200208

Statsbudgetens månadsutfall
Augusti 2002


Nr: 2002:8, 27 september 2002

[ Månadsutfall ]   [ Specifikation utgifter ]   [ Specifikation inkomster ]    [ Kommentarer ]


Kommentarer till större avvikelser

Budgetsaldo
Statens budgetsaldo för augusti månad blev -11,9 miljarder kronor jämfört med prognostiserat -8,8 miljarder kronor. Det ackumulerade budgetsaldot uppgår till 41,6 miljarder kronor.

Utfallet jämförs med ESV:s Budgetprognos 2002:3 som publicerades den 5 september 2002. Prognosen innehåller utfall till och med juli månad vilket innebär att den ackumulerade avvikelsen endast avser augusti månad.


Utgifter
Statsbudgetens utgifter för augusti blev 54,1 miljarder kronor vilket överensstämmer med prognosen.

Utgifterna på statsbudgeten som omfattas av utgiftstaket blev 2,0 miljarder kronor lägre än prognostiserat.

Nedan följer en kort beskrivning av de största avvikelserna per utgiftsområde. Därefter kommenteras den kassamässiga korrigeringsposten och Riksgäldskontorets nettoutlåning.

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
Utfallet för augusti blev 0,1 miljarder kronor lägre än prognostiserat. Avvikelsen hänför sig främst till anslaget Polisorganisationen (-0,1 miljarder kronor) och kan till stor del förklaras av en annan månadsfördelning i utfallet än i prognosen.

Utgiftsområde 6 Totalförsvar
Utfallet för totalförsvaret blev under augusti 2,4 miljarder kronor vilket är 0,5 miljarder kronor lägre än beräknat. I huvudsak återfinns den negativa avvikelsen under anslagen Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. (-0,3 miljarder kronor) och Materiel anläggningar samt forskning och teknikutveckling (-0,1 miljarder kronor). Avvikelserna beror sannolikt på månadsfördelningen.

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Utfallet för utgiftsområdet blev 1,0 miljarder kronor vilket är 0,3 miljarder kronor lägre än prognostiserat. Avvikelsen kan främst hänföras till anslaget Biståndsverksamhet vars utfall blev 0,3 miljarder kronor lägre än beräknat. Detta beror på eftersläpningar av utbetalningar under anslagsposten Bilateralt utvecklingssamarbete.

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
Utfallet för utgiftsområdet blev 9,2 miljarder kronor vilket är 0,3 miljarder kronor lägre än beräknat. Utfallet för anslaget Förtidspensioner blev 0,1 miljarder kronor lägre än prognostiserat. Detta beror på en omföring på 0,2 miljarder kronor från AP-fonden till anslaget Förtidspension.

Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad
Utfallet för utgiftsområdet blev 0,1 miljarder kronor lägre än beräknat. De största avvikelserna inom området hänför sig till anslagen Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd och Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader. Avvikelsen på det förstnämnda anslaget beror till viss del på att arbetslösheten var något lägre än beräknat men till största delen på att en del av den skatt som kommer att inbetalas i september beräknades belasta anslaget i augusti. Avvikelsen på anslaget Köp av arbetsmarknadsutbildning beror främst på lägre utgifter än beräknat för upphandlad arbetsmarknadsutbildning.

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
Utfallet för utgiftsområdet blev 0,1 miljarder kronor lägre än beräknat. De enskilt största avvikelserna jämfört med prognosen hänför sig till anslagen Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m. och Universitets och högskolors premier för de statliga avtalsförsäkringarna. I båda fallen handlar det sannolikt om månadsfördelningar.

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
Utgiftsområdet Statsskuldsräntor m.m. består nästan uteslutande av anslaget Räntor på statsskulden. Utfallet för augusti på detta anslag blev 5,7 miljarder kronor vilket är 1,1 miljarder kronor högre än beräknat. Merparten av differensen kan hänföras till räntebetalningar på lån i utländsk valuta.

Kassamässig korrigering
Utfallet i augusti blev 4,3 miljarder kronor jämfört med prognostiserat 0,9 miljarder kronor, således en avvikelse på 3,4 miljarder kronor. Den förklaras till viss del av utfallet på myndigheternas räntekonton, se Riksgäldskontorets nettoutlåning.

Riksgäldskontorets nettoutlåning
Utfallet för nettoutlåningen blev i augusti -3,4 miljarder kronor jämfört med prognosen på -0,9 miljarder kronor, således en avvikelse på -2,5 miljarder kronor. Av augustiutfallet utgörs -3,7 miljarder kronor av en icke prognostiserad ökad inlåning på myndigheternas räntekonton och övriga räntebelagda konton (netto), vilket sannolikt till stor del motsvaras av en kassamässig korrigering åt motsatt håll. I övrigt uppgår således avvikelsen till 1,2 miljarder kronor.


Inkomster
Statsbudgetens inkomster för augusti 2002 blev 42,2 miljarder kronor vilket är 3,2 miljarder kronor lägre än vad som beräknats. Den största negativa avvikelsen avser Betalningsdifferenser, skattekonto (-3,6 miljarder kronor). Den största positiva avvikelsen avser mervärdesskatt (+0,9 miljarder kronor). Nedan följer en kort beskrivning av de största avvikelserna per inkomstområde.

