200412

Statsbudgetens månadsutfall
December 2004


Nr: 2004:12, 31 januari 2005

[ Månadsutfall ]   [ Specifikation utgifter ]   [ Specifikation inkomster ]    [ Kommentarer ]


Kommentarer till större avvikelser

Budgetsaldo
Statens budgetsaldo för december månad blev -25,9 miljarder kronor, det vill säga ett underskott. Underskottet är endast 0,1 miljarder kronor lägre än ESV:s prognos. Årets budgetsaldo uppgår därmed till -53,3 miljarder kronor. Utfallet för budgetsaldot, vilket överensstämmer med statens lånebehov med omvänt tecken, är definitivt och påverkas inte av myndigheternas bokslutsjusteringar.

Utfallet på anslag och inkomsttitlar är preliminärt och kommer att förändras i samband med myndigheternas bokslut. Det preliminära utfallet jämförs med Budgetprognos 2004:4 som publicerades den 9 december 2004. I prognosen ingår utfall till och med oktober. Avvikelsen avser således november och december.


Utgifter
De totala takbegränsade utgifterna för december månad uppgick till 84,4 miljarder kronor vilket är 2,3 miljarder kronor högre än beräknat. Det är främst utgifterna för försvaret och det internationella biståndet som blev högre än beräknat. Det preliminära årsutfallet visar ett underskridande av utgiftstaket med 3,0 miljarder kronor. Dock väntas utfall på cirka 0,4 miljarder kronor tillkomma, vilket skulle innebära en marginal till taket på 2,6 miljarder kronor.

Statsbudgetens totala utgifter blev 76,0 miljarder kronor, vilket är 4,8 miljarder kronor lägre än i ESV:s prognos. Detta beror främst på att Riksgäldskontorets nettoutlåning blev lägre än beräknat. Nettoutlåningen ingår inte i de takbegränsade utgifterna.

Nedan följer en kort beskrivning av de största avvikelserna per utgiftsområde. Därefter kommenteras den kassamässiga korrigeringen och Riksgäldskontorets nettoutlåning.


Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet
Utfallet i december blev 7,2 miljarder kronor, vilket är 1,2 miljarder kronor högre än månadens prognos. Avvikelsen avser främst anslaget för materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling som blev 0,9 miljarder kronor högre än beräknat.
Årsutfallet uppgick till 42,8 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor lägre än prognostiserat.

Jämfört med 2003 blev årsutfallet 2,2 miljarder kronor (-5,1 %) lägre. Anslagen Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling och Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. har minskat med 1,9 miljarder kronor respektive 0,2 miljarder kronor. Regeringens beslutade utgiftsbegränsningar har bl.a. inneburit att leveranstidpunkter omförhandlats och förskjutits till år 2005.

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Utfallet för utgiftsområdet blev 3,7 miljarder kronor i december vilket är 1,2 miljarder kronor högre än prognostiserat. Årsutfallet uppgick till 19,9 miljarder kronor, vilket är 0,7 miljarder kronor högre än väntat. Avvikelsen kan framför allt hänföras till anslaget Biståndsverksamhet, som blev 0,8 miljarder kronor högre än prognostiserat. Det är den bilaterala biståndsdelen som blev betydligt högre än väntat, främst i Afrika och Asien. Utfallet har dock inte påverkats av katastrofen i Asien.

Årsutfallet blev 4,0 miljarder kronor (25,1 %) högre än 2003. Utgifterna för anslaget Biståndsverksamhet har ökat med 4,3 miljarder kronor.

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Utfallet för utgiftsområdet blev 3,3 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor lägre än prognostiserat. Avvikelsen avser främst anslaget för tandvårdsförmåner m.m. som blev 0,3 miljarder kronor lägre samt kostnader för statlig assistansersättning som blev 0,1 miljarder kronor lägre. Avvikelsen för tandvårdsförmåner beror främst på att antal inkommande ärenden för personer över 65 år inte ökar i samma takt som tidigare. Årsutfallet för utgiftsområdet uppgick till 36,8 miljarder kronor, vilket var 0,5 miljarder kronor lägre än prognosen.

Under 2004 blev utgifterna för utgiftsområdet 2,7 miljarder kronor (8 %) högre än 2003. Av detta belopp utgörs 0,3 miljarder kronor av anslaget för tandvårdsförmåner m.m. vilket motsvarar en ökning på 10,9 procent. Vidare har anslaget Bidrag för läkemedelsförmånerna ökat med 0,9 miljarder kronor (4,8 %). Kostnaderna för statlig assistansersättning har ökat med 1,3 miljarder kronor (15,3 %).

