200302

Statsbudgetens månadsutfall
Februari 2003


Nr: 2003:2, 28 mars 2003

[ Månadsutfall ]   [ Specifikation utgifter ]   [ Specifikation inkomster ]    [ Kommentarer ]


Kommentarer till större avvikelser

Budgetsaldo
Statens budgetsaldo för februari månad blev 25,4 miljarder kronor jämfört med prognostiserat 28,8 miljarder kronor. Det ackumulerade budgetsaldot uppgår till -6,6 miljarder kronor vilket är 11,1 miljarder kronor lägre än beräknat.

Utfallet jämförs med Budgetprognos 2002:4 som publicerades den 17 december 2002. Den ackumulerade avvikelsen avser månaderna januari och februari.


Utgifter
Statsbudgetens utgifter för februari blev 54,2 miljarder kronor, vilket är 1,9 miljarder kronor lägre än prognostiserat. Den största avvikelsen avser Riksgäldskontorets nettoutlåning vars utfall blev 2,0 miljarder kronor lägre än beräknat. Ackumulerat är dock statsbudgetens totala utgifter 5,3 miljarder kronor högre än prognostiserat.

Utgifterna på statsbudgeten som omfattas av utgiftstaket blev 1,6 miljarder kronor lägre än prognostiserat. Det ackumulerade utfallet blev därmed 3,1 miljarder kronor lägre än progostiserat.

Nedan följer en kort beskrivning av de största avvikelserna per utgiftsområde. Därefter kommenteras den kassamässiga korrigeringsposten och Riksgäldskontorets nettoutlåning.

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Utfallet för utgiftsområdet blev 0,3 miljarder kronor högre än prognostiserat i februari. Avvikelsen kan främst hänföras till anslaget Biståndsverksamhet vars utfall blev 0,4 miljarder kronor högre än prognostiserat. Det ackumulerade utfallet för såväl anslaget som utgiftsområdet ligger dock i linje med prognosen.

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
Utfallet för utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp blev 9,9 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor lägre än beräknat. Den största avvikelsen avser anslaget Sjukpenning och rehabilitering. Utfallet på detta anslag blev i februari 4,0 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor lägre än prognosen. Den ackumulerade avvikelsen för anslaget blev -0,4 miljarder kronor och för utgiftsområdet totalt -0,6 miljarder kronor.

Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Utfallet i februari blev 0,2 miljarder kronor lägre än beräknat. Anslaget för väghållning och statsbidrag blev 0,4 miljarder kronor lägre eftersom bidrag för drift och byggande av enskilda vägar utbetalades i januari i stället för februari som beräknat. Den ackumulerade avvikelsen för januari och februari blev därmed marginell. Utfallet på Banverkets anslag för banhållning och sektorsuppgifter blev 0,2 miljarder kronor högre än beräknat för perioden och ackumulerat 0,3 miljarder högre. Det höga utfallet beror på att Banverket innevarande år ännu inte lyft lån för investeringar i närtid. Detta kommer att göras under mars månad vilket innebär att anslaget därmed krediteras. Utgifter som skall lånefinansieras belastar löpande anslaget.

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
Utfallet i februari blev 0,2 miljarder kronor högre än beräknat. Framförallt har bidragen till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting blivit högre än prognosen (0,2 miljarder kronor högre för perioden och ackumulerat 0,3 miljarder kronor högre). Avvikelsen bedöms enbart bero på en felaktigt månadsfördelad prognos. Dessa utbetalningar görs oregelbundet och fördelningen är därför svår att förutsäga.

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
Utgiftsområdet består nästan uteslutande av anslaget Räntor på statsskulden. Utfallet på detta anslag blev i februari 4,1 miljarder kronor vilket är 0,2 miljarder kronor lägre än beräknat. Den ackumulerade avvikelsen på anslaget uppgår till 1,9 miljarder kronor. Januariavvikelsen berodde främst på högre ränteutgifter på lån i utländsk valuta samt större valutakursdifferenser.