Fysiska personers inkomstskatt
Nettoinkomsterna av fysiska personers inkomstskatt blev 0,4 miljarder kronor lägre än beräknat. Debiterad slutlig skatt minus preliminär skatt blev 3,9 miljarder kronor, vilket är 0,7 miljarder kronor lägre än beräknat. Detta är den andra omgången av slutlig skatt med förenklad deklaration. Den första omgången av slutlig skatt redovisades redan i juli. Den preliminära A-skatten uppgick till 37,2 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor högre än prognosen.

Juridiska personers inkomstskatt
Nettoinkomsterna av juridiska personers inkomstskatt blev 0,5 miljarder kronor lägre än beräknat. Debiterad slutlig skatt minus preliminär skatt uppgick till -0,1 miljarder kronor, vilket är 0,7 miljader kronor lägre än prognosen. Debiterad preliminär skatt blev 0,1 miljarder kronor högre än beräknat.

Ofördelbara inkomstskatter
Inkomsterna i augusti blev 0,5 miljarder kronor lägre än beräknat. Det är främst juridiska personers inkomstskatt som har blivit lägre än väntat.

Kupongskatt
Inkomsterna från kupongskatten blev 0,4 miljarder kronor högre än beräknat under augusti. I juli blev inkomsterna däremot 0,7 miljarder kronor lägre än prognostiserat. Till följd av ett minskat utländskt ägande samtidigt som företagens vinster generellt försämrades under föregående år, väntades inkomsterna från kupongskatten bli klart lägre än tidigare antaganden och årsprognosen sänktes. Augusti månads utfall kan tyda på att delar av föregående månads avvikelse istället beror på månadsfördelningen.

Socialavgifter och allmän egenavgift
Nettoinkomsterna av Socialavgifter och allmän egenavgift på statsbudgeten blev 0,5 miljarder kronor lägre än beräknat. Enligt Riksskatteverkets månadsrapport uppgick arbetsgivaravgifter inklusive särskild löneskatt på förvärvsinkomster till 26,7 miljarder kronor vilket är 0,4 miljarder kronor lägre än prognosen.

Mervärdesskatt, netto
Nettoinkomsterna av mervärdesskatt blev i augusti 0,9 miljarder kronor högre än prognostiserat. Det är främst återbetalningarna av mervärdesskatt som blev lägre än väntat.

Energiskatt
Inkomsterna av energiskatt blev i augusti 0,5 miljarder kronor högre än beräknat. Framför allt är inkomsterna från allmän energiskatt oväntat höga.

Betalningsdifferenser, skattekonto
I denna inkomsthuvudgrupp redovisas bland annat skillnaden mellan inbetalningar på skattekontot och debiteringar enligt skattedeklarationerna, som avser mervärdesskatt, arbetsgivaravgifter och avdragen skatt. Uppbördsförluster medför en negativ betalningsdifferens. Kompletteringsbetalningar medför en positiv betalningsdifferens. Vid debiteringen av den slutliga skatten uppstår en motsvarande negativ betalningsdifferens om kompletteringsbetalningar gjorts tidigare.

För augusti månad blev betalningsdifferensen -18,6 miljarder kronor. Prognosen var -15,0 miljarder kronor. Utfallet blev således 3,6 miljarder kronor lägre än prognosen. I juli blev utfallet 2,5 miljarder kronor högre än prognosen. Det stora negativa utfallet i augusti beror dels på tidigare kompletteringsbetalningar för personer vilkas slutskatt redovisats i augusti, dels på underskott som uppstått i samband med slutskatteavräkningen och som ännu inte betalats.

Bidrag m.m. från EU
Bidragen från EU blev i augusti 0,4 miljarder kronor högre än beräknat och beror främst på att bidrag från EG:s regionalfond perioden 2000-2006 levererades in en månad tidigare än väntat.


Det statliga utgiftstaket
Taket för 2002 uppgår till 809 miljarder kronor. Detta är 2,3 procent högre än taket för 2001. I augusti blev utgifterna under taket 60,1 miljarder kronor. Sett över en rullande tolvmånadersperiod har utgifterna ökat med 4,7 procent. Samtliga utgiftsområden, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., samt ålderspensionssystemet utanför statsbudgeten omfattas av taket. Detta ställs i nedanstående tabell mot Ekonomistyrningsverkets senaste prognos och utfall t.o.m. augusti 2002.


Ackumulerade utgifter och utgiftstak för staten år 2002, mdkr

 

SB inkl. TB

BP 02:3

Utfall
jan-aug

Utfall rullande 12 månader

Statsbudgetens totala utgifter

720,4

715,8

475,4

687,6

Utgifter på statsbudgeten som inte omfattas av utgiftstaket

63,8

59,9

59,6

36,9

   Statsskuldsräntor

63,3

67,1

52,9

67,7

   Myndigheters m.fl. in- och utlåning i RGK, netto1)

0,4

-7,2

6,8

-30,8

Utgifter på statsbudgeten som omfattas av utgiftstaket

656,62)

655,9

415,8

650,7

Ålderspensionssystemet utanför statsbudgeten

153,4

153,6

101,1

151,1

Budgeteringsmarginal / prognos

60,0

60,5

 

 

Utgiftstak för staten jämfört med prognos / utfall

870

809,5

516,9

 

1) RGK:s nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost.
2) Inkl. beräknad minskning av anslagsbehållningar, 1,2 mdkr.




De takbegränsade utgifterna i statsbudgeten och ålderspensionssystemet har månadsfördelats enligt fördelningen i ESV:s första månadsfördelade prognos avseende 2002 (BP 2001:4).




[ Månadsutfall ]   [ Specifikation utgifter ]   [ Specifikation inkomster ]    [ Kommentarer ]