200501

Statsbudgetens månadsutfall
Januari 2005


Nr: 2005:01, 28 februari 2005

[ Månadsutfall ]   [ Specifikation utgifter ]   [ Specifikation inkomster ]    [ Kommentarer ]


Kommentarer till större avvikelser

Budgetsaldo
Statens budgetsaldo för januari månad blev -23,6 miljarder kronor, vilket är 2,7 miljarder kronor bättre än i ESV:s prognos. Budgetsaldot överensstämmer med statens lånebehov med omvänt tecken.

Utfallet jämförs med Budgetprognos 2004:4 som publicerades den 9 december 2004.



Utgifter
Statsbudgetens utgifter för januari blev 95,2 miljarder kronor, vilket är 1,3 miljarder kronor lägre än ESV:s prognos. Det är framför allt den kassamässiga korrigeringsposten som underskattats. Detta motverkas dock av att avgiften till EU och utgifterna för kommunikationer blivit högre.

Utgifterna på statsbudgeten som omfattas av utgiftstaket blev 2,4 miljarder kronor högre än prognostiserat. Främst beror detta på att avgiften till den Europeiska gemenskapen blev 2,9 miljarder kronor högre än beräknat och att utgifterna för kommunikationer blev 1,7 miljarder kronor högre. Detta påverkar dock inte årsprognosen eftersom utgifterna väntas bli lägre kommande månader

Nedan följer en kort beskrivning av de största avvikelserna per utgiftsområde. Därefter kommenteras den kassamässiga korrigeringen och Riksgäldskontorets nettoutlåning.

Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet
Utgiftsområdets utfall under januari blev 4,3 miljarder kronor, vilket är 0,7 miljarder kronor lägre än prognos. Avvikelsen förklaras väsentligen av anslagen Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling (-0,6 mdkr) och Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. (-0,1 mdkr).

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Utfallet för utgiftsområdet blev 1,3 miljarder kronor i januari vilket är 1,0 miljarder kronor lägre än prognostiserat. Avvikelsen kan hänföras till anslaget Biståndsverksamhet. Sannolikt beror avvikelsen på månadsfördelningen av anslaget.

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
Utfallet blev 10,6 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor lägre än beräknat. Utfallet för anslaget Sjukpenning och rehabilitering blev 3,3 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor lägre än beräknat. Det beror på att antalet personer med sjukpenning fortsatte att minska under januari. För anslaget Aktivitets- och sjukersättning uppgick utfallet till 6,0 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor högre än beräknat. Antalet personer med sjuk- och aktivitetsersättning fortsätter att öka.

Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad
Utfallet blev 5,6 miljarder kronor, vilket var 0,1 miljarder kronor högre än beräknat. Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd blev sammantaget 0,1 miljarder kronor högre än prognostiserat. Det högre utfallet för arbetslöshetsersättning beror på en fortsatt hög arbetslöshet (5,5% i januari). I prognosen räknade ESV med att den öppna arbetslösheten skulle uppgå till 4,9% för helåret 2005.

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
Utfallet blev 3,9 miljarder kronor, vilket är 0,6 miljarder kronor högre än beräknat. Den största avvikelsen återfinns under anslaget Statligt stöd för utbildning av vuxna som blev 0,5 miljarder kronor högre än prognostiserat. Avvikelsen beror på att man hos Statens skolverk enligt SFS 2002:398 flyttat en delutbetalning från december 2004 till januari 2005. Anslaget Bidrag till personalförstärkning i skola och fritidshem blev 0,5 miljarder kronor högre än beräknat. Anslaget Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor blev 0,3 miljarder kronor lägre än i prognosen.

Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Utfallet uppgick till 3,4 miljarder kronor vilket var 1,7 miljarder kronor högre än ESV: s prognos. Framför allt blev utgifterna under Vägverkets anslag för väghållning och statsbidrag högre än prognostiserat (2,0 mdkr). Detta beror främst på att amortering av lån för vägar skett tidigare än beräknat. Även utgifterna för drift och underhåll blev högre än väntat. Detta beror till stor del på vissa interimsposter hos Vägverket som medfört ett för perioden högt utfall. Detta påverkar inte årsprognosen eftersom effekten blir omvänd under februari. Anslaget för banhållning blev 0,2 miljarder kronor lägre än beräknat.

