200303

Statsbudgetens månadsutfall
Mars 2003


Nr: 2003:3, 29 april 2003

[ Månadsutfall ]   [ Specifikation utgifter ]   [ Specifikation inkomster ]    [ Kommentarer ]


Kommentarer till större avvikelser

Budgetsaldo
Statens budgetsaldo för mars månad blev -9,1 miljarder kronor jämfört med prognostiserat
-3,0 miljarder kronor. I statens budgetsaldo för mars ingår en korrigering på -2,1 miljarder kronor som egentligen avser februari. Anledningen är att Riksgäldskontoret i sitt pressmeddelande den 7 april 2003 meddelade att överskottet i statens betalningar under februari har reviderats från 25,4 miljarder kronor till 23,3 miljarder kronor. Det ackumulerade budgetsaldot uppgår till -15,7 miljarder kronor.

Utfallet jämförs med Budgetprognos 2003:1 som publicerades den 8 april 2003 och innehåller utfall till och med februari. Den ackumulerade avvikelsen avser således enbart mars. I detta månadsutfall har inte någon hänsyn tagits till tilläggsbudgeten i anslutning till vårpropositionen.


Utgifter
Statsbudgetens utgifter för mars blev 63,3 miljarder kronor vilket är 6,4 miljarder kronor högre än prognostiserat. I statsbudgetens totala utgifter för mars ingår en korrigering på 2,1 miljarder kronor som egentligen avser februari, till följd av att Riksgäldskontoret har reviderat det kassamässiga budgetsaldot för februari från 25,4 miljarder kronor till 23,3 miljarder kronor. Korrigeringen har påverkat den kassamässiga korrigeringen i mars. Den största avvikelsen i mars står Riksgäldskontorets nettoutlåning för vars utfall blev 3,0 miljarder kronor högre än prognostiserat.

Utgifterna på statsbudgeten som omfattas av utgiftstaket blev 0,8 miljarder kronor högre än prognostiserat.

Nedan följer en kort beskrivning av de största avvikelserna per utgiftsområde. Därefter kommenteras den kassamässiga korrigeringsposten och Riksgäldskontorets nettoutlåning.

Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet
De totala utgifterna för utgiftsområdet blev i mars 0,2 miljarder kronor lägre än beräknat. Utfallet under anslaget Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling blev 0,5 miljarder kronor lägre än beräknat beroende på förseningar i leveranserna från FMV och industrin. Utfallet för anslaget Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. blev däremot 0,4 miljarder kronor högre än beräknat, vilket beror på att utgifter som beräknades anslagsbelastas i april har belastat anslaget redan i mars.

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Utfallet för mars månad blev 1,0 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor lägre än prognostiserat. Den största avvikelsen kan hänföras till anslaget Biståndsverksamhet vars utfall blev 0,2 miljarder kronor lägre än prognostiserat. Det förklaras av vissa försenade utbetalningar under anslagsposterna multilateralt respektive bilateralt utvecklingssamarbete.

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Utfallet för utgiftsområdet blev i mars månad 0,4 miljarder kronor högre än beräknat. Den enskilt största avvikelsen återfinns under anslaget Kostnader för statlig assistansersättning, vars utfall blev 0,2 miljarder kronor högre än beräknat beroende på eftersläpningar av återbetalningar från kommunerna. Anslaget Alkohol och narkotikapolitiska åtgärder hade en differens på 0,1 miljarder kronor vilket beror på felaktig månadsfördelning.

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
Utfallet för utgiftsområdet blev 10,1 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor högre än beräknat. Den största avvikelsen avser anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. Utfallet på detta anslag blev i mars 4,0 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor högre än prognosen. Utfallet för anslaget Aktivitets- och sjukersättning blev 4,9 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor högre än prognosen. I förhållande till februari månad är det en ökning med 0,2 miljarder kronor.

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande
Utfallet för utgiftsområdet blev 0,4 miljarder kronor högre än prognostiserat. Avvikelsen förklaras främst av anslaget Bostadsbidrag som blev 0,4 miljarder kronor högre än beräknat. Avvikelsen för bostadsbidragen beror på att inbetalningar av återkrav kommer senare än beräknat.

Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Utfallet i mars blev 0,4 miljarder kronor högre än prognostiserat varav cirka 0,2 miljarder kronor återfinns under Banverkets anslag för banhållning och sektorsuppgifter. Orsaken är att utgifter för såväl investeringar som drift och underhåll blivit högre än vad som tidigare antogs. Detta till följd av att gynnsamma väderförhållanden har inneburit att arbetet kommit i gång tidigare än beräknat. Högre utfall återfinns även under Rikstrafikens anslag Trafikupphandling samt Vägverkets anslag för väghållning och statsbidrag. Anledningen till att utgifterna för trafikupphandling blev högre än beräknat är att Rikstrafiken fått ändrade förutsättningar för när vissa utbetalningar ska ske.

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
Utgiftsområdet består nästan uteslutande av anslaget Räntor på statsskulden. Utfallet på detta anslag blev i mars 3,5 miljarder kronor vilket är 1,1 miljarder kronor högre än beräknat. Differensen beror främst på lägre inkomster av överkurs vid emission än beräknat till följd av att man i mars bytte en emission av lån 1041 mot lån 1043 med lägre kupongränta. De preliminära emissionsplanerna för resten av året har inte förändrats.

Kassamässig korrigering
Utfallet i mars blev 2,7 miljarder kronor jämfört med prognostiserat 1,1 miljarder kronor, således en avvikelse på 1,6 miljarder kronor. I marsutfallet ingår en korrigering på 2,1 miljarder kronor som egentligen avser februari. Bortsett från denna korrigering, som beror på att Riksgäldskontoret i efterhand har reviderat budgetsaldot i februari från 25,4 miljarder kronor till 23,3 miljarder kronor, uppgår det egentliga utfallet för mars till 0,6 miljarder kronor och avvikelsen till -0,5 miljarder kronor.

Riksgäldskontorets nettoutlåning
Utfallet för Riksgäldskontorets nettoutlåning i mars blev 2,5 miljarder kronor vilket är 3,0 miljarder kronor högre än prognosen. Av utfallet utgörs 2,0 miljarder kronor av en icke prognostiserad minskad inlåning på myndigheternas räntekonton och övriga räntebelagda konton (netto), vilket sannolikt till stor del motsvaras av en kassamässig korrigering åt motsatt håll. I övrigt uppgår således avvikelsen till 1,0 miljarder kronor i mars.


Inkomster
Statsbudgetens inkomster för mars blev 54,2 miljarder kronor vilket är 0,3 miljarder kronor högre än vad som beräknades i ESV:s Budgetprognos 2003:1. De största positiva avvikelserna avser mervärdesskatt, energiskatt samt socialavgifter och löneskatter. De största negativa avvikelserna avser fysiska personers inkomstskatt, betalningsdifferenser skattekonto och juridiska personers inkomstskatt.

Fysiska personers inkomstskatt
Nettoinkomsten av fysiska personers inkomstskatt blev -2,9 miljarder kronor, vilket är 2,1 miljarder kronor lägre än beräknat. Den preliminära A-skatten uppgick till 37,8 miljarder kronor, vilket är 1,0 miljarder kronor lägre än prognosen. Debiterad slutlig skatt minus preliminär skatt blev 1,2 miljarder kronor lägre än beräknat, vilket främst beror på anstånd.

Juridiska personers inkomstskatt
Nettoinkomsterna av juridiska personers inkomstskatt blev 7,4 miljarder kronor vilket är 0,6 miljarder kronor lägre än beräknat. Debiterad preliminär skatt blev 8,0 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor högre än prognostiserat. Debiterad slutlig skatt minus preliminär skatt blev -0,6 miljarder kronor, vilket är 0,9 miljarder kronor lägre än beräknat. Det beror på att beviljade anstånd blev högre än beräknat.

Socialavgifter och löneskatter
Nettoinkomsterna av Socialavgifter och löneskatter på statsbudgeten blev 19,7 miljarder kronor, vilket är 0,5 miljarder kronor högre än beräknat. Nettoinkomsterna av ålderspensionsavgiften blev 0,2 miljarder kronor större än beräknat. Utfallet för sjukförsäkringsavgiften blev 0,2 miljarder kronor högre än prognosen. Enligt Riksskatteverkets månadsrapport uppgick arbetsgivaravgifter inklusive särskild löneskatt på förvärvsinkomster till 25,8 miljarder kronor i mars, vilket är 0,3 miljarder kronor högre än prognosen.

Mervärdesskatt, netto
Inkomsterna från moms blev i mars 2,4 miljarder kronor högre än prognostiserat. Riksskatteverkets uppbörd blev 1,7 miljarder kronor högre än beräknat. Vidare blev tullmomsen 0,7 miljarder kronor högre än prognostiserat.

