200307

Statsbudgetens månadsutfall
Juli 2003


Nr: 2003:7, 29 augusti 2003

[ Månadsutfall ]   [ Specifikation utgifter ]   [ Specifikation inkomster ]    [ Kommentarer ]


Kommentarer till större avvikelser

Budgetsaldo
Statens budgetsaldo för juli månad blev 0,4 miljarder kronor jämfört med prognostiserat - 1,9 miljarder kronor. Det ackumulerade budgetsaldot uppgår till -4,0 miljarder kronor.

Utfallet jämförs med Budgetprognos 2003:1 som publicerades den 8 april 2003 och innehåller utfall till och med februari. Den ackumulerade avvikelsen avser således perioden mars-juli. I det ackumulerade utfallet ingår även bokslutsjusteringar i samband med delårsrapport som redovisas på juni.


Utgifter
Statsbudgetens utgifter för juli blev 50,7 miljarder kronor, vilket var 3,3 miljarder kronor lägre än prognostiserat. Orsaken är främst att Riksgäldskontorets nettoutlåning blev lägre än beräknat.

Utgifterna på statsbudgeten som omfattas av utgiftstaket blev 1,0 miljarder kronor högre än beräknat.

Nedan följer en kort beskrivning av de största avvikelserna per utgiftsområde. Därefter kommenteras den kassamässiga korrigeringsposten och Riksgäldskontorets nettoutlåning.

Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet
Under juli blev utgifterna marginellt högre än beräknat. På anslagsnivå finns dock större avvikelser mot prognosen. På anslaget Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. redovisades i juli ett fortsatt högt utfall (0,2 miljarder kronor) vilket innebär att det ackumulerade utfallet nu ligger 0,8 miljarder kronor högre än prognosen. Anslaget för materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling har tvärtom ett lägre utfall än beräknat (-0,2 miljarder kronor). Det ackumulerade utfallet är dock fortfarande högre (0,7 miljarder kronor). För utgiftsområdet totalt överstiger det ackumulerade utfallet till och med juli prognosen med 1,3 miljarder kronor.

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Utfallet för utgiftsområdet blev 0,3 miljarder kronor högre än prognostiserat i juli. Den ackumulerade avvikelsen för utgiftsområdet uppgår däremot till -0,6 miljarder kronor. Anslaget Biståndsverksamhet står för den största avvikelsen både för juli (0,3 miljarder kronor) och ackumulerat (-0,6 miljarder kronor). Avvikelsen hänför sig huvudsakligen till fortsatta ”eftersläpningar” under anslagsposten Bilateralt utvecklingssamarbete.

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
Utfallet för utgiftsområdet blev 10,0 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor lägre än beräknat. Den ackumulerade avvikelsen är 0,1 miljarder kronor. Den största avvikelsen för juli avser anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. Utfallet på detta anslag blev 4,0 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor lägre än prognosen. De ackumulerade utgifterna är marginellt över prognosen. Under juli utbetalades sjukpenning till 330 000 personer, vilket är en minskning med 8 000 personer jämfört med juli 2002. Kostnaderna fortsätter dock att öka. Utfallet för anslaget Aktivitets- och sjukersättning blev 4,9 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor lägre än prognosen. Den ackumulerade avvikelsen är -0,2 miljarder kronor.

Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad
Utfallet för utgiftsområdet blev i juli 0,1 miljarder kronor högre än prognostiserat. Den ackumulerade avvikelsen är 0,7 miljarder kronor. Den enskilt största avvikelsen i juli återfinns under anslaget Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd (0,2 miljarder kronor). Ackumulerat uppgår avvikelsen under anslaget till 0,7 miljarder kronor, varav arbetslöshetsersättning respektive aktivitetsstöd uppgår till drygt 0,3 miljarder kronor vardera. Det är en följd av det försämrade läget på arbetsmarknaden.

Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Utfallet i juli uppgick till 1,3 miljarder kronor och blev därmed 0,1 miljarder kronor lägre än förväntat. Den ackumulerade avvikelsen har minskat till 0,5 miljarder kronor. Månadens avvikelse återfinns främst under Vägverkets båda anslag för väghållning respektive administration. Utfallet under väghållningen blev 0,2 miljarder kronor lägre än beräknat vilket innebär att det ackumulerade utfallet nu ligger 0,1 miljarder kronor lägre än prognosen. Utgifterna för administrationen blev däremot 0,1 miljarder kronor högre än beräknat. En anledning till differenserna är att Vägverket har fortsatta problem med tidredovisningssystemet. Rättelse kommer att göras i augusti. Banverkets utgifter för banhållning blev marginellt lägre än förväntat. Det ackumulerade utfallet är dock fortfarande betydligt högre än prognosen (0,6 miljarder kronor).


Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
Juliutfallet för utgiftsområdet blev 1,0 miljarder kronor högre än prognostiserat. Avvikelsen finns på anslaget Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting. Orsaken är stora utbetalningar till ett flertal kommuner och landsting avseende framför allt särskilda bidrag enligt Kommundelegationen och LSS-bidrag (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade).

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
Utgiftsområdet består nästan uteslutande av anslaget Räntor på statsskulden. Utfallet i juli på detta anslag blev 0,0 miljarder kronor, vilket är 1,5 miljarder kronor lägre än prognostiserat. Den ackumulerade avvikelsen på anslaget har minskat till 1,0 miljarder kronor.

Kassamässig korrigering
Utfallet blev -1,4 miljarder kronor jämfört med beräknat -0,7 miljarder kronor, således en avvikelse på -0,7 miljarder kronor. Ränteperiodiseringen blev -0,7 miljarder kronor jämfört med beräknade -1,2 miljarder kronor. Ingen inlösen eller räntebetalning avseende bostadsobligationer från AP-fonderna har påverkat den kassamässiga korrigeringen under juli, vilket är i överensstämmelse med prognosen. Den ackumulerade avvikelsen är -9,7 miljarder kronor. Den beror till stor del på att en prognostiserad reglering av skulden i det gamla kommunkontosystemet (5,2 miljarder kronor) inte gjordes i juni som beräknat, utan sannolikt kommer att ske i slutet av året. Regleringen påverkar RGKs nettoutlåning men ej lånebehovet. En differens åt motsatt håll finns under den kassamässiga korrigeringsposten.

Riksgäldskontorets nettoutlåning
Utfallet för RGK:s nettoutlåning blev -3,7 miljarder kronor, vilket var 2,1 miljarder kronor lägre än beräknat. Avvikelsen beror främst på att en överföring på 2,3 miljarder kronor avseende kompetenssparandet gjorts i juli från energiskatten till nettoutlåningen. Denna ingick inte i prognosen. Av utfallet i juli utgörs -1,0 miljarder kronor av en inte prognostiserad ökad inlåning på myndigheternas räntekonton och övriga räntebelagda konton (netto). Där ingår beloppet på -2,3 miljarder kronor avseende kompetenssparandet, vilket felaktigt insattes på ett räntekonto i stället för det särskilda kontot för kompetenssparandet. En reglering kommer att göras till rätt konto. Exklusive denna överföring är utfallet på räntekontona 1,3 miljarder kronor (minskad inlåning) vilket sannolikt motsvaras av en kassamässig korrigering åt motsatt håll. Exklusive räntekontona uppgår således juli månads avvikelse till -1,1 miljarder kronor.

Den ackumulerade avvikelsen har minskat till 6,8 miljarder kronor. Exklusive räntekontona uppgår den ackumulerade avvikelsen till 4,6 miljarder kronor. Denna differens förklaras främst av att en prognostiserad reglering av skulden i det gamla kommunkontosystemet (5,2 miljarder kronor) inte gjordes i juni som beräknat, utan kommer sannolikt att ske i slutet av året. Regleringen påverkar dock ej lånebehovet, en differens åt motsatt håll finns under den kassamässiga korrigeringsposten.


Inkomster
Statsbudgetens inkomster i juli blev 51,1 miljarder kronor, vilket är 1,0 miljarder kronor lägre än prognosen. Det ackumulerade utfallet är 2,5 miljarder kronor lägre än beräknat.

De lägre inkomsterna i juli beror på lägre skatteinkomster.

Fysiska personers inkomstskatt
Nettoinkomsterna av fysiska personers inkomstskatt blev -8,9 miljarder kronor, vilket är 11,6 miljarder kronor lägre än beräknat.
Den preliminära A-skatten uppgick till 41,0 miljarder kronor, vilket är 1,8 miljarder kronor lägre än prognosen. Utfallet har sammanlagt varit 5,0 miljarder kronor lägre än prognosen under mars-juli. Debiterad slutlig skatt minus preliminär skatt blev -10,5 miljarder kronor, vilket är 9,8 miljarder kronor lägre än prognosen. Ett första preliminärt taxeringsutfall för slutlig skatt för inkomståret 2002 redovisades i juli. Prognosen hade en annorlunda månadsfördelning för slutskatten. Enligt taxeringsutfallet kommer ca 20,4 miljarder kronor att betalas ut till deklaranterna i augusti, vilket är 4,0 miljarder mer än föregående år (se även 1600 Betalningsdifferenser, skattekonto).

Juridiska personers inkomstskatt
Nettoinkomsterna av Juridiska personers inkomstskatt blev 8,3 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor högre än beräknat.