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen
Avgiften till EU uppgick till 5,4 miljarder kronor vilket var 2,7 miljarder kronor högre än ESV:s prognos. Avvikelsen beror på att EU-kommissionen i januari rekvirerat en betydligt högre andel av den budgeterade årsavgiften än beräknat (2,7 tolftedelar jämfört med prognostiserade 1,3 tolftedelar). För att vara säker på att klara sitt kassaflöde, rekvirerar kommissionen vanligtvis mer än en tolftedel av helårsbudgeten i januari.

Kassamässig korrigering
Utfallet blev -5,0 miljarder kronor, vilket är 3,5 miljarder kronor lägre än beräknat. Detta förklaras främst av utbetalning av arealersättningar och djurbidrag på cirka 5,0 miljarder kronor i januari, vilket medför en negativ kassamässig korrigering, se RGKs nettoutlåning. Posterna kassamässig korrigering och Riksgäldskontorets nettoutlåning ingår i statsbudgeten för att statsbudgetens saldo ska motsvara statens lånebehov med omvänt tecken.

Riksgäldskontorets nettoutlåning
Utfallet blev 25,4 miljarder kronor, vilket var väntat. Av utfallet i januari utgörs 7,2 miljarder kronor av en minskad inlåning på myndigheternas räntekonton och övriga räntebelagda konton (netto). Därav avser cirka 5,0 miljarder kronor utgifter till jordbrukare för arealersättning och djurbidrag, vilket överensstämmer med prognosen. Dessa utgifter utbetalas från Jordbruksverkets räntebelagda konto för EU-medel och redovisas även på anslag. Se Kassamässig korrigering. (Förändringen av övriga räntekontosaldon prognostiseras normalt inte av ESV.) Exklusive räntekontona är januari månads utfall för nettoutlåningen 2,2 miljarder kronor lägre än beräknat. Orsaken är bl.a. större amorteringar än väntat från Vägverket och FMV. Siffrorna har justerats för att RGK redovisar CSN-utlåningen som ett räntekonto.

Det höga utfallet i januari beror i övrigt på att den årliga utbetalningen av premiepensionsmedel skett denna månad, som prognostiserat. Utbetalningen avser premiepensionsrätt avseende år 2003 och har fördelats på fonder enligt den enskildes val.



Inkomster
Inkomsterna uppgick till 71,6 miljarder kronor i januari, vilket är 1,4 miljarder kronor högre än ESV:s prognos. Den största positiva avvikelsen återfinns under Betalningsdifferenser, skattekonto medan Kalkylmässiga inkomster står för den största negativa avvikelsen jämfört med prognosen.

Fysiska personers inkomstskatt, netto
Nettoinkomsten av fysiska personers inkomstskatt blev 7,2 miljarder kronor, vilket är 1,1 miljarder kronor lägre än beräknat. Den preliminära A-skatten uppgick till 43,1 miljarder kronor. Det är 1,0 miljarder kronor lägre än prognosen för januari. Nettoutbetalningarna av kommunalskattemedel uppgick i januari till 31,7 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor högre än prognosen. I januari slutreglerades kommunalskattemedel för inkomståret 2003. Kommunerna hade fått 5,9 miljarder kronor för mycket i förskott.

Juridiska personers inkomstskatt, netto
Nettoinkomsterna av juridiska personers inkomstskatt blev 10,0 miljarder kronor, vilket är 1,5 miljarder kronor högre än beräknat. Den debiterade preliminära skatten i januari uppgick till 8,9 miljarder kronor. Det är 1,0 miljarder kronor högre än beräknat. I övrigt avser avvikelsen omprövningsbeslut och anstånd. Omprövningsbeslut uppgick till 1,5 miljarder kronor varav 1,8 miljarder kronor avser äldre budgetår. Utfallet för anstånd, netto blev -0,5 miljarder kronor.

