200205

Statsbudgetens månadsutfall
Maj 2002


Nr: 2002:5, 20 juni 2002

[ Månadsutfall ]   [ Specifikation utgifter ]   [ Specifikation inkomster ]    [ Kommentarer ]


Kommentarer till större avvikelser

Budgetsaldo
Statens budgetsaldo för maj månad blev 3,5 miljarder kronor jämfört med ett prognostiserat överskott på 20,7 miljarder kronor. Avvikelsen kan främst hänföras till att inkomsterna av Riksbankens inlevererade överskott blev 20 miljarder kronor lägre än beräknat eftersom den extra inleveransen görs i juni istället för som beräknat i maj.

Utfallet jämförs med ESV:s Budgetprognos 2002:2 som publicerades den 6 juni 2002. I prognosen (BP 2002:2) ingår utfall till och med april månad. Den ackumulerade avvikelsen avser således endast maj månad.


Utgifter
Statsbudgetens utgifter för maj uppgick till 65,1 miljarder kronor och blev därmed 2,3 miljarder kronor lägre än prognostiserat. Det beror främst på ett betydligt lägre utfall för utgiftsområde 6 Totalförsvar än beräknat.

Utgifterna på statsbudgeten som omfattas av utgiftstaket blev 1,7 miljarder kronor lägre än prognostiserat.

Nedan följer en kort beskrivning av de största avvikelserna per utgiftsområde. Därefter kommenteras den kassamässiga korrigeringsposten och Riksgäldskontorets nettoutlåning.

Utgiftsområde 6 Totalförsvar
Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 2,7 miljarder kronor i maj och blev därmed 1,2 miljarder kronor lägre än prognostiserat. Avvikelsen kan främst hänföras till anslaget Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling vars utfall blev 1 miljard kronor lägre än beräknat. Det låga utfallet på anslaget beror, liksom föregående månad, på förseningar i materielleveranser och indikerar därmed att årsprognosen kan behöva revideras ned. Totalt för utgiftsområdet har utgifter motsvarande 30 procent av årsprognosen hittills anslagsbelastats. Detta ligger i nivå med utgifterna vid samma tidpunkt föregående år.

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Utfallet för maj blev 0,3 miljarder kronor lägre än prognostiserat på utgiftsområdesnivå. Avvikelsen kan till största del hänföras till anslaget Biståndsverksamhet vars utfall blev 0,3 miljarder kronor lägre än beräknat. Inom anslaget är det anslagsposten Multilateralt utvecklingssamarbete som står för hela avvikelsen. Detta föranleder ingen förändring av årsprognosen.

Utgiftsområde 15 Studiestöd
Utfallet för utgiftsområdet blev 0,1 miljarder kronor lägre än beräknat. Avvikelsen återfinns främst under anslaget Studiemedel m.m. vars utfall blev 0,1 miljarder kronor lägre än beräknat, vilket beror på att genomsnittsbeloppen blev något lägre än väntat. I nuläget föranleder avvikelsen ingen förändring av årsprognosen.

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande
Utfallet för utgiftsområdet blev 0,2 miljarder kronor högre än prognostiserat i maj. Avvikelsen avser främst anslaget Bostadsbidrag, vars utfall ligger 0,1 miljarder kronor över prognosen. Dessutom är utfallet högre än prognosen för anslagen Räntebidrag och Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet. Ingen generell höjning av bostadsbidragen väntas, varvid årsprognosen för anslaget sannolikt kvarstår.

Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 1,5 miljarder kronor i maj och blev därmed 0,2 miljarder kronor lägre än prognostiserat. Den största avvikelsen kan hänföras till anslaget Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter vars utfall blev 0,3 miljarder kronor lägre än beräknat. Anledningen till det lägre utfallet är främst förseningar till följd av överklaganden vad gäller bulleråtgärder på länsjärnvägar. Dessutom har arbetet med Hallandsås inte kommit i gång som planerat. Månadens differenser innebär för närvarande inte att årsprognosen kommer att revideras.

Kassamässig korrigering
Utfallet för den kassamässiga korrigeringen i maj blev -0,3 miljarder kronor jämfört med prognostiserat 0 miljarder kronor, således en avvikelse på -0,3 miljarder kronor. Ränteperiodiseringen blev 0 miljarder kronor som förväntat. Utfallet för förfallande bostadsobligationer från AP-fonden (inkl ränta) blev enbart marginellt jämfört med 0 miljarder kronor i prognosen.

Riksgäldskontorets nettoutlåning
Utfallet för nettoutlåningen blev i maj -0,9 miljarder kronor jämfört med prognosen på -0,9 miljarder kronor, således en avvikelse på 0 miljarder kronor. Av majutfallet utgörs -0,4 miljarder kronor av en icke prognostiserad ökad inlåning på myndigheternas räntekonton och övriga räntebelagda konton (netto), vilket sannolikt till stor del motsvaras av en kassamässig korrigering åt motsatt håll. I övrigt uppgår således avvikelsen till 0,4 miljarder kronor.


Inkomster
Inkomsterna uppgick i maj till 68,6 miljarder kronor, vilket är 19,4 miljarder kronor lägre än prognostiserat. Den enskilt största avvikelsen avser Riksbankens inlevererade överskott där utfallet blev 20 miljarder kronor lägre än beräknat, beroende på att inleveransen inte gjordes som prognostiserats i maj utan kommer att göras i juni. Nedan följer en kort beskrivning av de största avvikelserna per inkomstområde.