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
Utfallet blev 10,8 miljarder kronor, vilket är marginellt högre än beräknat. Utfallet för anslaget Sjukpenning och rehabilitering blev 3,7 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor högre än beräknat. Årsutfallet uppgick till 122,9 miljarder kronor vilket är 0,2 miljarder kronor lägre än beräknat.

Under 2004 blev utgifterna för utgiftsområdet 1,5 miljarder kronor (1,2 %) högre än 2003. Utfallet för anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. blev 4,4 miljarder kronor eller 9,1 procent lägre än under föregående år. För anslaget Aktivitets- och sjukersättningar m.m. blev utfallet 5,7 miljarder kronor eller 9,7 procent högre än för 2003. Det beror på att sjukskrivningarna minskar medan sjukersättningarna (tidigare förtidspension) ökar.

Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad
Utfallet blev 6,4 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor högre än beräknat i prognosen. Årets totala utfall uppgick till 67,5 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor högre än beräknat och avser främst Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader (0,1 miljarder kronor).

Jämfört med 2003 har utfallet på utgiftsområdet ökat med drygt 5 procent eller 3,2 miljarder kronor. Det är främst anslaget Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd som ökat kraftigt, till följd av det försämrade arbetsmarknadsläget.

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
Utfallet i december blev 3,0 miljarder kronor, vilket är 0,7 miljarder kronor lägre än beräknat. Årsutfallet uppgick till 43,7 miljarder kronor vilket är 0,5 miljarder kronor lägre än prognostiserat. Det lägre utfallet återfinns i huvudsak under anslaget Statligt stöd för utbildning av vuxna. Avvikelsen beror på att Statens skolverk enligt beslut flyttat en delutbetalning till 2005. Observera att decemberutfallet från Stockholms universitet inte ingår i detta utfall. Det uppgår till cirka 0,2 miljarder kronor.

Årsutfallet blev 1,6 miljarder kronor (3,9 %) högre än för 2003. De anslag som ökat mest under året är Bidrag till personalförstärkningar i skola och fritidshem (0,9 miljarder kronor eller 36,8 %) samt Statligt stöd för utbildning av vuxna (0,5 miljarder kronor eller 36,8 %).

Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Utfallet i december uppgick till 4,4 miljarder kronor och blev därmed 0,4 miljarder kronor högre än prognostiserat. Årets utgifter uppgick till 28,9 miljarder kronor, totalt 0,3 miljarder kronor högre än beräknat. Utfallet på Vägverkets anslag för väghållning blev 0,6 miljarder kronor högre än beräknat för månaden och för året 0,4 miljarder kronor högre. Detta beror bland annat på att Vägverket i förtid återbetalat lån för vägar. Observera att utfallet på Post- och telestyrelsens förvaltningsanslag kommer att justeras upp med 0,1 miljarder kronor vid nästa inrapporteringstillfälle.

Årets utfall blev 3,7 miljarder kronor (14,5 %) högre än 2003. Den största ökningen avser anslagen för Banhållning och sektorsuppgifter (1,7 miljarder kronor ) samt Väghållning och statsbidrag (1,7 miljarder kronor). Detta beror på att riksdagen beslutat om ökade satsningar på infrastrukturen.

Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske m.m.
Det preliminära utfallet i december uppgick till 0,6 miljarder kronor, vilket var 0,1 miljarder kronor lägre än prognosen. Avvikelsen kan främst hänföras till anslaget Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur som blev 0,1 miljarder kronor lägre än beräknat. Årsutfallet för utgiftsområdet uppgick till 12,2 miljarder kronor, vilket var något högre än prognosen.

Jämfört med 2003 blev årets utgifter 2,6 miljarder kronor (26,7 %) högre. Anslaget Arealersättning och djurbidrag m.m. har ökat med 3,6 miljarder kronor och förklaras av att utbetalningen av arealersättning tidigarelades från januari 2003 till december 2002 (Därmed gjordes ingen utbetalning av arealersättning 2003). Utgifterna för Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur och Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur har minskat med 0,6 miljarder kronor respektive 0,4 miljarder kronor.

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
Utgiftsområdet består nästan uteslutande av anslaget Räntor på statsskulden. Utfallet på detta anslag blev 11 miljarder kronor, vilket är 1,2 miljarder kronor högre än beräknat. Liksom i november beror avvikelsen främst på större räntebetalningar i utländsk valuta, till följd av en valutakurseffekt på derivatportföljen av den fallande dollarkursen. Årets utgifter uppgick till 52,7 miljarder kronor, vilket är 2,2 miljarder kronor högre än beräknat.

