200203

Statsbudgetens månadsutfall
Mars 2002


Nr: 2002:3, 26 april 2002

[ Månadsutfall ]   [ Specifikation utgifter ]   [ Specifikation inkomster ]    [ Kommentarer ]


Kommentarer till större avvikelser

Budgetsaldo
Statens budgetsaldo för mars månad blev -1,7 miljarder kronor jämfört med ett prognostiserat underskott på 3,3 miljarder kronor.

Utfallet jämförs med ESV:s Budgetprognos 2002:1 som publicerades den 26 mars 2002.


Utgifter
Statsbudgetens utgifter för mars uppgick till 55,3 miljarder kronor och blev därmed 5,7 miljarder kronor lägre än prognostiserat. Avvikelsen kan främst hänföras till utfallet för Statsskuldsräntor m.m. och Riksgäldskontorets nettoutlåning.

Utgifterna på statsbudgeten som omfattas av utgiftstaket blev 0,6 miljarder kronor lägre än väntat. Avvikelserna är relativt små och beror i de flesta fall på en normal osäkerhet i månadsfördelningen.

Nedan följer en kort beskrivning av de största avvikelserna per utgiftsområde. Därefter kommenteras den kassamässiga korrigeringsposten och Riksgäldskontorets nettoutlåning.

Utgiftsområde 6 Totalförsvaret
De totala utgifterna för utgiftsområdet blev i mars 0,3 miljarder kronor lägre än prognostiserat. Avvikelsen kan till största del hänföras till anslagen Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. (-0,2 miljarder kronor) och Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling (-0,1 miljarder kronor). Avvikelsen beror sannolikt på månadsfördelningen och föranleder således ingen justering av årsprognosen.

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Utfallet för mars månad blev 0,6 miljarder kronor för utgiftsområdet vilket är 0,3 miljarder kronor lägre än beräknat. Hela avvikelsen kan i stort sett hänföras till anslaget Biståndsverksamhet och anslagsposten Bilateralt utvecklingssamarbete. Orsaken till avvikelsen är sannolikt eftersläpningar av utbetalningar vilket inte påverkar årsprognosen.

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
Bidragen till kommunerna blev 0,3 miljarder kronor högre än prognostiserat. Större delen av avvikelsen kan hänföras till anslaget Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting. Eftersom medlen på detta anslag betalas ut oregelbundet, bl.a. beroende på den takt som kommunernas ansökningar inkommer, är månadsfördelningen av prognosen ytterst osäker. Utbetalningarna hittills under året uppgår dock redan till den beräknade årsprognosen.

Utgiftsområde 26 Statsskuldräntor mm
Avvikelsen på utgiftsområdet kan nästan uteslutande hänföras till anslaget Räntor på statsskulden. Utfallet på detta anslag blev i mars 2,6 miljarder kronor lägre än beräknat. Avvikelsen är fördelad på samtliga tre komponenter: räntor på lån i svenska kronor, räntor på lån i utländsk valuta och valutakursdifferenser. För lån i svenska kronor förklaras avvikelsen bland annat av att hänsyn inte tagits i prognosen till ett tidigare i år lämnat erbjudande från RGK om obligationsbyten. Utfallet indikerar att årsprognosen kan behöva sänkas.

Kassamässig korrigering
Utfallet i mars blev 0,3 miljarder kronor jämfört med prognostiserat 0,7 miljarder kronor, således en avvikelse på -0,4 miljarder kronor. Ränteperiodiseringen blev 0,8 miljarder kronor och stämde väl med prognosen. Utfallet för förfallande bostadsobligationer från AP-fonden (inkl. ränta) blev endast marginellt.

Riksgäldskontorets nettoutlåning
Utfallet för nettoutlåningen blev i mars -2,6 miljarder kronor jämfört med prognosen på -0,5 miljarder kronor, således en avvikelse på -2,1 miljarder kronor. Av utfallet utgörs -1,5 miljarder kronor av en icke prognostiserad ökad inlåning på myndigheternas räntekonton och övriga räntebelagda konton (netto), vilken till stor del torde motsvaras av en kassamässig korrigering åt motsatt håll. I övrigt uppgår således avvikelsen till -0,5 miljarder kronor.


Inkomster
Inkomsterna uppgick till 53,6 miljarder kronor, vilket är 4,2 miljarder kronor lägre än prognosen. Nedan följer en kort beskrivning av de största avvikelserna per inkomstområde.

