4 miljarder kronor, vilket är 5,4 miljarder kronor (2,0 procent) högre än 2004. Den låga ökningstakten beror bl.a. på slutregleringarna av Ålderspensionsavgiften. Regleringen 2004 var 0,9 miljarder kronor och -1,0 miljarder kronor 2005. Särskild löneskatt blev 0,6 miljarder kronor lägre än 2004. För 2005 har Särskild sjukförsäkringsavgift tillkommit (1,4 miljarder kronor).

Mervärdesskatt, netto
Nettoinkomsterna av mervärdesskatt blev 0,9 miljarder kronor högre i december än beräknat. Den ackumulerade avvikelsen är 0,4 miljarder kronor. Debiterad mervärdesskatt att betala blev 35,0 miljarder kronor för december månad vilket är 1,3 miljarder kronor högre än prognostiserat. Omföring från Fysiska respektive Juridiska personers inkomstskatt till mervärdesskatt uppgick till 5,7 miljarder kronor. Det är 0,6 miljarder kronor lägre än beräknat. Under 2005 ökade nettoinkomsterna med 9,5 miljarder kronor (4,5 procent) jämfört med 2004.

Betalningsdifferenser, skattekonto
I denna inkomsthuvudgrupp redovisas skillnaden mellan inbetalningar på skattekontot och debiteringar enligt skattedeklarationerna, som avser mervärdesskatt, arbetsgivaravgifter och avdragen skatt m.m. Uppbördsförluster medför en negativ betalningsdifferens. Kompletteringsbetalningar medför en positiv betalningsdifferens. Vid debiteringen av den slutliga skatten uppstår en motsvarande negativ betalningsdifferens om kompletteringsbetalningar gjorts tidigare. Debiterad ej betald slutlig skatt (underskott på skattekontot) medför en negativ betalningsdifferens. Vid betalningen uppstår en motsvarande positiv betalningsdifferens.

För december månad blev betalningsdifferensen -6,5 miljarder kronor. Prognosen var -14,2 miljarder kronor. Utfallet blev således 7,7 miljarder kronor högre än prognosen. I november redovisades den sista avräkningen av slutskatt för fysiska personer och avräkningen för juridiska personer för inkomståret 2004.

Skatteverket har i december månad fördelat betalningsdifferenserna på uppbördsförluster, anstånd och övriga betalningsdifferenser. För 2005 uppgick uppbördsförlusterna till 7,6 miljarder kronor, vilket är en ökning med 1,7 miljarder kronor jämfört med 2004. Övriga betalningsdifferenser blev 8,2 miljarder kronor för 2005. Det är en ökning med 7,7 miljarder kronor. Denna ökning beror främst på ökade kompletteringsbetalningar från hushållen i december. Dessa avser främst skatt på realisationsvinster, fastighetsskatt och förmögenhetsskatt avseende inkomståret 2005. Kompletteringsbetalningar görs främst under perioden december-maj. Andelen som betalas i december har successivt ökat sedan 1998. Genom att göra kompletteringsinbetalningen i december undviker hushåll med beskattningsbar förmögenhet att betala förmögenhetsskatt på skatten. Om personer, som har underskott över 20 000 kronor, gör kompletteringsinbetalningar senast den 13 februari undviks kostnadsränta. Det höga utfallet i december betyder antingen att ESV räknat med för låga kapitalvinster för inkomståret 2005 eller att en större andel av de totala kompletteringsinbetalningarna för inkomståret 2005 gjorts i december. Storleken på kapitalvinsterna redovisas först i taxeringsutfallet senare under 2006.

Utfallet för 2005 uppgick till 0,3 miljarder kronor, vilket är en ökning med 5,8 miljarder kronor jämfört med föregående år. Det beror främst på ökade kompletteringsbetalningar i slutet av 2005.


Det statliga utgiftstaket
Utgiftstaket för staten är för 2005 fastställt till 870 miljarder kronor. Årets taknivå är 1,4 procent högre än taket för 2004. För att uppnå jämförbarhet mellan åren bör dock hänsyn tas till ändrat kommunalt utjämningssystem från och med 2005. Taknivån för 2005 blir då 4,6 procent högre än jämförbar taknivå för 2004.

De takbegränsade utgifterna uppgick i december till 89,0 miljarder kronor, vilket är 3,1 miljarder kronor högre än prognostiserat. Differensen beror främst på beslut om tidigareläggning av utgifter efter det att prognosen fastställdes. Det är främst utgifterna för utgiftsområdena Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar samt kommunikationer som blivit högre än beräknat. Årsutfallet uppgick preliminärt till 864,9 miljarder kronor, vilket är 2,2 miljarder högre än ESV:s prognos och innebär ett underskridande av utgiftstaket med 5,1 miljarder kronor. Jämfört med 2004 har de takbegränsade utgifterna ökat med 9,4 miljarder kronor (1,1 %). Innan årets slutliga utfall är fastställt beräknas utfallet öka med minst 0,1 miljarder kronor. Utgiftstaket kommer inte att överskridas till följd av tillkommande utfall.

Samtliga utgiftsområden, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., och Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten omfattas av taket.



Ackumulerade utgifter och utgiftstak för staten år 2005, mdkr

 

SB inkl. TB

BP 05:4

Utfall
jan-dec

Utfall rullande 12 månader

Statsbudgetens totala utgifter

752,7

735,4

733,1

733,1

Utgifter på statsbudgeten som inte omfattas av utgiftstaket

51,5

44,7

40,3

40,3

   Statsskuldsräntor

38,8

33,3

32,7

32,7

   Myndigheters m.fl. in- och utlåning i RGK, netto1)

12,7

11,4

7,6

7,6

Utgifter på statsbudgeten som omfattas av utgiftstaket

701,22)

690,7

692,9

692,9

Ålderspensionssystemet utanför statsbudgeten

170,6

172,0

172,0

172,0

Budgeteringsmarginal / prognos

-1,8

7,3

 

 

Utgiftstak för staten jämfört med prognos / utfall

870

862,7

864,9

 

1) RGK:s nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost.
2) Inkl. beräknad minskning av anslagsbehållningar, 0 mdkr.




Statsbudgetens takbegränsade utgifter och ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten (här benämnt budget) har fördelats enligt ESV:s första månadsfördelade prognos avseende 2005.
I den senaste prognosen ingår utfall t.o.m. oktober. Den ackumulerade differensen avser skillnaden i marginal till utgiftstaket mellan utfall/prognos och budget. För helåret uppgår denna skillnad till -7,1 mdkr. I prognosen uppgår marginalen till 7,3 mdkr, i budgeten till 0,2 mdkr.




[ Månadsutfall ]   [ Specifikation utgifter ]   [ Specifikation inkomster ]    [ Kommentarer ]