Statsbudgetens månadsutfall
   Februari 2001
          
[ Månadsutfall ]  [ Specifikation utgifter ]  [ Specifikation Inkomster ]  [ Kommentarer ]


Kommentarer till större avvikelser

Statens budgetsaldo för februari månad blev -45,3 mdkr. Det är 12,4 mdkr lägre än prognostiserat. Inkomsterna överskred prognosen med 9,9 mdkr medan utgifterna blev 2,5 mdkr lägre än beräknat.

Utgifter
Utfallet för utgiftsområdena (uo) blev 54,2 mdkr och översteg därmed prognosen med 0,5 mdkr. Nedan följer en kort beskrivning av de utgiftsområden som har de största avvikelserna. Därefter kommenteras Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringsposten.

Utgiftsområde 6 Totalförsvar
De totala utgifterna för februari blev något lägre än beräknat. Den största differensen finns på anslaget för fredsfrämjande truppinsatser. Även anslaget Funktionen Transporter har ett lägre utfall än beräknat. Anslaget disponeras av ett flertal myndigheter, vilket innebär svårigheter att månadsfördela prognosen.

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Avvikelsen i februari, liksom ackumulerat, hänför sig huvudsakligen till anslaget Biståndsverksamhet. Anslagsposten Multilateralt utvecklingssamarbete står för den största delen av dessa avvikelser. En bidragande orsak till detta är att en del av en utbetalning till Världsbanken, avseende januari, tidigarelades till december. Härutöver har en utbetalning inom FN:s ekonomiska och sociala verksamhet förskjutits till mars. Övriga utbetalningar som beräknades belasta såväl januari som februari månads utfall kommer dels att belasta mars, dels senare månader.

Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad
Utfallet i februari blev lägre än beräknat. Avvikelsen på anslaget Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd består av för högt beräknade utgifter för arbetslöshetsersättningen men för lågt beräknade för aktivitetsstöd. Detta gäller också den ackumulerade avvikelsen. Utfallet i februari avseende arbetslöshetsersättningen blev 146 mkr lägre. Den ackumulerade avvikelsen uppgår till 278 mkr. Utgifterna för aktivitetsstöd blev 68 mkr högre i februari och 223 mkr ackumulerat. Cirka 75 mkr av den ackumulerade avvikelsen beror på förskjutningar av betalningar från december föregående år till januari i år.

Utgifterna för köp av arbetsmarknadsutbildning blev även denna månad lägre. Programbeslut avseende utgifterna för anslaget Europeiska socialfonden, programperiod 2000-2006, kom först i slutet av förra året vilket gör att utbetalningarna från anslaget förskjuts framåt i tiden. Belastningen på anslaget i januari och februari är marginell och troligtvis kommer inga utbetalningar av någon större omfattning att ske under första halvåret.

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
Februariutfallet blev för utgiftsområdet lägre än prognostiserat. Störst avvikelse mellan prognos och utfall uppvisar anslaget Vetenskapsrådet: forskning och forskningsinformation. Vetenskapsrådet är en ny myndighet fr.o.m. 2001 och har en ny redovisningsplan jämfört med de föregående forskningsråden, vars verksamhet har förts över till Vetenskapsrådet. De tidigare forskningsrådens utbetalningssystem avseende beviljade bidrag har förändrats med anledning av den nya redovisningsplanen. Detta har medfört att utbetalningar inte kunnat ske av beviljade bidrag. Vetenskapsrådet räknar dock med att kunna betala ut bidragen avseende januari - mars under mars månad. Vidare är utfallet för anslaget Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. lågt. Anslaget är svårprognostiserat, då det består av många olika anslagsposter och disponeras av ett flertal myndigheter.

Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske m.m.
Utfallet i februari blev högre än prognosen, vilket var förväntat eftersom utbetalningar avseende anslaget Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur skedde i februari i stället för i januari. Utgifterna för anslaget Intervention och exportbidrag blev lägre än prognostiserat, vilket till största delen beror på att en del av överskottsproduktionen från jordbruket troligen kommer att kunna säljas på den fria marknaden.

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
Bidragen till kommunerna blev högre än prognostiserat. Avvikelsen avser främst anslagen Generellt bidrag till kommuner och landsting samt Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting. De generella bidragen justerades upp denna månad, till följd av att utbetalningarna föregående månad var låga. Även bidragen för särskilda insatser överstiger prognosen.

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
Utgiftsområdet består nästan uteslutande av anslaget Räntor på statsskulden. Avvikelsen förklaras främst av större ränteutgifter för lån i utländska valutor än beräknat, vilket även var fallet i januari månad.

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen
Utfallet för februari blev högre än beräknat. Avvikelsen förklaras främst av att en högre del av den BNI-baserade avgiften betalades ut i februari. Den ackumulerade negativa avvikelsen beror främst på att en mindre del av den mervärdeskattebaserade avgiften än beräknat betalades ut i januari. Utbetalning till EU görs normalt i början av varje år med större andelar av årsprognosen än tolftedelarna.

