200212

Statsbudgetens månadsutfall
December 2002


Nr: 2002:12, 31 januari 2002

[ Månadsutfall ]   [ Specifikation utgifter ]   [ Specifikation inkomster ]    [ Kommentarer ]


Kommentarer till större avvikelser

Budgetsaldo
Statens budgetsaldo för december månad blev -37,8 miljarder kronor jämfört med prognostiserat -21,9 miljarder kronor. Det ackumulerade budgetsaldot (januari-december 2002) uppgår till 1,2 miljarder kronor. Utfallet för budgetsaldot, vilket överensstämmer med statens lånebehov med omvänt tecken, är definitivt och påverkas inte av myndigheternas bokslutsjusteringar.

Utfallet på anslag och inkomsttitlar är däremot preliminärt och kommer att förändras i samband med myndigheternas bokslut. Det preliminära utfallet jämförs med ESV:s Budgetprognos 2002:4 som publicerades den 17 december 2002. Prognosen innehåller utfall till och med oktober månad, vilket innebär att avvikelsen avser november och december månad.


Utgifter
Statsbudgetens utgifter för december blev preliminärt 87,8 miljarder kronor, vilket är 7,7 miljarder kronor högre än prognostiserat. Det preliminära ackumulerade utfallet t.o.m. december är 729,2 miljarder kronor, vilket innebär 8,0 miljarder kronor högre utgifter än beräknat.

Det preliminära utfallet t.o.m. december visar ett underskridande av utgiftstaket med 0,6 miljarder kronor. I prognosen beräknades utgiftstaket underskridas med 2,8 miljarder kronor. Observera att utfallet för helåret endast är ett första preliminärt utfall som kommer att förändras i samband med myndigheternas bokslut. Det är inte möjligt att nu med säkerhet bedöma om de slutliga utgifterna kommer att understiga utgiftstaket eller ej.

Nedan följer en kort beskrivning av de största avvikelserna per utgiftsområde. Därefter kommenteras den kassamässiga korrigeringsposten och Riksgäldskontorets nettoutlåning.

Utgiftsområde 6 Totalförsvar
De totala utgifterna för december blev 0,7 miljarder kronor lägre än beräknat. Lägre utfall finns framför allt under anslagen Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling (-0,5 miljarder kronor) och Förbandsverksamhet och beredskap m.m. (-0,1 miljarder kronor). Det ackumulerade utfallet t.o.m. december blev 0,8 miljarder kronor lägre än prognosen och beror främst på låga utfall under anslagen Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling (-0,5 miljarder kronor) och Förbandsverksamhet och beredskap m.m. (-0,2 miljarder kronor).

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
Utfallet för utgiftsområdet blev 10,2 miljarder kronor vilket är 0,2 miljarder kronor högre än beräknat. Det ackumulerade utfallet för 2002 blev 112,9 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor lägre än prognosen. De största avvikelserna i december avser anslagen Riksförsäkringsverket och Försäkringskassorna. Utfallen under dessa anslag blev båda 0,1 miljarder kronor högre än prognosen. Utfallet för Sjukpenning och rehabilitering blev i december 0,1 miljarder kronor lägre än beräknat och ackumulerat 0,3 miljarder kronor lägre än beräknat.

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande
Utfallet för utgiftsområdet blev 0,3 miljarder kronor lägre än periodens prognos. Det är främst anslagen Bostadsbidrag (-0,1 miljarder kronor) och Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet (-0,1 miljarder kronor) som förklarar avvikelsen. Den ackumulerade prognosavvikelsen uppgår till -0,3 miljarder kronor. Även den ackumulerade differensen förklaras av anslagen Bostadsbidrag (-0,1 miljarder kronor) och Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet (-0,1 miljarder kronor) samt anslaget Investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter (-0,1 miljarder kronor). Avvikelsen för bostadsbidragen beror på att ett högre belopp än väntat av återbetalda bidrag bokfördes i december. Övriga avvikelser beror på lägre utbetalningar än väntat.