Betalningsdifferenser, skattekonto
I denna inkomsthuvudgrupp redovisas bland annat skillnaden mellan inbetalningar på skattekontot och debiteringar enligt skattedeklarationerna, som avser mervärdesskatt, arbetsgivaravgifter och avdragen skatt m.m. Uppbördsförluster medför en negativ betalningsdifferens. Kompletteringsbetalningar medför en positiv betalningsdifferens. Vid debiteringen av den slutliga skatten uppstår en motsvarande negativ betalningsdifferens om kompletteringsbetalningar gjorts tidigare. Debiterad ej betald slutlig skatt (underskott på skattekontot) medför en negativ betalningsdifferens. Vid betalningen uppstår en motsvarande positiv betalningsdifferens. Det kan bero på höga kompletteringsbetalningar kring årsskiftet.

För januari månad blev betalningsdifferensen 6,9 miljarder kronor. Prognosen var 3,9 miljarder kronor. Utfallet blev således 3,0 miljarder kronor högre än prognosen.

Kalkylmässiga inkomster
De kalkylmässiga inkomsterna uppgick i januari till 0,8 miljarder kronor, vilket är 2,1 miljarder kronor lägre än prognostiserat. Amortering av statskapital blev 1,6 miljarder kronor lägre än prognosen och de statliga pensionsavgifterna blev 0,5 miljarder kronor lägre än prognosen. Avvikelserna beror delvis på månadsfördelningen av prognosen. I denna förutsattes att inbetalningar av pensionsavgifter för två månader skulle redovisas i januari till följd av förändringar i den statliga försäkringsmodellen. Detta sker sannolikt i februari istället. Amortering av statskapital avviker för att man i prognosen räknat med en inbetalning från Statens fastighetsverk, som övertagit försäkringskassornas fastigheter. Beloppet kommer att betalas in senare under året och blir lägre än beräknat.


Det statliga utgiftstaket
Utgiftstaket för staten för 2005 är fastställt till 870 miljarder kronor. Den nya taknivån är 1,4 procent högre än taket för 2004. Utgifterna under taket uppgick i januari till 84,5 miljarder kronor, vilket är 2,4 miljarder kronor högre än ESV:s prognos.

Samtliga utgiftsområden, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., samt ålderspensionssystemet utanför statsbudgeten omfattas av taket. Detta ställs i nedanstående tabell mot Ekonomistyrningsverkets senaste prognos och utfall t.o.m. december 2005.



Ackumulerade utgifter och utgiftstak för staten år 2005, mdkr

 

SB inkl. TB

BP 04:4

Utfall
jan

Utfall rullande 12 månader

Statsbudgetens totala utgifter

750,7

750,9

95,2

750,4

Utgifter på statsbudgeten som inte omfattas av utgiftstaket

51,5

48,7

24,8

58,2

   Statsskuldsräntor

38,8

37,8

4,3

48,8

   Myndigheters m.fl. in- och utlåning i RGK, netto1)

12,7

11,0

20,4

9,4

Utgifter på statsbudgeten som omfattas av utgiftstaket

699,22)

702,1

70,4

692,2

Ålderspensionssystemet utanför statsbudgeten

170,6

172,3

14,0

168,1

Budgeteringsmarginal / prognos

0,2

-4,4

 

 

Utgiftstak för staten jämfört med prognos / utfall

870

874,4

84,5

 

1) RGK:s nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost.
2) Inkl. beräknad minskning av anslagsbehållningar, 0 mdkr.




De takbegränsade utgifterna i statsbudgeten och ålderspensionssystemet har fördelats enligt ESV:s första månadsfördelade prognos avseende 2005 (BP 2004:4).




[ Månadsutfall ]   [ Specifikation utgifter ]   [ Specifikation inkomster ]    [ Kommentarer ]