Av utfallet på Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs 0,8 mdkr av en icke prognostiserad ökad inlåning på myndigheternas räntekonton och övriga räntebelagda konton, vilket till stor del motsvaras av en kassamässig korrigering åt motsatt håll. Avvikelsen i övrigt uppgår således endast till 0,2 mdkr och är fördelad på ett flertal olika poster

Utfallet för februari redovisas efter ESV:s justering på 3,8 mdkr avseende regleringen av den så kallade kommunkontoskulden. Denna reglering gjordes av RGK i februari genom en överföring från Statsverkets checkräkning till berörda konton för kommunmoms under RGK:s nettoutlåning. Enligt regeringsbeslut (2001-01-18) skall ESV direkt i statsbudgetens utfall för 2000 och 2001 göra justeringar så att regleringen redovisas på år 2000.

Den kassamässiga korrigeringsposten blev i februari –0,9 mdkr mot prognostiserat 1,2 mdkr. I utfallet ingår till viss del den ovan nämnda inlåningen på myndigheternas räntekonto.

Inkomster
Inkomsterna uppgick till 97 mdkr, vilket är 9,9 mdkr högre än i prognosen. Det är främst inkomstskatter samt mervärdesskatt som blivit högre än beräknat.

Nettoinkomsterna av fysiska personers inkomstskatt blev högre än prognostiserat. Framför allt är det debiterad A-skatt som blev högre än beräknat.

Nettoinkomsterna av juridiska personers inkomstskatt blev högre än vad som beräknades i budgetprognosen. Främst hänför sig avvikelsen till debiterad slutlig skatt. Till följd av omprövningar avseende taxeringsåret 1999 höjdes den debiterade slutliga skatten och blev därmed högre än beräknat.

Nettoinkomsterna av mervärdesskatt blev högre än prognostiserat. Främst är det skillnaden mellan moms att betala och moms att återfå som blev högre än beräknat. För januari blev utfallet däremot oväntat lågt.

Nettoinkomsterna av energiskatt blev lägre än beräknat. Det är främst skatten på oljeprodukter och bensin som är lägre än förväntat. Till följd av det lägre utfallet kommer årsprognosen att sänkas med cirka 0,9 mdkr.

Betalningsdifferenser, skattekonto I denna inkomsthuvudgrupp redovisas bl.a. skillnaden mellan inbetalningarna på skattekontot och debiteringarna enligt skattedeklarationerna. Dessa avser mervärdesskatt, arbetsgivaravgifter och avdragen skatt. Utfallet för betalnings-differensen blev 40 mdkr, vilket överensstämmer med prognosen.

Utgiftstaket
för 2001 är fastställt till 789 mdkr, vilket är 3,1 procent högre än för år 2000. I februari blev dessa utgifter 60,2 mdkr, vilket är 0,7 mdkr lägre än beräknat. Sett över en rullande tolvmånaders period har utgifterna ökat med 1,7 procent. Samtliga utgiftsområden, exklusive uo 26 Statsskuldsräntor m.m., samt ålderspensionssystemet utanför statsbudgeten omfattas av taket. Detta ställs i nedanstående tabell mot ESV:s senaste prognos och preliminärt utfall för år 2001.



Ackumulerade utgifter och utgiftstak för staten år 2001, mdkr

 

Statsbudget

BP 01:0

Utfall
jan-feb

Utfall rullande 12 månader

Statsbudgetens totala utgifter

676,6

680,0

125,5

702,3

Utgifter på statsbudgeten som inte omfattas av utgiftstaket

33,4

35,0

21,3

81,4

   Statsskuldsräntor

70,9

71,8

17,1

92,6

   Myndigheters m.fl. in- och utlåning i RGK, netto1)

-37,5

-36,7

4,2

-11,2

Utgifter på statsbudgeten som omfattas av utgiftstaket

643,22)

644,9

104,2

620,9

Ålderspensionssystemet utanför statsbudgeten

144,6

144,8

23,6

141,2

Budgeteringsmarginal

1,2

 

 

 

Utgiftstak för staten jämfört med prognos / utfall

789,0

789,7

127,8

 

1) RGK:s nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost.
2) Inkl. beräknad minskning av anslagsbehållningar, 3,0 mdkr.

Information lämnas av Joachim Waern (utgifter), tel 08-690 44 23, Hwan Willén (inkomster), tel 08-690 44 33 och Carl J Nordén (prognoschef), tel 08-690 43 86. Statsbudgetens månadsutfall publiceras senast den sista vardagen i månaden efter aktuell utfallsmånad. Publikationen samt publiceringsplan för innevarande år utges av Prognosenheten vid Ekonomistyrningsverket. På Internationella Valutafondens hemsida http://dsbb.imf.org tillkännages tre månader i förväg publiceringstidpunkter för Statsbudgetens månadsutfall, i enlighet med den speciella statistikutgivningsstandarden – SDDS.


[ Månadsutfall ]  [ Specifikation utgifter ]  [ Specifikation Inkomster ]  [ Kommentarer ]