Årsutfallet för räntor på statsskulden blev 10,6 miljarder kronor (25 %) högre än utfallet 2003. Den främsta förklaringen till det är kursförluster när äldre obligationer med högre kupongräntor återköptes vid introduktion av tre nya obligationer med lägre kupongräntor.

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen
Avgiften till EU uppgick till 2,2 miljarder kronor vilket är 0,1 miljarder kronor högre än beräknat. Avvikelsen beror på högre tull- och sockeravgifter än beräknat. Årsavgiften till EU uppgick till 25,5 miljarder kronor vilket är 0,1 miljarder kronor högre än beräknat.

Årets avgift till EU blev 7,2 miljarder kronor (39,5 %) högre än 2003. Ökningen förklaras dels av att 2003 års avgift var lägre än normalt på grund av tidigareläggningen av avgiften för januari och del av avgiften för februari 2003 till december 2002 (3,2 miljarder kronor), dels av att BNI-avgiften för december 2003 senarelades till januari 2004 (2,5 miljarder kronor).

Kassamässig korrigering
Utfallet blev -0,5 miljarder kronor, vilket är 5,1 miljarder kronor högre än beräknat. Huvudförklaringen till detta är att kontot för individuellt kompetenssparande inte har avslutats i december som väntat. Därmed uteblev en beräknad kassamässig korrigeringspost på 5,9 miljarder kronor. Se Riksgäldskontorets nettoutlåning.

Riksgäldskontorets nettoutlåning
Utfallet blev -1,6 miljarder kronor, vilket är 13,7 miljarder kronor lägre än beräknat. Av utfallet i december utgörs -1,7 miljarder kronor av en ökad inlåning på myndigheternas räntekonton och övriga räntebelagda konton (netto). Exklusive räntekontona är december månads utfall för nettoutlåningen 12,0 miljarder kronor lägre än beräknat. (Förändringar av räntekontosaldona prognostiseras normalt inte av ESV.) Årsavvikelsen för nettoutlåningen exklusive räntekontona är -12,9 miljarder kronor. Siffrorna har justerats för att RGK redovisar CSN-utlåningen som ett räntekonto.

Den främsta förklaringen till avvikelsen (-5,9 miljarder kronor) är att kontot för individuellt kompetenssparande inte har avslutats i december som väntat. Därmed har också en differens, åt motsatt håll, uppstått under den kassamässiga korrigeringsposten. Behållningen på kontot kommer att återföras till statsverkets checkräkning utan redovisning på inkomsttitel och kommer sannolikt att ske i början av 2005. Enligt budgetpropositionen införs inte något system för kompetenssparande då det inte varit möjligt att konstruera ett system som fått brett stöd hos arbetsmarknadens parter. Andra förklaringar till det låga utfallet är lägre utlåning än väntat till myndigheter, bland annat FMV och CSN, samt större återbetalningar av lån från Luftfartsverket.

Årsutfallet blev 1,8 miljarder kronor (-14,8 %) lägre än 2003.


Inkomster
Inkomsterna uppgick till 50,1 miljarder kronor i december, vilket är 4,7 miljarder lägre än ESV:s Budgetprognos 2004:4. Den största avvikelsen återfinns under Betalningsdifferenser, skattekonto (-4,6 miljarder). Inkomsterna för 2004 uppgick till totalt 695,5 miljarder kronor. Jämfört med 2003 har inkomsterna ökat med 33,8 miljarder kronor (5,1 %).

Fysiska personers inkomstskatt, netto
Nettoinkomsten av fysiska personers inkomstskatt blev -5,2 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder högre än beräknat. Den preliminära A-skatten uppgick till 39,6 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor lägre än prognosen för december. Den preliminära F-skatten blev däremot 0,1 miljarder högre än beräknat. Debiterad slutlig skatt minus preliminär skatt blev 0,1 miljarder kronor högre än beräknat. Årets nettoinkomster på inkomsttiteln uppgår till -26,9 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder högre än prognostiserat.