Socialavgifter och allmän egenavgift
Nettoinkomsterna av Socialavgifter och allmän egenavgift på statsbudgeten blev 0,4 miljarder kronor högre än beräknat. Avvikelsen medför ingen förändring av årsprognosen.

Mervärdesskatt, netto
Nettoinkomsten av mervärdesskatt blev i maj 0,9 miljarder kronor högre än prognostiserat. Främst är det debiterad mervärdesskatt att betala som blev högre än väntat. Avvikelsen beror sannolikt på månadsfördelningen och medför därför ingen ändring av årsprognosen.

Energiskatt
Inkomsterna av energiskatt blev i maj 0,2 miljarder kronor högre än beräknat. Månadsfördelningen i årsprognosen kan vara en förklaring till avvikelsen och utfallet föranleder i nuläget därför inte någon förändring av prognosen.

Betalningsdifferenser, skattekonto
I denna inkomsthuvudgrupp redovisas bland annat skillnaden mellan inbetalningar på skattekontot och debiteringar enligt skattedeklarationerna, som avser mervärdesskatt, arbetsgivaravgifter och avdragen skatt. Uppbördsförluster medför en negativ betalningsdifferens. Kompletteringsbetalningar medför en positiv betalningsdifferens. Vid debiteringen av den slutliga skatten uppstår en motsvarande negativ betalningsdifferens om kompletteringsbetalningar gjorts tidigare. För maj månad blev betalningsdifferensen 1,9 miljarder kronor, vilket är 1,1 miljarder kronor lägre än prognosen. Det lägre utfallet kan bero på att kompletteringsbetalningarna varit lägre än beräknat. I april blev utfallet för betalningsdifferensen 1,6 miljarder kronor lägre än prognosen.

Riksbankens inlevererade överskott
Inkomsterna av Riksbankens inlevererade överskott i maj blev 20 miljarder kronor lägre än beräknat. Avvikelsen beror på att den extra inleveransen om 20 miljarder kronor var prognostiserad att betalas in i maj. Inbetalningen kommer dock att ske i juni. Avvikelsen medför därför ingen förändring av årsprognosen.

Inkomster av statens aktier
Inkomsterna av statens aktier blev i maj 2,2 miljarder kronor vilket är 0,2 miljarder kronor högre än beräknat. Jämfört med föregående år är dock utfallet 0,7 miljarder kronor lägre för perioden t.o.m. maj. Detta beror främst på att aktieutdelningen från Telia minskat med 0,6 miljarder kronor.

Statliga pensionsavgifter
Inkomsterna av de statliga pensionsavgifterna blev i maj 0,1 miljarder kronor högre än beräknat. Avvikelsen beror främst på att den slutliga premien för 2001 blev högre än väntat. Detta innebär att årsprognosen kommer att revideras upp.

Bidrag m.m. från EU
Inkomster av bidrag m.m. från EU blev i maj 0,2 miljarder kronor lägre än prognostiserat. Den största avvikelsen finns under inkomsttiteln Bidrag från EG:s regionalfond perioden 2000-2006 (-0,2 miljarder kronor). Avvikelsen påverkar dock inte årsprognosen då inkomsten beräknas inkomma i en senare period.


Det statliga utgiftstaket
Taket för 2002 uppgår till 809 miljarder kronor. Detta är 2,3 procent högre än taket för 2001. I maj blev utgifterna under taket 62,6 mdkr. Sett över en rullande tolv-månadersperiod har utgifterna ökat med 4,5 procent. Samtliga utgiftsområden, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., samt ålderspensionssystemet utanför statsbudgeten omfattas av taket. Detta ställs i nedanstående tabell mot Ekonomistyrningsverkets senaste prognos och utfall t.o.m. maj 2002.


Ackumulerade utgifter och utgiftstak för staten år 2002, mdkr

 

SB inkl. TB

BP 02:2

Utfall
jan-maj

Utfall rullande 12 månader

Statsbudgetens totala utgifter

720,4

715,2

310,2

698,5

Utgifter på statsbudgeten som inte omfattas av utgiftstaket

63,8

57,5

49,2

51,8

   Statsskuldsräntor

63,3

62,1

37,8

68,7

   Myndigheters m.fl. in- och utlåning i RGK, netto1)

0,4

-4,6

11,4

-16,9

Utgifter på statsbudgeten som omfattas av utgiftstaket

656,62)

657,7

261,1

646,7

Ålderspensionssystemet utanför statsbudgeten

153,4

153,9

63,0

149,0

Budgeteringsmarginal / prognos

60,0

58,5

 

 

Utgiftstak för staten jämfört med prognos / utfall

870

811,5

324,1

 

1) RGK:s nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost.
2) Inkl. beräknad minskning av anslagsbehållningar, 1,2 mdkr.




De takbegränsade utgifterna i statsbudgeten och ålderspensionssystemet har månadsfördelats enligt fördelningen i ESV:s första månadsfördelade prognos avseende 2002 (BP 2001:4).




[ Månadsutfall ]   [ Specifikation utgifter ]   [ Specifikation inkomster ]    [ Kommentarer ]