200311

Statsbudgetens månadsutfall
November 2003


Nr: 2003:11, 23 december 2003

[ Månadsutfall ]   [ Specifikation utgifter ]   [ Specifikation inkomster ]    [ Kommentarer ]


Kommentarer till större avvikelser

Budgetsaldo
Statens budgetsaldo för november månad blev -0,3 miljarder kronor vilket överensstämmer med ESV:s prognos. Det ackumulerade budgetsaldot uppgår därmed till -22,6 miljarder kronor.

Utfallet jämförs med Budgetprognos 2003:4 som publicerades den 9 december 2003. I prognosen ingår utfall till och med oktober. Avvikelsen avser således endast november.


Utgifter
Utgifterna på statsbudgeten som omfattas av utgiftstaket blev 54,5 miljarder kronor, vilket var 2,1 miljarder kronor lägre än beräknat. Orsaken är främst lägre utgifter för försvaret och internationellt bistånd.

Statsbudgetens totala utgifter för november blev 53,6 miljarder kronor, vilket var 2 miljarder kronor högre än prognostiserat.

Nedan följer en kort beskrivning av de största avvikelserna per utgiftsområde. Därefter kommenteras den kassamässiga korrigeringen och Riksgäldskontorets nettoutlåning.

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
Utfallet för utgiftsområdet blev 1,8 mdkr, vilket är 0,2 mdkr lägre än vad som beräknats. Avvikelsen kan till stor del hänföras till anslaget Polisorganisationen (-0,1 mdkr) och beror sannolikt på att retroaktiva löneutbetalningar har blivit försenade.

Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet
Utfallet för utgiftsområdet blev 4,8 mdkr, vilket var 1 mdkr lägre än prognosen. Avvikelsen förklaras främst av att anslaget Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling blev lägre (-1 mdkr). Differensen beror på en felaktig månadsfördelning av årsprognosen. Detta betyder att utgifterna i stället sannolikt blir högre än beräknat i december.

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Utfallet för utgiftsområdet blev 1,2 mdkr, vilket är 0,7 mdkr lägre än prognostiserat. Avvikelsen kan främst hänföras till anslaget Biståndsverksamhet, vars utfall blev 0,7 mdkr lägre. Utfallet tyder på att årsprognosen är för hög, huvudsakligen till följd av svårigheter med att få ut betalningar i tid.

Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Utfallet uppgick till 2 mdkr, vilket var 0,3 mdkr lägre än prognostiserat. Avvikelsen förklaras i huvudsak av låga utfall för Vägverkets anslag för väghållning (-0,2 mdkr) respektive administration (-0,1 mdkr). Orsaken till de lägre utgifterna för väghållningen är en felaktig månadsfördelning av årsprognosen. Anledningen till att utgifterna för administrationen var låga i november är att den nya redovisningsmodellen fortfarande inte fungerar tillfredsställande. Rättelse kommer att ske under december månad.

Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske m.m.
Utfallet uppgick till 1 mdkr, vilket var 0,4 mdkr högre än prognosen. Högre utfall återfanns framför allt under de båda anslagen Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur (+0,1 mdkr) och Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur (+0,3 mdkr). Avvikelserna beror på att två utbetalningar av miljöstöd flyttades från december till november till följd av att Länsstyrelsen ville samordna dessa med andra utbetalningar.

Kassamässig korrigering
Utfallet blev 41 miljoner kronor, vilket var 4,6 miljarder kronor högre än beräknat.
Ränteperiodiseringen blev som beräknat 0 mdkr. Även utfallet för inlösen och räntebetalning för bostadsobligationer från AP-fonden blev som beräknat 0 mdkr.

Riksgäldskontorets nettoutlåning
Utfallet för RGK:s nettoutlåning blev -1,1 mdkr, vilket var 0,9 mdkr lägre än beräknat.
Av utfallet i november utgörs -1,8 mdkr av en icke prognostiserad ökad inlåning på myndigheternas räntekonton och övriga räntebelagda konton (netto). Exklusive räntekontona blev november månads utfall för nettoutlåningen 0,9 mdkr högre än beräknat.


Inkomster
För november månad blev inkomsterna 53,3 miljarder kronor, vilket är 2,0 miljarder kronor högre än ESV:s Budgetprognos 2003:4.

