Statsbudgetens månadsutfall
   Maj 2001
          
[ Månadsutfall ]  [ Specifikation utgifter ]  [ Specifikation Inkomster ]  [ Kommentarer ]


Kommentarer till större avvikelser
Statens budgetsaldo för maj månad blev 10 miljarder kronor. Det är 1 miljard kronor högre än prognostiserat. Inkomsterna understeg prognosen med 2 miljarder kronor och utgifterna med 3 miljarder kronor. De flesta avvikelser både för inkomster och utgifter förklaras av förskjutningar mellan månader och bedöms därför inte påverka årsprognosen.

Utgifter
Utfallet för utgiftsområdena (uo) blev 65 miljarder kronor och understeg därmed prognosen med 2 miljarder kronor. Nedan följer en kort beskrivning av de utgiftsområden som har de största avvikelserna. Därefter kommenteras Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringsposten.

Utgiftsområde 6 Totalförsvar
De totala utgifterna för maj blev betydligt lägre än beräknat, vilket främst kan hänföras till anslaget för materiel, anläggningar m.m. Försenade beställningar från Försvarets materielverk ligger bakom huvuddelen av denna avvikelse, vilket i sig inte kommer att ha någon effekt på årsprognosen. Utfallet avseende Försvarsmaktens anslag Förbandsverksamhet och beredskap uppvisar dock ett utfall som överstiger prognosen för maj.

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Avvikelsen i maj hänför sig huvudsakligen till anslaget Biståndsverksamhet och anslagsposterna Bilateralt utvecklingssamarbete och Multilateralt utvecklingssamarbete. Avvikelsen för den först nämnda anslagsposten förklaras till största delen av att en prognostiserad utbetalning till IFAD (International Fund for Agriculture Development) på 158 miljoner kronor föll ut med endast 1 miljon kronor. Detta kommer troligen inte ha någon effekt på årsprognosen för anslaget, utan förväntas regleras framöver. Resterande avvikelser kan förklaras av en felaktig månadsfördelning av prognosen, vilket betyder att årsprognosen antas ligga fast.

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
Utfallet för maj blev för utgiftsområdet lägre än prognostiserat. Avvikelsen är helt hänförlig till anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. Avvikelsen kan tyckas relativt stor, men beror sannolikt på att antalet utbetalningsdagar har varit något färre i år än föregående år, som årets månadsfördelning baseras på.

Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad
Utfallet i maj blev lägre än beräknat, vilket beror på lägre utgifter för bidrag till arbetslöshetsersättning samt aktivitetsstöd. AKU siffran för maj visar att arbetslösheten nu är nere på 3,5 % och att antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program minskade med drygt 10 000 personer jämfört med april.

Utgifterna för köp av arbetsmarknadsutbildning blev också lägre. Det rör sig troligtvis om en månadsförskjutning av utgifterna. Det räcker om en stor utbildare dröjer med sin rekvisition för att få en avvikelse. Anslaget Särskilda insatser för arbetshandikappade uppvisar också ett lägre utfall. Detta trots att antalet personer som omfattas av åtgärden har ökat under hela året. Differensen på anslaget Bidrag till lönegarantiersättning beror på att antalet konkurser ökar.

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande
Utfallet för maj blev högre än prognostiserat vilket förklaras av anslaget Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet. Differensen ändrar inte årsprognosen utan påverkar endast månadsfördelningen. Anslaget utgör en stödform där kommunerna kan erhålla bidrag till miljöinvesteringar. Utfallet för bostadsbidrag blev något lägre än prognosen. Differensen antas bero på felaktig månadsfördelning.

Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling
Sammanlagt blev utgifterna för maj lägre än beräknat. Differenserna kan hänföras till svårigheter med månadsfördelningar av prognoserna.

Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Utfallet för maj blev lägre än prognosen, vilket främst förklaras av två anslag. Banverkets anslag för banhållning och sektorsuppgifter blev lägre än beräknat vilket främst beror på att vissa investeringar som skall göras under året ej har kommit igång ännu. Differensen föranleder ingen ändring av årsprognosen.

Det lägre utfallet för driftbidrag till kommunala flygplatser beror på att en väntad utbetalning ännu inte skett. Årsprognosen kvarstår dock.

Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske m.m.
Utfallet i maj blev lägre än beräknat. Avvikelsen hänför sig främst till tre anslag. Offentlig lagring under anslaget Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter blev lägre. Detta beror främst på att spannmålsinlagringen har blivit lägre än beräknat. Samtidigt kommer troligtvis utgifterna för smörinlagring att bli högre än beräknat, vilket sammantaget gör att årsprognosen för detta anslag ändå kvarstår. De lägre utgifterna på anslagen Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur och Från EU-budgeten finansierade åtgärder beror i huvudsak på förskjutningar av utbetalningar till maj respektive september/oktober.

Utgiftsområde 24 Näringsliv
Majutfallet blev lägre än beräknat i prognosen för anslaget Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling. Differensen föranleder ingen sänkning av årsprognosen i nuläget.

