200206

Statsbudgetens månadsutfall
Juni 2002


Nr: 2002:6, 31 juli 2002

[ Månadsutfall ]   [ Specifikation utgifter ]   [ Specifikation inkomster ]    [ Kommentarer ]


Kommentarer till större avvikelser

Budgetsaldo
Statens budgetsaldo för juni månad blev preliminärt 21,1 miljarder kronor jämfört med ett prognostiserat överskott på 2,4 miljarder kronor. Avvikelsen beror i huvudsak på att inkomsterna av Riksbankens inlevererade överskott blev 20 miljarder kronor högre än beräknat eftersom den extra inleveransen gjordes i juni istället för som beräknat i maj.

Utfallet för juni som presenteras är preliminärt och kan komma att förändras vid senare inrapporteringstillfällen. Utfallet jämförs med ESV:s Budgetprognos 2002:2 som publicerades den 6 juni 2002. Prognosen innehåller utfall till och med april månad vilket innebär att den ackumulerade avvikelsen avser maj och juni månad.


Utgifter
Statsbudgetens utgifter för maj uppgick till 57,4 miljarder kronor och blev därmed 0,9 miljarder kronor lägre än prognostiserat. Utgifterna i juni blev överlag lägre än prognostiserat. Ett undantag är Statsskuldsräntor m.m., som hade ett betydligt högre utfall än väntat.

Utgifterna på statsbudgeten som omfattas av utgiftstaket blev 0,9 miljarder kronor lägre än prognostiserat.

Nedan följer en kort beskrivning av de största avvikelserna per utgiftsområde. Därefter kommenteras den kassamässiga korrigeringsposten och Riksgäldskontorets nettoutlåning.

Utgiftsområde 6 Totalförsvar
Utfallet blev i juni 0,3 miljarder kronor lägre än beräknat. Avvikelsen återfinns i huvudsak under anslaget Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling som blev 0,5 miljarder kronor lägre än prognosen och ackumulerat 1,5 miljarder kronor lägre. Det låga utfallet på anslaget beror även denna månad på försenade materielleveranser och bekräftar indikationen från utfallet i maj d.v.s. att årsprognosen kan behöva revideras ned.

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Utfallet för juni månad blev 0,9 miljarder kronor för utgiftsområdet, vilket är 0,6 miljarder kronor lägre än prognostiserat. Avvikelsen kan, precis som föregående månader, till största del hänföras till anslaget Biståndsverksamhet vars utfall blev 0,5 miljarder kronor lägre än prognosen.

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
Utfallet för utgiftsområdet blev 0,2 miljarder kronor högre än beräknat. För anslaget Sjukpenning och rehabilitering, m.m. blev utfallet 4,1 miljarder kronor vilket är 0,1 miljarder kronor högre än prognosen. Utfallet för anslaget Riksförsäkringsverket blev 0,1 miljarder kronor högre än beräknat. När den slutliga inrapporteringen för utfallet i juni är klar kommer dock utfallet på anslaget Riksförsäkringsverket att ligga närmare i nivå med prognosen.

Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad
Utfallet för utgiftsområdet blev 0,2 miljarder kronor lägre än beräknat. De största avvikelserna inom området hänför sig till anslaget Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd (-0,2 miljarder kronor), varav anslagsposten Bidrag till arbetslöshetsersättning står för den största avvikelsen, och anslaget Bidrag till lönegarantiersättning (-0,1 miljarder kronor).

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande
Utfallet för utgiftsområdet blev 0,2 miljarder kronor lägre än prognosen för perioden. Avvikelsen avser främst anslagen Bostadsbidrag och Räntebidrag vars båda utfall ligger 0,1 miljarder kronor under prognosen. Det låga utfallet för bostadsbidragen kan främst förklaras av att man bokfört återkrav av utbetalade bostadsbidrag.

Utgiftsområde 22 Kommunikationer
För juni månad blev det totala utfallet 0,3 miljarder kronor lägre än beräknat. Den lägre avvikelsen återfinns under Vägverkets anslag för väghållning och statsbidrag (-0,5 miljarder kronor). Eftersom Vägverkets rapportering för juni är preliminär kan anslagsbelastningen förändras i samband med inrapporteringen av det slutliga utfallet. På grund av detta är det svårt att bedöma om prognosen kan komma att revideras eller inte.

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
Utfallet för utgiftsområdet blev 0,2 miljarder kronor högre än periodens prognos. Avvikelsen förklaras främst av anslaget Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting med utfall 0,2 miljarder kronor över periodens prognos. Det högre utfallet förklaras av att bidrag som man planerat att utbetala först 2003 redan utbetalats till vissa kommuner.

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
Utgiftsområdet består nästan uteslutande av anslaget Räntor på statsskulden. Det preliminära utfallet för juni på detta anslag blev 7,4 miljarder kronor vilket är 5,1 miljarder kronor högre än beräknat. Avvikelsen kan dels hänföras till räntebetalningar på lån i utländsk valuta, som alltid är svåra att prognostisera under perioder med stora ränte- och valutakursrörelser, och dels till räntebetalningar på lån i svensk valuta. De viktigaste orsakerna är att räntebetalningarna i samband med uppköp och byten av realobligationer blev större än väntat, samt att intäktsräntorna från skuldbytesavtal var betydligt lägre än väntat.