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
Decemberutfallet för utgiftsområdet blev 0,2 miljarder högre än prognostiserat och årets ackumulerade avvikelse blev ungefär lika stor. Den största avvikelsen finns under anslaget Sanering och återställande av förorenade områden (+0,1 miljarder kronor), vilket förklaras av stora arbetsinsatser som utfördes i december för att möjliggöra utbetalning av rekvirerade medel innan årsskiftet. Även anslaget Åtgärder för biologisk mångfald visar en stor avvikelse. Utfallet blev 0,1 miljarder kronor högre än prognostiserat, vilket beror på stora markuppköp i december.

Utgiftsområde 21 Energi
Utfallet för utgiftsområdet blev 0,2 miljarder kronor högre än periodens prognos. Avvikelsen förklaras främst av anslaget Åtgärder för el- och värmeförsörjningen i Sydsverige (+0,1 miljarder kronor). Det ackumulerade utfallet överskrider prognosen med 0,2 miljarder kronor. Den ackumulerade differensen förklaras av anslagen Åtgärder för el- och värmeförsörjningen i Sydsverige (+0,1 miljarder kronor) och Introduktion av ny energiteknik (+0,1 miljarder kronor). De höga utfallet på anslaget Åtgärder för el- och värmeförsörjning i Sydsverige beror på att anslaget upphörde vid årsskiftet och att man betalade ut så mycket som möjligt i slutet av december för de åtaganden som bundits upp av beslut.

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
Utgiftsområdet består nästan uteslutande av anslaget Räntor på statsskulden. Utfallet på detta anslag blev i december 0,8 miljarder kronor högre än beräknat, vilket innebär en ackumulerad avvikelse på 0,8 miljarder kronor jämfört med prognosen. Utfallet för november var känt vid prognostillfället.

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen
EU-avgiften för december blev 3,2 miljarder kronor högre än beräknat och beror framför allt på att 3,2 miljarder kronor avseende 2003 års EU-avgift ingår i utfallet. Av det tidigarelagda beloppet avser 2,4 miljarder kronor den BNI-baserade avgiften för januari månad samt hälften av den beräknade avgiften för februari månad, 0,8 miljarder kronor beror på den mervärdesskattebaserade avgiften för januari och 0,1 miljarder kronor avser avgiften för Storbritanniens budgetreduktion för januari.

Kassamässig korrigering
Utfallet i december blev preliminärt -6,7 miljarder kronor jämfört med prognostiserat -7,2 miljarder kronor, således en avvikelse på 0,5 miljarder kronor. Ackumulerat t.o.m. december uppgår avvikelsen till 1,7 miljarder kronor. I utfallet ingår en negativ kassamässig korrigeringspost på 3,0 miljarder kronor till följd av tidigareläggningen av EU-avgiften från början av 2003 till december 2002. Denna ingick inte i prognosen. Utfallet för förfallande bostadsobligationer från AP-fonden (inkl ränta) blev -0,2 miljarder kronor. Avvikelsen i övrigt uppgår till ca 4,0 miljarder kronor.

Det preliminära årsutfallet blev -46,2 miljarder kronor. Därav beror -39,1 miljarder kronor på omvandlingen av RGK-inlåning till nyemitterade statsobligationer.

Riksgäldskontorets nettoutlåning
Utfallet för RGK:s nettoutlåning i december blev 10,0 miljarder kronor vilket är 3,3 miljarder kronor högre än prognostiserat. Den ackumulerade avvikelsen är lika stor eftersom novemberutfallet var känt vid prognostillfället. Avvikelsen förklaras främst av att Premiepensionsmyndigheten, som placerar i statspapper, tog ut medel från sina kassakonton i Riksgäldskontoret för att göra ytterligare placeringar på andrahandsmarknaden.

Av utfallet i december utgörs 5,7 miljarder kronor av minskad inlåning på myndigheternas räntekonton och övriga räntebelagda konton (netto), vilket till stor del motsvaras av en kassamässig korrigering åt motsatt håll. Utbetalningen av arealstöd utgör huvudförklaringen till detta utfall.

Årsutfallet för RGK:s nettoutlåning blev 50,3 miljarder kronor. Därav avser 39,1 miljarder kronor omvandling av inlåning i Riksgäldskontoret till nyemitterade statsobligationer vid halvårsskiftet. Detta gällde Kärnavfallsfonden, Premiepensionsmyndigheten och Insättningsgarantinämnden. Detta påverkade inte statens lånebehov. En kassamässig korrigeringspost finns åt motsatt håll.