Betalningsdifferenser, skattekonto
I denna inkomsthuvudgrupp redovisas bland annat skillnaden mellan inbetalningar på skattekontot och debiteringar enligt skattedeklarationerna, som avser mervärdesskatt, arbetsgivaravgifter och avdragen skatt. Uppbördsförluster medför en negativ betalningsdifferens. När en kompletteringsinbetalning görs medför detta en positiv betalningsdifferens. Vid debiteringen av den slutliga skatten uppstår en motsvarande negativ betalningsdifferens om kompletteringsbetalningar gjorts tidigare. Debiterad ej betald slutlig skatt medför en negativ betalningsdifferens.

För november månad blev betalningsdifferensen -22,6 miljarder kronor. Prognosen var -24,2 miljarder kronor. Utfallet blev således 1,6 miljarder kronor högre än prognosen. Betalningsdifferensen i november påverkades främst av redovisningen av den slutliga skatten för företag för inkomståret 2002. Denna blev betydligt lägre än vad som tidigare beräknats.

Mervärdesskatt
Nettoinkomsterna av mervärdesskatt blev 1,1 miljarder kronor högre än beräknat för november månad. Utfallet för Debiterad mervärdesskatt att betala (Utgående skatt är större än ingående skatt) blev 28,4 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor högre än beräknat. Utfallet för Debiterad mervärdesskatt att återfå (Utgående skatt är lägre än ingående skatt) blev 12,3 miljarder kronor, vilket är 1,3 miljarder kronor lägre än prognostiserat. Detta medför ökade nettoinkomster till följd av lägre återbetalningar av mervärdesskatt.

Socialavgifter och löneskatter
Nettoinkomsterna av Socialavgifter och löneskatter på statsbudgeten blev 18,4 miljarder kronor, vilket är 0,9 miljarder kronor lägre än beräknat. Enligt Riksskatteverkets månadsrapport uppgick bruttoinkomsterna av arbetsgivaravgifter inklusive särskild löneskatt på förvärvsinkomster till 25,3 miljarder kronor i november, vilket är 1,0 miljarder kronor lägre än prognosen.

Energiskatt
Utfallet för Energiskatt blev 4,7 miljarder kronor, vilket är 0,5 miljarder kronor lägre än prognostiserat. Det milda vädret har bidragit till lägre energiförbrukning och därmed lägre energiskatt.





Det statliga utgiftstaket
Utgiftstaket för staten 2003 är fastställt till 822 miljarder kronor. Den nya taknivån är 1,2 procent högre än taket för 2002. I november blev utgifterna under taket 67,5 miljarder kronor. Sett över en rullande tolvmånadersperiod har utgifterna ökat med 0,3 procent. Samtliga utgiftsområden, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., samt ålderspensionssystemet utanför statsbudgeten omfattas av taket. Detta ställs i nedanstående tabell mot Ekonomistyrningsverkets senaste prognos och utfall t.o.m. november 2003.


Ackumulerade utgifter och utgiftstak för staten år 2003, mdkr

 

SB inkl. TB

BP 03:4

Utfall
jan-nov

Utfall rullande 12 månader

Statsbudgetens totala utgifter

707,7

712,7

638,6

726,5

Utgifter på statsbudgeten som inte omfattas av utgiftstaket

53,1

48,2

40,4

53,4

   Statsskuldsräntor

42,2

39,4

33,4

43,1

   Myndigheters m.fl. in- och utlåning i RGK, netto1)

-1,4

8,8

7,0

10,2

Utgifter på statsbudgeten som omfattas av utgiftstaket

666,92)

664,5

598,2

673,1

Ålderspensionssystemet utanför statsbudgeten

156,0

157,5

143,2

157,1

Budgeteringsmarginal / prognos

47,1

48,0

 

 

Utgiftstak för staten jämfört med prognos / utfall

870

822,0

741,4

 

1) RGK:s nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost.
2) Inkl. beräknad minskning av anslagsbehållningar, 0,4 mdkr.




De takbegränsade utgifterna i statsbudgeten och ålderspensionssystemet har månadsfördelats enligt fördelningen i ESV:s första månadsfördelade prognos avseende 2003 (BP 2002:4).




[ Månadsutfall ]   [ Specifikation utgifter ]   [ Specifikation inkomster ]    [ Kommentarer ]