Tobaksskatt
Utfallet blev i mars 0,2 miljarder kronor högre än prognostiserat. Sannolikt beror en del av differensen på återförsäljares lagring av cigaretter till följd av den aviserade skattehöjningen på lågpriscigaretter från den 1 mars 2003. Inkomsterna i mars avser inköp i februari.

Energiskatt
Utfallet av energiskatt blev i mars 0,7 miljarder kronor högre än prognostiserat. Det beror på att energiförbrukningen blev högre än beräknat.

Utjämningsavgift och kompensation för mervärdesskatt
Nettoinkomsterna för denna inkomsthuvudgrupp blev 0,2 miljarder kronor lägre än beräknat. Differensen återfinns i sin helhet under inkomsttiteln Kompensation för mervärdesskatt till kommuner och landsting vars utbetalningar blev högre än prognostiserat.

Betalningsdifferenser, skattekonto
I denna inkomsthuvudgrupp redovisas bland annat skillnaden mellan inbetalningar på skattekontot och debiteringar enligt skattedeklarationerna, som avser mervärdesskatt, arbetsgivaravgifter och avdragen skatt. Uppbördsförluster medför en negativ betalningsdifferens. Kompletteringsbetalningar medför en positiv betalningsdifferens. Vid debiteringen av den slutliga skatten uppstår en motsvarande negativ betalningsdifferens om kompletteringsbetalningar gjorts tidigare.

För mars månad blev betalningsdifferensen 2,1 miljarder kronor. Prognosen var 2,9 miljarder kronor. Utfallet blev således 0,9 miljarder kronor lägre än prognosen. Det lägre utfallet kan bero på att färre inbetalningar till skattekontot gjorts än vad som prognostiserats. Det handlar då i första hand om lägre kompletteringsbetalningar och kvarskatteinbetalningar avseende inkomståret 2002.

Inkomster av statens verksamhet
Inkomsterna av statens verksamhet uppgick i mars till 0,8 miljarder kronor och var 0,3 miljarder kronor lägre än prognostiserat. Den enskilt största avvikelsen återfinns under inkomsttiteln Skattetillägg där utfallet var 0,4 miljarder kronor lägre än beräknat.


Det statliga utgiftstaket
Utgiftstaket för staten för 2003 är 819 miljarder kronor enligt statsbudgeten. Detta är 1,2 procent högre än taket för 2002. I vårpropositionen 2003 föreslås en beräkningsteknisk höjning av taket till 822 miljarder kronor. I mars blev utgifterna under taket 67,6 miljarder kronor. Sett över en rullande tolvmånadersperiod har utgifterna ökat med 2,7 procent. Samtliga utgiftsområden, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., samt ålderspensionssystemet utanför statsbudgeten omfattas av taket. Detta ställs i nedanstående tabell mot Ekonomistyrningsverkets senaste prognos och utfall t.o.m. mars 2003.


Ackumulerade utgifter och utgiftstak för staten år 2003, mdkr

 

SB inkl. TB

BP 03:1

Utfall
jan-mars

Utfall rullande 12 månader

Statsbudgetens totala utgifter

715,2

717,7

204,9

749,3

Utgifter på statsbudgeten som inte omfattas av utgiftstaket

53,1

48,1

45,9

88,7

   Statsskuldsräntor

54,4

39,3

15,3

66,2

   Myndigheters m.fl. in- och utlåning i RGK, netto1)

-1,4

8,7

30,6

22,4

Utgifter på statsbudgeten som omfattas av utgiftstaket

662,12)

669,7

159,1

660,6

Ålderspensionssystemet utanför statsbudgeten

156,0

157,1

38,7

154,7

Budgeteringsmarginal / prognos

51,9

43,2

 

 

Utgiftstak för staten jämfört med prognos / utfall

870

826,8

197,8

 

1) RGK:s nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost.
2) Inkl. beräknad minskning av anslagsbehållningar, 0,4 mdkr.




De takbegränsade utgifterna i statsbudgeten och ålderspensionssystemet har månadsfördelats enligt fördelningen i ESV:s första månadsfördelade prognos avseende 2003 (BP 2002:4).




[ Månadsutfall ]   [ Specifikation utgifter ]   [ Specifikation inkomster ]    [ Kommentarer ]