Under 2004 blev inkomsterna 11,2 miljarder kronor (29,5 %) högre än 2003. Det låga utfallet 2003 beror på bl.a. höga utbetalningar till kommunerna. Slutregleringen 2003 (inkomståret 2001) var -8,6 miljarder kronor och 2004 (inkomståret 2002) -3,8 miljarder kronor. Utbetalningarna av förskott till kommunerna var höga 2003. Uppräkningsfaktorn var 6,1 procent 2003 och 3,5 procent 2004. Avräkningen av slutlig skatt bidrog också till det låga utfallet 2003. Under 2003 var avräkningen 4,9 miljarder kronor och 11,7 miljarder kronor under 2004.

Juridiska personers inkomstskatt, netto
Nettoinkomsterna av juridiska personers inkomstskatt blev 6,6 miljarder kronor, vilket är 0,5 miljarder högre än beräknat. Den debiterade preliminära skatten i december uppgick till 7,7 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder högre än beräknat. Debiterad slutlig skatt minus preliminär skatt uppgick till 0,5 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder högre än beräknat. Detta beror på att tidigare beviljade anstånd upphör. Årets nettoinkomster på inkomsttiteln uppgick 67,2 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder lägre än beräknat.

Under 2004 blev inkomsterna 5,5 miljarder kronor (8,9 %) högre än 2003. Debiterad preliminär skatt blev 93,3 miljarder kronor. Det är en ökning med 9,9 miljarder kronor. Omföringen av särskild löneskatt på pensionskostnader uppgick till 21,8 miljarder kronor och var därmed 2,1 miljarder kronor högre än 2003.

Socialavgifter och löneskatter
Nettoinkomsterna av Socialavgifter och löneskatter på statsbudgeten blev 20,1 miljarder kronor, vilket är 0,7 miljarder högre än beräknat. Utfallet för inkomsttiteln Ålderspensionsavgift, netto blev 1,5 miljarder, vilket är 1 miljard kronor högre än prognostiserat. I november var utfallet 0,6 miljarder. Enligt Skatteverkets månadsrapport uppgick arbetsgivaravgifter inklusive särskild löneskatt på förvärvsinkomster till 27,7 miljarder kronor i december, vilket är 0,2 miljarder högre än prognostiserat. Årets utfall på Socialavgifter och löneskatter uppgick till 267,1 miljarder kronor, vilket är 0,6 miljarder högre än prognostiserat.

Under 2004 blev nettoinkomsterna av Socialavgifter och löneskatter 8,1 miljarder kronor (3,1 %) högre än 2003. Det beror främst på ökningen av lönesumman. Denna beräknas öka med 3,3 procent.

Energiskatt
Utfallet på inkomsttiteln Energiskatt blev 5,4 miljarder kronor, vilket är 0,5 miljarder lägre än prognostiserat. Årsutfallet för 2004 uppgick till 60,5 miljarder kronor, vilket är 0,8 miljarder lägre än beräknat.

Mervärdesskatt, netto
Nettoinkomsterna av mervärdesskatt blev 23,5 miljarder kronor, vilket är 2,2 miljarder lägre än beräknat. Totalt för året uppgår nettoinkomsterna till 213,2 miljarder, vilket är 1 miljard lägre än prognostiserat. Debiterad mervärdesskatt att betala blev under december månad 30,5 miljarder kronor, vilket är 1,2 miljarder lägre än beräknat. Inbetalning av mervärdesskatt till Tullverket blev 1,1 miljarder kronor lägre än prognostiserat. Den debiterade mervärdesskatten att återfå uppgick till 13,9 miljarder kronor, vilket är 0,6 miljarder lägre än prognostiserat.

Utjämningsavgift och kompensation för mervärdesskatt
Månadens nettoinkomster för denna inkomsthuvudgrupp uppgick till -0,4 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder högre än beräknat. Det är under inkomsttitel Kompensation för mervärdesskatt till kommuner och landsting som avvikelsen återfinns. Årets utfall blev -5,8 miljarder kronor, vilket är 0,5 miljarder kronor högre än beräknat.

Betalningsdifferenser, skattekonto
I denna inkomsthuvudgrupp redovisas bland annat skillnaden mellan inbetalningar på skattekontot och debiteringar enligt skattedeklarationerna, som avser mervärdesskatt, arbetsgivaravgifter och avdragen skatt mm. Uppbördsförluster medför en negativ betalningsdifferens. Kompletteringsbetalningar medför en positiv betalningsdifferens. Vid debiteringen av den slutliga skatten uppstår en motsvarande negativ betalningsdifferens om kompletteringsbetalningar gjorts tidigare. Debiterad ej betald slutlig skatt (underskott på skattekontot) medför en negativ betalningsdifferens. Vid betalningen uppstår en motsvarande positiv betalningsdifferens.