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen
EU-avgiften för februari blev 0,9 miljarder kronor lägre än beräknat. Detta beror främst på att 0,8 miljarder kronor avseende den avgift som baseras på bruttonationalintäkten tidigarelades till december 2002 och resterande 0,1 miljarder kronor beror på ändrad månadsfördelning av årsbudgeten.

Kassamässig korrigering
Utfallet i februari blev 6,4 miljarder kronor jämfört med prognostiserat 4,5 miljarder kronor (varav arealersättningen 4,0 miljarder kronor), således en avvikelse på 1,9 miljarder kronor. Ränteperiodiseringens utfall blev i linje med prognosen.

Riksgäldskontorets nettoutlåning
Utfallet för RGK:s nettoutlåning i februari blev -7,7 miljarder kronor vilket är 2,0 miljarder kronor lägre än prognosen. I utfallet ingår -4,5 miljarder kronor i ökad inlåning på myndigheternas räntekonton och övriga räntebelagda konton (netto), varav -4,0 miljarder kronor avser EU-finansieringen av arealersättningar (som prognostiserat) och 1,0 miljarder kronor en ej prognostiserad ökad kommunkontoskuld till följd av eftersläpande utbetalningar av ersättningar för kommunmoms avseende 2002 (enligt gamla kommunkontosystemet). Utbetalningarna i det nya systemet har inte påverkat nettoutlåningen. Resterande del av februariutfallet på räntekontona, -1,5 miljarder kronor, motsvaras sannolikt till stor del av en icke prognostiserad kassamässig korrigering åt motsatt håll.


Inkomster
Statsbudgetens inkomster för februari blev 79,6 miljarder kronor vilket är 5,4 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i ESV:s Budgetprognos 2002:4. De största negativa avvikelserna avser Socialavgifter och löneskatter, Betalningsdifferenser, skattekonto samt Juridiska personers inkomstskatt. Den största positiva avvikelsen avser utjämningsavgift och kompensation för mervärdesskatt.

Fysiska personers inkomstskatt
Nettoinkomsten av fysiska personers inkomstskatt blev -7,6 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor högre än beräknat. Det högre utfallet beror i huvudsak på att omföringen för egenavgiften avseende ålderspensionsavgiften blev lägre än beräknat. Detta kan bero på att delar av avgiften återbetalats av olika orsaker.

Juridiska personers inkomstskatt
Nettoinkomsterna av juridiska personers inkomstskatt blev 7,6 miljarder kronor vilket är 0,9 miljarder kronor lägre än beräknat. Debiterad preliminär skatt blev 8,5 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor högre än prognostiserat. Debiterad slutlig skatt minus preliminär skatt blev -0,9 miljarder kronor, vilket är 1,2 miljarder kronor lägre än beräknat. Liksom i januari är det färre omprövningar som förklarar denna stora avvikelse mot prognos.

Socialavgifter och löneskatter
Nettoinkomsterna av socialavgifter och löneskatter på statsbudgeten blev 19,5 miljarder kronor, vilket är 3,6 miljarder kronor lägre än beräknat. Det låga utfallet beror till största delen på att en felaktig skattedeklaration, som medförde för högt utfall i januari, har korrigerats denna månad. Enligt Riksskatteverkets månadsrapport uppgick arbetsgivaravgifter inklusive särskild löneskatt på förvärvsinkomster till 25,4 miljarder kronor i februari, vilket är 2,5 miljarder kronor lägre än prognosen.

Mervärdesskatt, netto
Nettoinkomsten av mervärdesskatt blev i februari något högre än prognostiserat. Ackumulerat blev dock avvikelsen -2,3 miljarder kronor. Sannolikt är delar av avvikelsen en följd av en förskjutning av debiterade återbetalningar avseende 2002 (ca -1,0 miljarder kronor).

Energiskatt
Utfallet av energiskatt blev i februari 0,2 miljarder kronor högre än beräknat. Ackumulerat var avvikelsen 0,8 miljarder kronor vilket kan bero på aviseringen av höjda koldioxidskatter från och med januari 2003. Detta hade troligen den effekten att inköp av eldningsolja tidigarelades till december. En annan tänkbar förklaring kan vara den ovanligt kalla vintern.

