200403

Statsbudgetens månadsutfall
Mars 2004


Nr: 2004:3 29 april 2004

[ Månadsutfall ]   [ Specifikation utgifter ]   [ Specifikation inkomster ]    [ Kommentarer ]


Kommentarer till större avvikelser

Budgetsaldo
Statens budgetsaldo för mars månad blev -0,6 miljarder kronor (underskott), vilket är 2,4 miljarder kronor bättre än i ESV:s prognos. Budgetsaldot överensstämmer med statens lånebehov med omvänt tecken.

Utfallet jämförs med Budgetprognos 2004:1 som publicerades den 2 april 2004.


Utgifter
Statsbudgetens utgifter för mars blev 65,6 miljarder kronor, vilket är 3,3 miljarder kronor högre än ESV:s prognos. Det är framför allt Riksgäldskontorets nettoutlåning samt statsskuldsräntorna som blev högre än prognostiserat.

Utgifterna på statsbudgeten som omfattas av utgiftstaket blev 0,6 miljarder kronor högre än prognostiserat. Till en del beror detta på att utgifterna för arbetslöshetsersättningen och bostadsbidrag blev högre än beräknat.

Nedan följer en kort beskrivning av de största avvikelserna per utgiftsområde.

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Utfallet för utgiftsområdet blev 3 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor högre än prognosen. Månadsavvikelsen förklaras främst av att utgifterna för anslaget Kostnader för statlig assistansersättning blev högre, vilket beror på eftersläpningar av återbetalningar från kommunerna.

Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad
Utfallet blev 6 miljarder kronor, vilket är 0,5 miljarder kronor högre än prognostiserat. Det är främst utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättning som blev högre än beräknat och den främsta orsaken är att det i mars bokförts en utbetalningsvecka mer än beräknat. Utgifterna för arbetslöshetsersättningen beräknas därmed bli lägre nästa månad.

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande
Utfallet blev 1,3 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor högre än beräknat. Det är främst utgifterna för bostadsbidrag som blev högre, vilket förklaras av lägre återbetalningar än beräknat. Utfallet under anslaget beräknas istället bli lägre i april.

Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Utfallet blev 1,8 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor lägre än prognosen. Det är främst utgifterna för väghållning som blev lägre än beräknat på grund av att lån för investeringar tagits upp under månaden. Några lån har inte tagits upp tidigare under året.

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m. m.
Utgiftsområdet består nästan uteslutande av anslaget Räntor på statsskulden. Utfallet på detta anslag blev 4,4 miljarder kronor, vilket är 1,1 miljarder kronor högre än beräknat. Avvikelsen är hänförlig till räntor på lån i utländska valutor (derivatportföljen). Räntor på lån i svenska kronor och valutakursdifferenser överensstämde med prognosen.



Inkomster
Inkomsterna uppgick till 64,9 miljarder kronor i mars, vilket är 5,7 miljarder kronor högre än beräknat. Orsaken är främst högre inkomster av inkomstskatt från företag och privatpersoner samt moms.

Juridiska personers inkomstskatt
Nettoinkomsterna av juridiska personers inkomstskatt blev 11,3 miljarder kronor, vilket är 3,7 miljarder kronor högre än beräknat. Debiterad preliminär skatt blev 9 miljarder kronor, vilket är 1,1 miljarder kronor högre än beräknat. I denna post ingår netto 0,6 miljarder kronor avseende äldre år. Debiterad slutlig skatt minus preliminär skatt uppgick till 2,2 miljarder kronor, vilket är 2,5 miljarder kronor högre än beräknat. I februari var utfallet för denna post -2,6 miljarder kronor. Variationerna mellan månaderna är betydande.

Fysiska personers inkomstskatt
Nettoinkomsterna av fysiska personers inkomstskatt blev -1,4 miljarder kronor, vilket är 1,2 miljarder kronor högre än beräknat. Den preliminära A-skatten uppgick till 38,9 miljarder kronor. Det är 0,4 miljarder kronor lägre än prognosen. Utfallet för debiterad slutlig skatt minus preliminär skatt blev 0,3 miljarder kronor, vilket är 1,5 miljarder kronor högre än beräknat.

Mervärdesskatt, netto
Nettoinkomsterna av mervärdesskatt blev 16,4 miljarder kronor vilket är 1,3 miljarder kronor högre än beräknat. Detta beror främst på att mervärdesskatt att återfå till företag blev 1,6 miljarder kronor lägre än prognos, vilket medför att nettoinkomsterna blir högre.


Det statliga utgiftstaket
Utgiftstaket för staten för 2004 är fastställt till 856 miljarder kronor. Den nya taknivån är 4,1 procent högre än taket för 2003. Utgifterna under taket uppgick i mars till 71,9 miljarder kronor, vilket är 0,6 miljarder kronor högre än ESV:s prognos. Till en del beror detta på att utgifterna för arbetslöshetsersättningen och bostadsbidrag blev högre än beräknat.


Samtliga utgiftsområden, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., samt ålderspensionssystemet utanför statsbudgeten omfattas av taket. Detta ställs i nedanstående tabell mot Ekonomistyrningsverkets senaste prognos och utfall t.o.m. december 2004.



Ackumulerade utgifter och utgiftstak för staten år 2004, mdkr

 

SB inkl. TB

BP 04:1

Utfall
jan-mars

Utfall rullande 12 månader

Statsbudgetens totala utgifter

754,1

764,0

217,7

720,8

Utgifter på statsbudgeten som inte omfattas av utgiftstaket

63,9

62,3

37,2

38,1

   Statsskuldsräntor

47,7

49,8

19,6

46,5

   Myndigheters m.fl. in- och utlåning i RGK, netto1)

16,2

12,6

17,6

-8,4

Utgifter på statsbudgeten som omfattas av utgiftstaket

690,22)

701,7

180,5

682,7

Ålderspensionssystemet utanför statsbudgeten

165,6

165,3

40,6

159,6

Budgeteringsmarginal / prognos

14,2

2,9

 

 

Utgiftstak för staten jämfört med prognos / utfall

870

867,1

221,0

 

1) RGK:s nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost.
2) Inkl. beräknad minskning av anslagsbehållningar, 0 mdkr.




De takbegränsade utgifterna i statsbudgeten och ålderspensionssystemet har fördelats enligt ESV:s första månadsfördelade prognos avseende 2004 (BP 2003:4).




[ Månadsutfall ]   [ Specifikation utgifter ]   [ Specifikation inkomster ]    [ Kommentarer ]