För december månad blev betalningsdifferensen -10,3 miljarder kronor, vilket är 4,6 miljarder lägre än prognostiserat. I november blev utfallet 2,3 miljarder högre än beräknat. Utfallet för helåret 2004 uppgår till -5,5 miljarder kronor, vilket är 2,3 miljarder lägre än beräknat.

Under 2004 blev inkomsterna 1,0 miljarder kronor (-23,4 %) lägre än 2003.

Inkomster av statens verksamhet
Inkomster av statens verksamhet uppgick till 4,2 miljarder kronor, vilket är 1,1 miljarder högre än beräknat. Övriga inkomster av statens verksamhet blev 1,3 miljarder kronor högre än beräknat och utgörs av en återbetalning från Exportkreditnämnden av erhållen räntekompensation. Ränteinkomster på studielån upptagna före 1988 blev denna månad 0,3 miljarder lägre än prognostiserat. Årets utfall på inkomsttypen Inkomster av statens verksamhet uppgick till 35,1 miljarder kronor, vilket är 0,7 miljarder högre än prognostiserat.

Under 2004 har inkomsterna av statens verksamhet ökat med 5,9 miljarder kronor (20,1 %). Det är framförallt Inkomster av statens aktier som ökat under året med 3,1 miljarder kronor (68,2 %). På inkomsttiteln Övriga inkomster från statens verksamhet har inbetalningar gjorts i slutet av året vilket gjorde att inkomsterna ökade med 2,9 miljarder kronor. Ökningen består av inbetalningar som gjorts från Exportkreditnämnden och AP-fonden. Utöver det har Ränteinkomsterna på studielån upptagna före 1988 ökat med 0,6 miljarder kronor (18,0 %) i förhållande till föregående år.


Det statliga utgiftstaket
Utgiftstaket för staten för 2004 fastställdes till 858 miljarder kronor i och med att riksdagen i november 2004 beslutade om en teknisk höjning av taket med 2 miljarder kronor. Orsaken till detta var att ålderspensionssystemet justerats retroaktivt. Den nya taknivån är 4,4 procent högre än taket för 2003. Observera att i tabellen nedan har hänsyn inte tagits till höjningen.

Utgifterna under taket uppgick i december preliminärt till 84,3 miljarder kronor, vilket är 2,3 miljarder kronor högre än ESV:s prognos. Årsutfallet uppgick preliminärt till 855 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder högre än ESV:s prognos och ett underskridande av utgiftstaket med 3,0 miljarder kronor. Jämfört med 2003 har de takbegränsade utgifterna ökat med 36 miljarder kronor (4,4 %). Innan årets slutliga utfall är fastställt beräknas utfallet öka med cirka 0,4 miljarder kronor. Detta innebär ett väntat slutligt årsutfall på 855,4 miljarder kronor, vilket är 0,6 miljarder kronor högre än årsprognosen. Marginalen till taket minskar till 2,6 miljarder kronor.

Samtliga utgiftsområden, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., samt ålderspensionssystemet utanför statsbudgeten omfattas av taket. Detta ställs i nedanstående tabell mot Ekonomistyrningsverkets senaste prognos och utfall t.o.m. december 2004.



Ackumulerade utgifter och utgiftstak för staten år 2004, mdkr

 

SB inkl. TB

BP 04:4

Utfall
jan-dec

Utfall rullande 12 månader

Statsbudgetens totala utgifter

765,0

750,7

748,9

748,9

Utgifter på statsbudgeten som inte omfattas av utgiftstaket

63,9

63,8

61,4

61,4

   Statsskuldsräntor

47,7

50,5

52,7

52,7

   Myndigheters m.fl. in- och utlåning i RGK, netto1)

16,2

13,2

8,7

8,7

Utgifter på statsbudgeten som omfattas av utgiftstaket

701,12)

686,9

687,4

687,4

Ålderspensionssystemet utanför statsbudgeten

165,6

167,8

167,6

167,6

Budgeteringsmarginal / prognos

3,3

15,3

 

 

Utgiftstak för staten jämfört med prognos / utfall

870

854,7

855,0

 

1) RGK:s nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost.
2) Inkl. beräknad minskning av anslagsbehållningar, 0 mdkr.




De takbegränsade utgifterna i statsbudgeten och ålderspensionssystemet har fördelats enligt ESV:s första månadsfördelade prognos avseende 2004 (BP 2004:4).




[ Månadsutfall ]   [ Specifikation utgifter ]   [ Specifikation inkomster ]    [ Kommentarer ]