Statsbudgetens månadsutfall
   September 2001
          
[ Månadsutfall ]  [ Specifikation utgifter ]  [ Specifikation Inkomster ]  [ Kommentarer ]

Kommentarer till större avvikelser

Kommentarer till större avvikelser

Statens budgetsaldo för september månad blev 34 miljarder kronor och överstiger därmed prognosen med så mycket som  25 miljarder kronor. Det är främst en följd av att utgifterna blev 24 miljarder kronor lägre än förväntat (se nedan under kassamässig korrigering).  

 

Utgifter

Utfallet för utgiftsområdena (uo) blev 55 miljarder kronor och understeg därmed prognosen med 2 miljarder kronor. Effekten på årsprognosen blir dock troligen mindre eftersom ett flertal avvikelser bedöms vara hänförliga till månadsfördelningen av prognosen. Nedan följer en kort beskrivning av de utgiftsområden som har de största avvikelserna. Därefter kommenteras Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringsposten.

 

Utgiftsområde 6 Totalförsvar

Utgifterna för september blev lägre än beräknat, vilket främst kan hänföras till anslaget för materiel, anläggningar m.m. Stora planerade leveranser och därutöver inhämtande av försenade leveranser beräknas ske under de kommande månaderna. Även utgifterna för förbandsverksamhet blev lägre än beräknat.

 

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Den negativa avvikelsen i september hänför sig huvudsakligen till anslaget Biståndsverksamhet. Eftersläpningarna av utbetalningar håller i sig men kommer troligen att tas igen mot slutet av året och då kanske framför allt i december.

 

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Utfallet i september blev högre än prognostiserat, vilket främst kan hänföras till anslagen Kostnader för assistansersättning, Sjukvårdsförmåner och Smittskyddsinstitutet. För anslaget Kostnader för assistansersättning beror detta på att kreditfakturor från kommunerna inte påverkade utfallet i september, som beräknat. De väntas i stället påverka utfallet i oktober, vilket således inte får någon effekt på årsprognosen.

 

Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad

Utfallet i september blev högre än beräknat, vilket främst hänför sig till anslaget Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. Förklaringen till det är högre utgifter för arbetslöshetsersättningen än beräknat. Detta beror till stor del på att preliminärskatten, som betalas med en månads eftersläpning, blev högre till följd av det höga utfallet i augusti. Som en följd av detta kan årsprognosen eventuellt behöva justeras upp något. Differensen på anslaget Bidrag till lönegarantiersättning beror delvis på att utfallet i september innehåller två månaders utbetalningar eftersom inga utbetalningar gjordes under augusti. De senaste två månaderna har dessutom utgifterna i förhållande till antalet konkurser legat på en hög nivå. Fortsätter detta kommer årsprognosen att överskridas.

 

Utgiftsområde 14 Arbetsliv

Utgifterna för september blev lägre än beräknat. Detta beror på att utgifterna för särskild löneskatt på pensionskostnader under anslaget Statliga tjänstpensioner redovisades i augusti men var prognostiserade till september.

 

Utgiftsområde 15 Studiestöd

Utfallet blev i september något lägre än prognostiserat. Differenserna, som främst återfinns under anslagen Studiemedel samt Vuxenstudiestöd, bedöms inte påverka årsprognosen.

 

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Utfallet för utgiftsområdet blev högre än prognostiserat. Differensen, som ej bedöms påverka årsprognosen, hänför sig främst till anslaget Bidrag till personalförstärkningar i skola och fritidshem.

 

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Utfallet blev lägre än prognostiserat för september. Den största differensen återfinns på Vägverkets anslag för väghållning och statsbidrag vars lägre utfall i september till viss del uppvägs av ett högre utfall i augusti. Utgifterna för Banverkets anslag för banhållning och sektorsuppgifter blev även de lägre än prognostiserat, främst beroende på förseningar i faktureringen. Årsprognoserna bedöms med hänsyn till utfallen ligga fast.

 

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Utgiftsområdet består nästan uteslutande av anslaget Räntor på statsskulden. Utfallet på detta anslag blev i september något lägre än beräknat, till skillnad från de senaste månaderna, då avvikelserna gått åt andra hållet. Valutakursförlusterna blev visserligen högre även denna månad, men det motverkas av lägre ränteutgifter till följd av sänkta korträntor i Sverige och utomlands.

 

 

Av utfallet på Riksgäldskontorets nettoutlåning i september utgörs -2,2 miljarder kronor av en icke prognostiserad ökad inlåning på myndigheternas räntekonton och övriga räntebelagda konton, vilket till stor del motsvaras av en kassamässig korrigering åt motsatt håll. I övrigt är differensen (0,4 mdkr) relativt marginell och fördelad på ett flertal poster.