Inkomster
Statsbudgetens inkomster för december blev preliminärt 50,0 miljarder kronor vilket är 8,2 miljarder kronor lägre än vad som beräknats. Den största avvikelsen avser Betalningsdifferenser, skattekonto (-6,5 miljarder kronor). Ackumulerat utfall t.o.m. december uppgår till 730,5 miljarder kronor, vilket är 0,8 miljarder kronor lägre än prognostiserat. Nedan följer en kort beskrivning av de största avvikelserna per inkomstområde.

Fysiska personers inkomstskatt
Nettoinkomsten av fysiska personers inkomstskatt blev -5,7 miljarder kronor, vilket är 1,7 miljarder kronor lägre än beräknat. Den preliminära A-skatten uppgick till 34,8 miljarder kronor, vilket är 2,0 miljarder kronor lägre än prognosen. Det lägre utfallet beror delvis på felaktig uppbördsredovisning från SPV. Debiterad slutlig skatt minus preliminär skatt blev -0,2 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor högre än prognosen.

Juridiska personers inkomstskatt
Nettoinkomsterna av juridiska personers inkomstskatt blev 3,0 miljarder kronor, vilket är 0,8 miljarder kronor lägre än beräknat. Debiterad preliminär skatt blev 6,2 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor lägre än beräknat, främst beroende på jämkningar. Debiterad slutlig skatt minus preliminär skatt uppgick till -1,3 miljarder kronor. Det är 0,5 miljarder kronor lägre än prognosen och beror på anstånd med betalning av skatten.

Ofördelbara inkomster
Nettoinkomsterna i december blev -0,1 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor lägre än beräknat. Det är främst juridiska personers inkomstskatt som har blivit lägre än prognosen.

Socialavgifter och allmän egenavgift
Nettoinkomsterna av Socialavgifter och allmän egenavgift på statsbudgeten blev 18,7 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor högre än beräknat. Ålderspensionsavgiften blev 0,2 miljarder kronor högre än prognosen. Utfallet på denna inkomsttitel grundar sig på en prognos som regleras kommande månad. Enligt Riksskatteverkets månadsrapport uppgick arbetsgivaravgifter inklusive särskild löneskatt på förvärvsinkomster till 25,6 miljarder kronor, vilket är marginellt högre än prognosen.

Mervärdesskatt, netto
Nettoinkomsten av mervärdesskatt blev i december 0,8 miljarder kronor högre än prognostiserat. Ackumulerat blev mervärdesskatten 1,4 miljarder kronor högre än beräknat. Främst beror detta på att inbetalning av mervärdesskatt till Tullverket har blivit högre till följd av ökad import.

Energiskatt
Inkomsterna av energiskatt blev i december 1,1 miljarder kronor högre än beräknat. Den ackumulerade avvikelsen är 1,1 miljarder kronor högre än prognosen. Detta beror främst på utebliven överföring från inkomsttiteln till Riksgäldskontoret för ett system för individuellt kompetenssparande (1,2 miljarder kronor).

Fordonsskatt
Inkomsterna från fordonsskatten blev i december 0,1 miljarder kronor högre än prognos. Ackumulerat under året blev utfallet 0,2 miljarder kronor högre än beräknat.

Betalningsdifferenser, skattekonto
I denna inkomsthuvudgrupp redovisas bland annat skillnaden mellan inbetalningar på skattekontot och debiteringar enligt skattedeklarationerna, som avser mervärdesskatt, arbetsgivaravgifter och avdragen skatt. Uppbördsförluster medför en negativ betalningsdifferens. Kompletteringsbetalningar medför en positiv betalningsdifferens. Vid debiteringen av den slutliga skatten uppstår en motsvarande negativ betalningsdifferens om kompletteringsbetalningar gjorts tidigare.

För december månad blev betalningsdifferensen -5,2 miljarder kronor. Prognosen var 1,3 miljarder kronor. Utfallet blev således 6,5 miljarder kronor lägre än prognostiserat. I november var utfallet 7,1 miljarder kronor högre än prognosen. Uppbördsförlusterna uppgick till 7,3 miljarder kronor under 2002, vilket är 2,3 miljarder kronor högre än beräknat. De högre uppbördsförlusterna (0,8 miljarder kronor) beror delvis på räntor på skatteskulder hos Kronofogdemyndigheten. Övriga betalningsdifferenser blev 3,4 miljarder kronor. Det är 3,2 miljarder kronor högre än beräknat. Ackumulerat för 2002 uppgick inkomsterna under denna inkomsthuvudgrupp till -4,2 miljarder kronor, vilket är 0,6 miljarder kronor högre än prognosen.