Socialavgifter och löneskatter
Nettoinkomsterna av Socialavgifter och löneskatter på statsbudgeten blev 20,6 miljarder kronor, vilket är 1,2 miljarder kronor lägre än beräknat.Det redovisade beloppet på inkomsttiteln Ålderspensionsavgift, netto blev 0,6 miljarder kronor lägre än prognosen. För övriga arbetsgivaravgifter blev utfallet 0,7 miljarder kronor lägre än prognosen. Enligt Riksskatteverkets månadsrapport uppgick arbetsgivaravgifter inklusive särskild löneskatt på förvärvsinkomster till 28,4 miljarder kronor i juli, vilket är 1,1 miljarder kronor lägre än prognosen. I budgetprognos 1 förutsattes att lönesumman skulle öka med 3,0 procent under 2003. I juni sänkte Konjunkturinstitutet prognosen för lönesumman till 2,5 procent.


Mervärdesskatt, netto
Nettoinkomsterna av mervärdesskatt uppgick till 16,5 miljarder kronor i juli, vilket är 0,9 miljarder kronor lägre än prognostiserat.

Energiskatt
Utfallet blev 2,0 miljarder kronor lägre än prognostiserat. Enligt regeringsbeslut fördes 2,3 miljarder kronor av inkomsterna från energiskatt till ett konto i Riksgäldskontoret för tillfällig förvaltning. Medlen är avsedda för ett system för kompetensutveckling i arbetslivet (2003-07-03 Fi2003/3421). Frånsett denna överföring var inkomsterna av energiskatt alltså 0,3 miljarder kronor högre än prognostiserat.

Betalningsdifferenser, skattekonto
I denna inkomsthuvudgrupp redovisas bland annat skillnaden mellan inbetalningar på skattekontot och debiteringar enligt skattedeklarationerna, som avser mervärdesskatt, arbetsgivaravgifter och avdragen skatt m.m. Uppbördsförluster medför en negativ betalningsdifferens. Kompletteringsbetalningar medför en positiv betalningsdifferens. Vid debiteringen av den slutliga skatten uppstår en motsvarande negativ betalningsdifferens om kompletteringsbetalningar gjorts tidigare.

För juli månad blev betalningsdifferensen 6,5 miljarder kronor. Prognosen var -8,0 miljarder kronor. Utfallet blev således 14,5 miljarder kronor högre än prognosen. Ett första preliminärt taxeringsutfall för slutlig skatt för inkomståret 2002 redovisades i juli. Prognosen hade en annorlunda månadsfördelning för slutskatten. Enligt taxeringsutfallet kommer 20,4 miljarder kronor att betalas ut till deklaranterna i augusti, vilket är 4,0 miljarder kronor mer än föregående år. Eftersom taxeringsutfallet redovisades i juli och utbetalningar till deklaranterna sker i augusti uppstår en stor positiv betalningsdifferens i juli och en stor negativ differens i augusti.


Bidrag m.m. från EU
Inkomsterna från Bidrag från EU blev 0,1 miljard kronor, vilket är 0,6 miljarder kronor lägre än beräknat.


Det statliga utgiftstaket
Utgiftstaket för staten för 2003 är enligt vårpropositionen 822 miljarder kronor, vilket är en höjning med 3 miljarder kronor jämfört med statsbudgeten. Den nya taknivån är 1,2 procent högre än taket för 2002. I juli blev utgifterna under taket 68,8 miljarder kronor. Sett över en rullande tolvmånadersperiod har utgifterna ökat med 1,6 procent. Samtliga utgiftsområden, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., samt ålderspensionssystemet utanför statsbudgeten omfattas av taket. Detta ställs i nedanstående tabell mot Ekonomistyrningsverkets senaste prognos och utfall t.o.m. juli 2003.


Ackumulerade utgifter och utgiftstak för staten år 2003, mdkr

 

SB inkl. TB

BP 03:1

Utfall
jan-jul

Utfall rullande 12 månader

Statsbudgetens totala utgifter

715,7

717,7

429,2

736,8

Utgifter på statsbudgeten som inte omfattas av utgiftstaket

53,1

48,1

48,6

66,6

   Statsskuldsräntor

54,4

39,3

29,3

49,6

   Myndigheters m.fl. in- och utlåning i RGK, netto1)

-1,4

8,7

19,3

17,0

Utgifter på statsbudgeten som omfattas av utgiftstaket

662,62)

669,7

380,6

670,2

Ålderspensionssystemet utanför statsbudgeten

156,0

157,1

90,8

156,1

Budgeteringsmarginal / prognos

51,4

43,2

 

 

Utgiftstak för staten jämfört med prognos / utfall

870

826,8

471,4

 

1) RGK:s nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost.
2) Inkl. beräknad minskning av anslagsbehållningar, 0,4 mdkr.




De takbegränsade utgifterna i statsbudgeten och ålderspensionssystemet har månadsfördelats enligt fördelningen i ESV:s första månadsfördelade prognos avseende 2003 (BP 2002:4).




[ Månadsutfall ]   [ Specifikation utgifter ]   [ Specifikation inkomster ]    [ Kommentarer ]