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
Utgiftsområdet består nästan uteslutande av anslaget Räntor på statsskulden. Avvikelsen i maj förklaras av högre ränteutgifter för lån i svenska kronor och utländska valutor samt större valutakursdifferenser. Det är svårt att enbart utifrån denna avvikelse dra några slutsatser för årsutfallet.

Av utfallet på Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs –2 mdkr av ökad inlåning på myndigheternas räntekonton och övriga räntebelagda konton, vilket tills stor del motsvaras av en kassamässig korrigering åt motsatt håll.

Den kassamässiga korrigeringsposten blev i maj 0,1 mdkr mot prognostiserat 0 mdkr.

Inkomster
Inkomsterna uppgick till 72 miljarder kronor, vilket är 2 miljarder kronor lägre än i prognosen. Nedan följer en kort beskrivning av de inkomstområden som har de största avvikelserna.

Nettoinkomsterna av fysiska personers inkomstskatt blev något lägre än prognostiserat. Framför allt är det debiterad A-skatt som blev lägre än beräknat.

Nettoinkomsterna av juridiska personers inkomstskatt blev något lägre än beräknat. Debiterade preliminära skatteinbetalningar blev lägre än förväntat. Avvikelsen bedöms vara en felaktig månadsfördelning.

Nettoinkomsterna av mervärdesskatt blev lägre än prognostiserat. Framför allt är det moms att återfå som är högre än beräknat.

Betalningsdifferenser, skattekonto. I denna inkomsthuvudgrupp redovisas bland annat skillnaden mellan inbetalningar på skattekontot och debiteringar enligt skattedeklarationerna. Dessa avser mervärdesskatt, arbetsgivaravgifter och avdragen skatt. Utfallet för betalningsdifferensen blev lägre än beräknat, vilket kan bero på att en del inbetalningar som beräknades komma in i maj betalades in redan i april.

Inkomster av statens aktier blev lägre än beräknat. Utdelningen från Vattenfall efter kompensation för Barsebäck uppgick till 245 miljoner kronor, vilket är väsenligt lägre än förra året.

Inkomster av statliga pensionsavgifter blev högre än beräknat. De preliminära statliga pensionsavgifterna för år 2000 slutreglerades i maj 2001. Av utfallet var 582 miljoner kronor slutreglering, vilket är betydligt mer än föregående år.

Det statliga utgiftstaket för 2001 är fastställt till 789 miljarder kronor, vilket är 3,1 procent högre än för år 2000. I maj blev dessa utgifter 60 miljarder kronor, vilket är 3 miljarder kronor lägre än beräknat. Sett över en rullande tolvmånadersperiod har utgifterna ökat med 1,2 procent. Samtliga utgiftsområden, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., samt ålderspensionssystemet utanför statsbudgeten omfattas av taket. Detta ställs i nedanstående tabell mot Ekonomistyrningsverkets senaste prognos och preliminärt utfall för år 2001.


 


Ackumulerade utgifter och utgiftstak för staten år 2001, mdkr

 

Statsbudget

BP 01:2

Utfall
jan-maj

Utfall rullande 12 månader

Statsbudgetens totala utgifter

676,6

671,1

328,2

742,9

Utgifter på statsbudgeten som inte omfattas av utgiftstaket

33,4

32,4

73,0

123,5

   Statsskuldsräntor

70,9

68,5

50,3

95,6

   Myndigheters m.fl. in- och utlåning i RGK, netto1)

-37,5

-36,1

22,7

27,9

Utgifter på statsbudgeten som omfattas av utgiftstaket

643,22)

638,7

255,1

619,5

Ålderspensionssystemet utanför statsbudgeten

144,6

145,2

59,5

142,2

Budgeteringsmarginal

1,2

 

 

 

Utgiftstak för staten jämfört med prognos / utfall

789,0

783,9

314,7

 

1) RGK:s nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost.
2) Inkl. beräknad minskning av anslagsbehållningar, 3,0 mdkr.



Statsbudgetens utgifter är fördelade utifrån ESV:s andra prognos avseende 2001 (BP 2001:2).


Information lämnas av Joachim Waern (utgifter), tel 08-690 44 23, Anna-Karin Dahlén (inkomster), tel 08-690 43 47 och Carl J Nordén (prognoschef), tel 08-690 43 86. Statsbudgetens månadsutfall publiceras senast den sista vardagen i månaden efter aktuell utfallsmånad. Publikationen samt publiceringsplan för innevarande år utges av Prognosenheten vid Ekonomistyrningsverket. På Internationella Valutafondens hemsida http://dsbb.imf.org tillkännages tre månader i förväg publiceringstidpunkter för Statsbudgetens månadsutfall, i enlighet med den speciella statistikutgivningsstandarden - SDDS.


[ Månadsutfall ]  [ Specifikation utgifter ]  [ Specifikation Inkomster ]  [ Kommentarer ]