Nedsättning av skatter
I denna inkomsthuvudgrupp redovisas nedsättningar av skatter genom kreditering av skattekonto. För december månad uppgick nedsättningarna totalt till -0,3 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor högre än beräknat. Av avvikelsen hänför sig 0,2 miljarder kronor till inkomsttiteln Nedsättning, vissa pensionärer. Utfallet på denna inkomsttitel blev noll i december liksom i november.

Inkomster av statens verksamhet
Inkomsterna av statens verksamhet blev i december 1,4 miljarder kronor lägre än beräknat. De största avvikelserna finns under inkomsttitlarna Räntor på skattekonto m.m., netto (-1,6 miljarder kronor) samt Ränteinkomster på studielån upptagna efter 1989 (+0,2 miljarder kronor). Ackumulerat under året blev Inkomster av statens verksamhet 0,3 miljarder kronor lägre än prognostiserat.

Bidrag m.m. från EU
Bidragen från EU blev i december preliminärt 0,2 miljarder kronor högre än prognosen och ackumulerat 0,2 miljarder kronor. Främst beror detta på att bidragen från EG:s regionalfond perioden 2000-2006 uppgick till 0,5 miljarder kronor vilket är 0,3 miljarder kronor mer än beräknat.


Det statliga utgiftstaket
Utgiftstaket för staten för 2002 var 809 miljarder kronor enligt statsbudgeten. Detta var 2,3 procent högre än taket för 2001. Riksdagen har senare beslutat om en beräkningsteknisk höjning av taket till 812 miljarder kronor. I december blev utgifterna under taket preliminärt 88,6 miljarder kronor. Sett över en rullande tolvmånadersperiod har utgifterna ökat med 4,1 procent. Det preliminära utfallet t.o.m. december visar ett underskridande av utgiftstaket med 0,6 miljarder kronor, vilket kan jämföras med ett prognostiserat underskridande av utgiftstaket på 2,8 miljarder kronor. Observera att utfallet är preliminärt och kommer att förändras i samband med myndigheternas bokslut. Samtliga utgiftsområden, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., samt ålderspensionssystemet utanför statsbudgeten omfattas av taket. Detta ställs i nedanstående tabell mot Ekonomistyrningsverkets senaste prognos och utfall t.o.m. december 2002.


Ackumulerade utgifter och utgiftstak för staten år 2002, mdkr

 

SB inkl. TB

BP 02:4

Utfall
jan-dec

Utfall rullande 12 månader

Statsbudgetens totala utgifter

729,5

721,2

729,2

729,2

Utgifter på statsbudgeten som inte omfattas av utgiftstaket

63,8

65,7

71,4

71,4

   Statsskuldsräntor

63,3

66,6

67,3

67,3

   Myndigheters m.fl. in- och utlåning i RGK, netto1)

0,4

-0,9

4,1

4,1

Utgifter på statsbudgeten som omfattas av utgiftstaket

665,72)

655,6

657,8

657,8

Ålderspensionssystemet utanför statsbudgeten

153,4

153,6

153,6

153,6

Budgeteringsmarginal / prognos

50,9

60,8

 

 

Utgiftstak för staten jämfört med prognos / utfall

870

809,2

811,4

 

1) RGK:s nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost.
2) Inkl. beräknad minskning av anslagsbehållningar, 1,2 mdkr.
3) Riksdagen har senare beslutat om en beräkningsteknisk höjning av utgiftstaket till 812,0 mdkr. I detta preliminära utfall har det således inte överskridits.




De takbegränsade utgifterna i statsbudgeten och ålderspensionssystemet har månadsfördelats enligt fördelningen i ESV:s första månadsfördelade prognos avseende 2002 (BP 2001:4).




[ Månadsutfall ]   [ Specifikation utgifter ]   [ Specifikation inkomster ]    [ Kommentarer ]