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen
Avgiften till EU blev 0,3 miljarder kronor högre än prognostiserat. I huvudsak beror avvikelsen på att den mervärdeskattebaserade avgiften blev 0,4 miljarder kronor högre än väntat. Prognosen baseras bl. a. på EU:s tilläggs- och ändringsbudget där den mervärdeskattebaserade avgiften sänktes betydligt. Sänkningen genomfördes dock inte i juni som beräknat men kommer sannolikt att genomföras senare under innevarande år.

Kassamässig korrigering
Det preliminära utfallet i juni blev -5,3 miljarder kronor jämfört med prognostiserat -2,3 miljarder kronor, således en avvikelse på -3 miljarder kronor. Ackumulerat uppgår avvikelsen till -3,3 miljarder kronor. Ränteperiodiseringen blev -1,5 miljarder kronor jämfört med prognostiserat -0,8 miljarder kronor. Utfallet för förfallande bostadsobligationer från AP-fonden (inkl. ränta) blev dock som väntat ca -1,5 miljarder kronor. Resterande avvikelse beror troligtvis främst på myndigheternas bokslutstransaktioner då anslagsbelastning och betalning sker i olika perioder.

Riksgäldskontorets nettoutlåning
Det preliminära utfallet för nettoutlåningen blev i juni 0,3 miljarder kronor jämfört med prognosen på 2,3 miljarder kronor, således en avvikelse på -2,0 miljarder kronor. Av juniutfallet utgörs -1,7 miljarder kronor av en icke prognostiserad ökad inlåning på myndigheternas räntekonton och övriga räntebelagda konton (netto), vilket sannolikt till stor del motsvaras av en kassamässig korrigering åt motsatt håll. I övrigt uppgår således avvikelsen till -0,3 miljarder kronor vilket beror på att Riksgäldskontorets nettoutlåning i juni blev något mindre än väntat.


Inkomster
Inkomsterna för juni 2002 blev preliminärt 78,5 miljarder kronor vilket är 17,7 miljarder kronor högre än prognostiserat. Den enskilt största avvikelsen avser Riksbankens inlevererade överskott där utfallet blev 20,0 miljarder kronor högre än beräknat, beroende på att inleveransen inte gjordes som prognostiserats i maj utan i juni. Nedan följer en kort beskrivning av de största avvikelserna per inkomstområde.

Juridiska personers inkomstskatt
Nettoinkomsterna av juridiska personers inkomstskatt blev 1,2 miljarder kronor lägre än beräknat. Debiterad preliminär skatt blev 0,3 miljarder kronor lägre och debiterad slutlig skatt 0,9 miljarder kronor lägre än prognosen. Skillnaderna beror främst på omprövningsbeslut.

Riksbankens inlevererade överskott
Inkomsterna av Riksbankens inlevererade överskott i juni blev 20,0 miljarder kronor högre än beräknat. Avvikelsen beror på att den extra inleveransen var prognostiserad att betalas in i maj. Detta påverkar dock inte årsprognosen.

Bidrag m.m. från EU
Inkomsterna i juni blev 0,8 miljarder kronor lägre än beräknat. Större avvikelser finns under inkomsttitlarna Bidrag från EG:s Socialfond perioden 2000-2006 (-0,6 miljarder kronor) samt Bidrag från EG:s Socialfond perioden 1995-1999 (-0,2 miljarder kronor).


Det statliga utgiftstaket
Taket för 2002 uppgår till 809 miljarder kronor. Detta är 2,3 procent högre än taket för 2001. I juni blev utgifterna under taket 67,7 miljarder kronor. Sett över en rullande tolv-månadersperiod har utgifterna ökat med 4,3 procent. Samtliga utgiftsområden, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., samt ålderspensionssystemet utanför statsbudgeten omfattas av taket. Detta ställs i nedanstående tabell mot Ekonomistyrningsverkets senaste prognos och utfall t.o.m. juni 2002.


Ackumulerade utgifter och utgiftstak för staten år 2002, mdkr

 

SB inkl. TB

BP 02:2

Utfall
jan-jun

Utfall rullande 12 månader

Statsbudgetens totala utgifter

720,4

715,2

367,7

684,8

Utgifter på statsbudgeten som inte omfattas av utgiftstaket

63,8

57,5

51,6

37,8

   Statsskuldsräntor

63,3

62,1

45,3

69,7

   Myndigheters m.fl. in- och utlåning i RGK, netto1)

0,4

-4,6

6,4

-31,9

Utgifter på statsbudgeten som omfattas av utgiftstaket

656,62)

657,7

316,1

647,0

Ålderspensionssystemet utanför statsbudgeten

153,4

153,9

75,7

149,6

Budgeteringsmarginal / prognos

60,0

58,5

 

 

Utgiftstak för staten jämfört med prognos / utfall

870

811,5

391,7

 

1) RGK:s nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost.
2) Inkl. beräknad minskning av anslagsbehållningar, 1,2 mdkr.




De takbegränsade utgifterna i statsbudgeten och ålderspensionssystemet har månadsfördelats enligt fördelningen i ESV:s första månadsfördelade prognos avseende 2002 (BP 2001:4).




[ Månadsutfall ]   [ Specifikation utgifter ]   [ Specifikation inkomster ]    [ Kommentarer ]