200210

Statsbudgetens månadsutfall
Oktober 2002


Nr: 2002:10, 27 november 2002

[ Månadsutfall ]   [ Specifikation utgifter ]   [ Specifikation inkomster ]    [ Kommentarer ]


Kommentarer till större avvikelser

Budgetsaldo
Statens budgetsaldo för oktober månad blev -1,1 miljarder kronor jämfört med prognostiserat -6,6 miljarder kronor. Det ackumulerade budgetsaldot uppgår till 39,3 miljarder kronor, vilket är 1,9 miljarder kronor högre än prognosen.

Utfallet jämförs med ESV:s Budgetprognos 2002:3 som publicerades den 5 september 2002. Prognosen innehåller utfall till och med juli månad vilket innebär att den ackumulerade avvikelsen avser augusti, september och oktober månad.


Utgifter
Statsbudgetens utgifter för oktober blev 54,8 miljarder kronor vilket är 4,1 miljarder kronor lägre än prognostiserat. De största avvikelserna avser Statsskuldsräntor m.m. (-1,7 miljarder kronor) och Riksgäldskontorets nettoutlåning (-1,2 miljarder kronor).

Utgifterna på statsbudgeten som omfattas av utgiftstaket blev 1,7 miljarder kronor lägre än prognostiserat. I augusti och september blev utfallen 2,0 respektive 1,7 miljarder kronor lägre än prognosen. De största avvikelserna i oktober avser utgiftsområdena Totalförsvar (-0,4 miljarder kronor) och Hälsovård, sjukvård och social omsorg (-0,3 miljarder kronor).

Nedan följer en kort beskrivning av de största avvikelserna per utgiftsområde. Därefter kommenteras den kassamässiga korrigeringsposten och Riksgäldskontorets nettoutlåning.

Utgiftsområde 6 Totalförsvar
Utfallet för månaden blev 0,4 miljarder kronor lägre än beräknat. Det ackumulerade utfallet till och med oktober avviker mot prognosen med -1,1 miljarder kronor. Det låga oktoberutfallet återfinns i huvudsak under anslaget Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling som i oktober blev 0,7 miljarder kronor lägre än prognostiserat. Avvikelsen beror sannolikt på månadsfördelningen. Den ackumulerade avvikelsen för anslaget uppgår till -1,2 miljarder kronor. Utfallet på anslaget Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. blev i oktober 0,3 miljarder kronor högre än beräknat.

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Utfallet för utgiftsområdet blev i oktober 0,3 miljarder kronor lägre än beräknat och ackumulerat 0,4 miljarder kronor lägre. De enskilt största avvikelserna i oktober kan hänföras till anslagen Kostnader för statlig assistansersättning (-0,2 miljarder kronor) och Sjukvårdsförmåner m.m. (-0,1 miljarder kronor). När det gäller Kostnader för statlig assistansersättning beror avvikelsen sannolikt till största delen på månadsfördelningen medan avvikelsen inom Sjukvårdsförmåner m.m. bland annat beror på att utnyttjandet av tandvårdsersättningen varit lägre än beräknat.

Utgiftsområde 15 Studiestöd
Utfallet för utgiftsområdet blev i oktober 0,2 miljarder kronor lägre än beräknat och ackumulerat 0,2 miljarder kronor lägre. Avvikelsen återfinns främst under anslaget Studiemedel m.m. (-0,2 miljarder kronor). Det låga utfallet för Studiemedel m.m. beror bland annat på att utgifterna för det högre bidraget har varit lägre än prognostiserat.

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande
Utfallet för utgiftsområdet blev i oktober 0,2 miljarder kronor lägre än prognostiserat. Det är främst anslaget Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet som förklarar avvikelsen (-0,1 miljarder kronor).

Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 2,3 miljarder kronor i oktober och blev därmed 0,3 miljarder kronor lägre än prognostiserat. Den ackumulerade avvikelsen uppgår till -0,4 miljarder kronor. Avvikelsen återfinns i huvudsak under Banverkets anslag för banhållning och sektorsuppgifter (-0,2 miljarder kronor för månaden och -0,5 miljarder kronor ackumulerat). Avvikelsen för månaden beror på att lån för såväl september som oktober lyftes i oktober.

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
Utgiftsområdet Statsskuldsräntor m.m. består nästan uteslutande av anslaget Räntor på statsskulden. Utfallet för oktober på detta anslag blev 1,5 miljarder kronor vilket är 1,7 miljarder kronor lägre än beräknat. Den ackumulerade avvikelsen uppgår därmed till +0,6 miljarder kronor. Merparten av avvikelsen i oktober kan hänföras till att de realiserade valutakursförlusterna var mindre än väntat.

Kassamässig korrigering
Utfallet i oktober blev -0,7 miljarder kronor jämfört med prognostiserat -1,2 miljarder kronor, således en avvikelse på 0,5 miljarder kronor. Ackumulerat uppgår avvikelsen till 4,4 miljarder kronor, vilket bör avspegla de ökade behållningarna på räntekontona, se Riksgäldskontorets nettoutlåning.

Riksgäldskontorets nettoutlåning
Utfallet för nettoutlåningen blev i oktober -2,9 miljarder kronor jämfört med prognostiserat -1,7 miljarder kronor, således en avvikelse på -1,2 miljarder kronor. Ackumulerat uppgår avvikelsen till -2,5 miljarder kronor. Av oktoberutfallet utgörs -2,4 miljarder kronor av en icke prognostiserad ökad inlåning på myndigheternas räntekonton och övriga räntebelagda konton (netto), vilket sannolikt till stor del motsvaras av en kassamässig korrigering åt motsatt håll. Motsvarande ackumulerade belopp uppgår till -6,5 miljarder kronor, vilket bidrar till en positiv ackumulerad kassamässig korrigering i samma storleksordning. I övrigt uppgår således avvikelsen till 1,2 miljarder kronor i oktober. Motsvarande ackumulerade avvikelse uppgår till 4,1 miljarder kronor, bl.a. beroende på högre utlåning än väntat till statliga bolag.