Utjämningsavgift och kompensation för mervärdesskatt
Nettoinkomsterna för denna inkomsthuvudgrupp blev 0,8 miljarder kronor högre än beräknat. Större delen av differensen kan hänföras till inkomsttiteln 1512, Kompensation för mervärdesskatt till kommuner och landsting. Tillsammans med avvikelsen i januari är utbetalningarna 4,6 miljarder kronor lägre än prognostiserat. Detta är en följd av att det i prognosen gjordes en bedömning att utbetalningarna fr.o.m. 2003 skulle belasta denna inkomsttitel. Enligt regeringsbeslut kommer dock samtliga betalningar som avser verksamhetsåret 2002 belasta det gamla systemet, vilket innebär en högre nettoutlåning hos Riksgäldskontoret.

Betalningsdifferenser, skattekonto
För februari månad blev betalningsdifferensen 25,9 miljarder kronor. Prognosen var 27,8 miljarder kronor. Utfallet blev således 1,9 miljarder kronor lägre än prognosen. Det lägre utfallet kan bero på att färre inbetalningar till skattekontot gjorts än vad som prognostiserats. Det handlar då i första hand om lägre kompletteringsbetalningar avseende inkomståret 2002.

Nedsättning av skatter
I denna inkomsthuvudgrupp redovisas nedsättningar av skatter genom kreditering av skattekonto. För februari månad uppgick nedsättningarna totalt till -0,2 miljarder kronor. Prognosen var -0,6 miljarder kronor. Av avvikelsen hänför sig 0,3 miljarder kronor till inkomsttiteln Nedsättning, sysselsättningsstöd till kommuner och landsting. Utfallet på denna inkomsttitel blev noll i januari. Det är en ny inkomsttitel för 2003. Det generella stödet ges under 2003 medan nyanställningsstödet ges under 2004 (SFS 2002:366).

Inkomster av statens verksamhet
Inkomsterna av statens verksamhet uppgick i februari till 0,7 miljarder kronor. Utfallet var något lägre än beräknat. Ackumulerat under januari och februari var avvikelsen 0,1 miljarder kronor.


Det statliga utgiftstaket
Utgiftstaket för staten för 2003 är 819 miljarder kronor enligt statsbudgeten. Detta är 1,2 procent högre än taket för 2002. I februari blev utgifterna under taket 64,4 miljarder kronor. Sett över en rullande tolvmånadersperiod har utgifterna ökat med 3,3 procent. Samtliga utgiftsområden, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., samt ålderspensionssystemet utanför statsbudgeten omfattas av taket. Detta ställs i nedanstående tabell mot Ekonomistyrningsverkets senaste prognos och utfall t.o.m. februari 2003.


Ackumulerade utgifter och utgiftstak för staten år 2003, mdkr

 

SB inkl. TB

BP 02:4

Utfall
jan-feb

Utfall rullande 12 månader

Statsbudgetens totala utgifter

715,2

729,1

141,6

741,3

Utgifter på statsbudgeten som inte omfattas av utgiftstaket

53,1

54,0

37,1

81,2

   Statsskuldsräntor

54,4

52,0

11,8

66,3

   Myndigheters m.fl. in- och utlåning i RGK, netto1)

-1,4

2,0

25,3

15,0

Utgifter på statsbudgeten som omfattas av utgiftstaket

662,12)

675,1

104,5

660,1

Ålderspensionssystemet utanför statsbudgeten

156,0

156,7

25,8

154,3

Budgeteringsmarginal / prognos

51,9

38,2

 

 

Utgiftstak för staten jämfört med prognos / utfall

870

831,8

130,2

 

1) RGK:s nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost.
2) Inkl. beräknad minskning av anslagsbehållningar, 0,4 mdkr.




De takbegränsade utgifterna i statsbudgeten och ålderspensionssystemet har månadsfördelats enligt fördelningen i ESV:s första månadsfördelade prognos avseende 2003 (BP 2002:4).




[ Månadsutfall ]   [ Specifikation utgifter ]   [ Specifikation inkomster ]    [ Kommentarer ]