Juridiska personers inkomstskatt
Nettoinkomsterna blev 0,4 miljarder kronor lägre än beräknat. Den debiterade preliminära skatten blev 0,5 miljarder kronor lägre än prognosen och beror främst på stora förtida återbetalningar av preliminärskatt avseende 2001. Debiterad slutlig skatt minus preliminär skatt blev 0,2 miljarder kronor högre än prognosen.

Socialavgifter och allmän egenavgift
Nettoinkomsterna blev 1,2 miljarder kronor högre än beräknat. Slutregleringen av fördelningen av ålderspensionsavgiften mellan AP-fonderna, Premiepensionsmyndigheten och statsbudgeten avseende år 2000 kommer att redovisas i april. Resultatet av regleringen innebär att prognosen justeras upp med ca 0,9 miljarder kronor.

Mervärdesskatt
Nettoinkomsten blev 0,8 miljarder kronor lägre än prognostiserat. Främst är det återbetalningar till utländska företag som blev större än väntat. Detta beräknas dock medföra en motsvarande ökning av moms att betala kommande månad. Årsprognosen påverkas således inte.

Energiskatt
Inkomsterna av energiskatt blev i mars 0,3 miljarder kronor lägre än beräknat.

Fordonsskatt
Inkomsterna från fordonsskatten blev i mars 0,2 miljarder kronor lägre än prognostiserat. Avvikelsen beror sannolikt på en förskjutning av inleveransen till april månad och påverkar därför inte årsprognosen.

Betalningsdifferenser, skattekonto
I denna inkomsthuvudgrupp redovisas bland annat skillnaden mellan inbetalningar på skattekontot och debiteringar enligt skattedeklarationerna, som avser i huvudsak mervärdesskatt, arbetsgivaravgifter och avdragen skatt. Uppbördsförluster medför en negativ betalningsdifferens. Kompletteringsbetalningar medför en positiv betalningsdifferens. Vid debiteringen av den slutliga skatten uppstår en motsvarande negativ betalningsdifferens om kompletteringsbetalningar gjorts tidigare. För mars månad blev betalningsdifferensen 3,9 miljarder kronor, vilket är 2,3 miljarder kronor lägre än prognosen. Det lägre utfallet kan bero på månadsfördelningen.

Bidrag m.m. från EU
Inkomsterna för mars blev 1,7 miljarder kronor lägre än beräknat. De största avvikelserna finns under inkomsttitlarna Bidrag från EG:s socialfond perioden 2000-2006, Bidrag från EG:s regionalfond perioden 2000-2006 samt Bidrag från EG:s socialfond perioden 1995-1999. Avvikelserna beror på månadsfördelningen och påverkar inte årsprognosen.


Det statliga utgiftstaket
Taket för 2002 uppgår till 809 miljarder kronor. Detta är 2,3 procent högre än taket för 2001. I mars blev utgifterna under taket 66,6 mdkr. Sett över en rullande tolv-månadersperiod har utgifterna ökat med 4,1 procent. Samtliga utgiftsområden, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., samt ålderspensionssystemet utanför statsbudgeten omfattas av taket. Detta ställs i nedanstående tabell mot Ekonomistyrningsverkets senaste prognos och utfall t.o.m. mars 2002.


Ackumulerade utgifter och utgiftstak för staten år 2002, mdkr

 

SB inkl. TB

BP 02:1

Utfall
jan-mars

Utfall rullande 12 månader

Statsbudgetens totala utgifter

720,4

713,3

185,0

719,4

Utgifter på statsbudgeten som inte omfattas av utgiftstaket

63,8

57,5

28,5

76,4

   Statsskuldsräntor

63,3

61,9

16,4

73,8

   Myndigheters m.fl. in- och utlåning i RGK, netto1)

0,4

-4,3

12,1

2,5

Utgifter på statsbudgeten som omfattas av utgiftstaket

656,62)

655,8

156,4

643,1

Ålderspensionssystemet utanför statsbudgeten

153,4

154,0

37,7

147,6

Budgeteringsmarginal / prognos

60,0

60,3

 

 

Utgiftstak för staten jämfört med prognos / utfall

870

809,7

194,1

 

1) RGK:s nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost.
2) Inkl. beräknad minskning av anslagsbehållningar, 1,2 mdkr.




De takbegränsade utgifterna i statsbudgeten och ålderspensionssystemet har månadsfördelats enligt fördelningen i ESV:s första månadsfördelade prognos avseende 2002 (BP 2001:4).




[ Månadsutfall ]   [ Specifikation utgifter ]   [ Specifikation inkomster ]    [ Kommentarer ]