Inkomster
Statsbudgetens inkomster för oktober blev 53,8 miljarder kronor vilket är 1,5 miljarder kronor högre än vad som beräknats. De största positiva avvikelserna avser Fysiska personers inkomstskatt (+1,3 miljarder kronor) och Mervärdesskatt (+1,1 miljarder kronor). Den största negativa avvikelsen avser Betalningsdifferenser, skattekonto (-0,8 miljarder kronor). I augusti var inkomsterna 3,2 miljarder kronor lägre än prognosen medan inkomsterna för september var 0,7 miljarder kronor högre. Nedan följer en kort beskrivning av de största avvikelserna per inkomstområde.

Fysiska personers inkomstskatt
Nettoinkomsten av fysiska personers inkomstskatt blev 1,0 miljarder kronor, vilket är 1,3 miljarder kronor högre än beräknat. Debiterad slutlig skatt minus preliminär skatt blev 1,6 miljarder kronor. Prognosen var -0,1 miljarder kronor. Det högre utfallet beror främst på omprövningsbeslut. Den preliminära A-skatten uppgick till 35,8 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor lägre än prognosen.

Juridiska personers inkomstskatt
Nettoinkomsterna av juridiska personers inkomstskatt blev 6,2 miljarder kronor, vilket är 0,5 miljarder kronor lägre än beräknat. Debiterad preliminär skatt blev 0,2 miljarder kronor lägre än beräknat vilket främst beror på jämkningar. Debiterad slutlig skatt minus preliminär skatt uppgick till -0,4 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor lägre än prognosen. Det beror främst på omprövningsbeslut.

Skatt på egendom
Skatt på egendom blev 0,3 miljarder kronor högre än beräknat. Ökad försäljning av fastigheter medförde att stämpelskatten blev 0,2 miljarder kronor högre än beräknat. Arvsskatten blev 0,1 miljarder kronor högre än beräknat.

Mervärdesskatt, netto
Nettoinkomsten av mervärdesskatt blev i oktober 1,1 miljarder kronor högre än prognostiserat. Liksom de föregående månaderna är det framför allt debiterad moms att återfå (återbetalningar) som blivit lägre än väntat.

Betalningsdifferenser, skattekonto
I denna inkomsthuvudgrupp redovisas bland annat skillnaden mellan inbetalningar på skattekontot och debiteringar enligt skattedeklarationerna, som avser mervärdesskatt, arbetsgivaravgifter och avdragen skatt (preliminär skatt). Uppbördsförluster medför en negativ betalningsdifferens. Kompletteringsbetalningar medför en positiv betalningsdifferens. Vid debiteringen av den slutliga skatten uppstår en motsvarande negativ betalningsdifferens om kompletteringsbetalningar gjorts tidigare.

För oktober månad blev betalningsdifferensen 0,0 miljarder kronor. Prognosen var 0,8 miljarder kronor. Utfallet blev således 0,8 miljarder kronor lägre än prognosen.

Inkomster av statens verksamhet
Inkomster av statens verksamhet blev 0,2 miljarder kronor högre än prognosen. Höjningen hänför sig främst till Räntor på skattekonto m.m.


Det statliga utgiftstaket
Utgiftstaket för staten för 2002 är 809 miljarder kronor enligt statsbudgeten. Detta är 2,3 procent högre än taket för 2001. I budgetpropositionen för 2003 föreslås en beräkningsteknisk höjning av taket till 812 miljarder kronor. I oktober blev utgifterna under taket 69,7 miljarder kronor. Sett över en rullande tolvmånadersperiod har utgifterna ökat med 4,0 procent. Samtliga utgiftsområden, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., samt ålderspensionssystemet utanför statsbudgeten omfattas av taket. Detta ställs i nedanstående tabell mot Ekonomistyrningsverkets senaste prognos och utfall t.o.m. oktober 2002.


Ackumulerade utgifter och utgiftstak för staten år 2002, mdkr

 

SB inkl. TB

BP 02:3

Utfall
jan-okt

Utfall rullande 12 månader

Statsbudgetens totala utgifter

729,5

715,8

585,7

728,7

Utgifter på statsbudgeten som inte omfattas av utgiftstaket

63,8

59,9

57,1

75,5

   Statsskuldsräntor

63,3

67,1

56,7

69,1

   Myndigheters m.fl. in- och utlåning i RGK, netto1)

0,4

-7,2

0,4

6,4

Utgifter på statsbudgeten som omfattas av utgiftstaket

665,72)

655,9

528,6

653,2

Ålderspensionssystemet utanför statsbudgeten

153,4

153,6

126,9

152,6

Budgeteringsmarginal / prognos

50,9

60,5

 

 

Utgiftstak för staten jämfört med prognos / utfall

870

809,5

655,4

 

1) RGK:s nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost.
2) Inkl. beräknad minskning av anslagsbehållningar, 1,2 mdkr.




De takbegränsade utgifterna i statsbudgeten och ålderspensionssystemet har månadsfördelats enligt fördelningen i ESV:s första månadsfördelade prognos avseende 2002 (BP 2001:4).




[ Månadsutfall ]   [ Specifikation utgifter ]   [ Specifikation inkomster ]    [ Kommentarer ]