 

Utfallet för den kassamässiga korrigeringsposten blev i september väsentligt lägre än prognostiserat. Huvuddelen av utfallet utgörs av inkomster hänförliga till inlösta bostadsobligationer (32,1 miljarder kronor, inkl ränta). Dessa obligationer var en del av överföringen från AP-fonden till statsbudgeten i början av året. Den stora avvikelsen avser till allra största delen denna post och beror på att Riksgäldskontoret under september i förtid löst in bostadsobligationer motsvarande 19,3 miljarder kronor. De förtidsinlösta obligationerna skulle ha förfallit i december 2001, vilket innebär att transaktionen inte får någon påverkan på årsprognosen.

 
Inkomster

Inkomsterna uppgick till 54 miljarder kronor, vilket är 0,7 miljarder kronor högre än prognosen. Nedan följer en kort beskrivning av de inkomstområden som har de största avvikelserna.

 

Nettoinkomsterna av fysiska personers inkomstskatt blev 0,4 miljarder kronor högre än beräknat. Höjningen beror på högre preliminär A-skatt. Det är en förskjutning från augusti till september. Årsprognosen påverkas inte.

 

Nettoinkomsterna av juridiska personers inkomstskatt blev 0,8 miljarder kronor högre än beräknat. Det beror på högre debiterad preliminär skatt. Årsprognosen kan komma att höjas till följd av detta.

 

Nettoinkomsterna av socialavgifter och allmän egenavgift blev 0,8 miljarder kronor högre än prognosen. En del av höjningen beror på en förskjutning från augusti. Årsprognosen påverkas inte.

 

Energiskatten blev 0,5 miljarder kronor högre än beräknat. Årsprognosen kommer att höjas med hänsyn till utfallet.   

 

Betalningsdifferenser, skattekonto. I denna inkomsthuvudgrupp redovisas bland annat skillnaden mellan inbetalningar på skattekontot och debiteringar enligt skattedeklarationerna, som avser mervärdesskatt, arbetsgivaravgifter och avdragen skatt. Betalningsdifferensen blev 1,2 miljarder kronor lägre än beräknat. Detta kan bero på att underskott (kvarskatt) på skattekonton för fysiska personer reglerats långsammare än beräknat. Årsprognosen påverkas inte.

 

Det statliga utgiftstaket för 2001 är fastställt till 789 miljarder kronor (regeringen har i budgetpropositionen föreslagit en höjning med 2 miljarder kronor), vilket är 3,1 procent högre än för år 2000. I september blev utgifterna under taket 64,6 miljarder kronor, vilket är 1,4 miljarder kronor lägre än beräknat. Sett över en rullande tolvmånadersperiod har utgifterna ökat med 1,7 procent. Samtliga utgiftsområden, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., samt ålderspensionssystemet utanför statsbudgeten omfattas av taket. Detta ställs i nedanstående tabell mot Ekonomistyrningsverkets senaste prognos och preliminärt utfall för år 2001.

 


Ackumulerade utgifter och utgiftstak för staten år 2001, mdkr

 

Statsbudget

BP 01:3

Utfall
jan-sep

Utfall rullande 12 månader

Statsbudgetens totala utgifter

676,6

689,2

524,3

737,7

Utgifter på statsbudgeten som inte omfattas av utgiftstaket

33,4

54,5

66,0

113,5

   Statsskuldsräntor

70,9

71,5

69,1

81,3

   Myndigheters m.fl. in- och utlåning i RGK, netto1)

-37,5

-17,0

-3,1

32,2

Utgifter på statsbudgeten som omfattas av utgiftstaket

643,22)

634,7

458,3

624,3

Ålderspensionssystemet utanför statsbudgeten

144,6

144,9

107,7

143,6

Budgeteringsmarginal

1,2

 

 

 

Utgiftstak för staten jämfört med prognos / utfall

789,0

779,6

565,9

 

1) RGK:s nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost.
2) Inkl. beräknad minskning av anslagsbehållningar, 3,0 mdkr.



Statsbudgeten avseende utgifterna under taket har fördelats enligt månadsfördelningen i ESV:s första prognos avseende 2001 (BP 2000:4).


Information lämnas av Jörgen Hansson (inkomster) tel 08-690 42 12, Anders Wirhed (utgifter) tel 08-690 43 02, Carl J Nordén (prognoschef) tel 08-690 43 86 och Ingemar Härneskog (statsredovisningschef) tel 08-690 43 90. Statsbudgetens månadsutfall publiceras senast den sista vardagen i månaden efter aktuell utfallsmånad. Publikationen samt publiceringsplan för innevarande år utges av Statsredovisningsenheten vid Ekonomistyrningsverket. På Internationella Valutafondens hemsida http://dsbb.imf.org tillkännages tre månader i förväg publiceringstidpunkter för Statsbudgetens månadsutfall, i enlighet med den speciella statistikutgivningsstandarden - SDDS.


[ Månadsutfall ]  [ Specifikation utgifter ]  [ Specifikation Inkomster ]  [ Kommentarer ]