Statsbudgetens månadsutfall
   September 2000
          
[ Månadsutfall ]  [ Specifikation utgifter ]  [ Specifikation Inkomster ]  [ Kommentarer ]


Kommentarer till större avvikelser

Statens budgetsaldo för september månad år 2000 blev 15,1 mdkr, vilket är 3,9 mdkr högre än prognosen. Totala utgifter underskred prognosen med 4,9 mdkr medan inkomsterna underskred prognosen med 1,0 mdkr.

Utgifter
Utfallet för utgiftsområdena (uo) blev 54,4 mdkr och underskred därmed prognosen med 1,7 mdkr. Nedan följer en kort beskrivning av de utgiftsområden som har de största avvikelserna. Därtill kommenteras kortfattat Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringsposten.

Utgiftsområde 6 Totalförsvar
De totala utgifterna för utgiftsområdet ligger i september helt i linje med prognosen. Avvikelser finns dock på flera anslag inom utgiftsområdet. Den ackumulerade avvikelsen avser främst Försvarsmaktens två anslag för Förbandsverksamhet och Materiel. Det är återigen svårigheterna med månadsfördelningen av Försvarsmaktens utgifter som förklarar dessa avvikelser.

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Avvikelsen för utgiftsområdet i september, liksom tidigare i augusti, hänför sig framför allt till anslaget Biståndsverksamhet. Såväl anslagsposten Bilateralt utvecklingssamarbete, vilken disponeras av Sida som anslagsposten Multilateralt utvecklingssamarbete, vilken disponeras av UD ger upphov till denna avvikelse. Förseningar vad gäller utbetalning av bidrag utgör den främsta förklaringen till avvikelsen.

Utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet
Utfallet för september blev högre än vad som beräknats i budgetprognosen och främst då på anslaget Bidrag till arbetslöshetsersättning. I SCB:s senaste arbetskraftundersökning (AKU) uppgick arbetslösheten i september till 4,1 procent (5,1 procent i juli). För månaderna januari-september uppgår arbetslösheten, utifrån AKU-siffror, till i genomsnitt 4,9 procent. I prognosen beräknas den öppna arbetslösheten för år 2000 uppgå till i genomsnitt 4,7 procent. För att uppnå det beräknade årsgenomsnittet behöver arbetslösheten för resterande månader uppgå till i genomsnitt 4 procent.

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Utgifterna för september blev lägre än beräknat. De största avvikelserna finns på anslagen Arbetsmarknadspolitiska åtgärder och Särskilda åtgärder för arbetshandikappade.

Avvikelsen vad gäller arbetsmarknadspolitiska åtgärder förklaras av fortsatt låga volymer på utbildningsbidragen, det är svårt att få deltagare till utbildningarna.

Vad gäller åtgärder för arbetshandikappade beror differensen på att antalet personer i denna åtgärd inte kommit upp i det beräknade. I prognosen har antagits en ökning under hösten av antalet personer vilket utfallet ännu inte har visat.

Utgiftsområde 22 Kommunikationer
September månads utfall blev något lägre än beräknat. Den största differensen finns på anslaget för väghållning och statsbidrag som i september visar ett lägre utfall än beräknat. Motsatsen gällde föregående månad. Detta visar på svårigheten att göra korrekta månadsfördelningar.

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
September månads utfall ligger betydligt lägre än vad som var prognostiserat för månaden. Hela utgiftsavvikelsen härrör till anslaget Särskilda insatser i kommun och landsting. Månadsfördelningen av utgifterna för detta anslag är väldigt ojämn.

Riksgäldskontorets nettoutlåning blev –2,0 mdkr. Av utfallet utgörs 0,5 mdkr av en icke prognostiserad minskad inlåning på myndigheternas räntekonton (lägre behållning), vilket till stor del motsvaras av en kassamässig korrigering åt motsatt håll. Avvikelsen i övrigt uppgår således till –1,0 mdkr. Därav förklaras närmare hälften av att utbetalningarna av premiepensionsmedel blev lägre än förväntat. Under september inleddes dessa utbetalningar från RGK till utomstående fondförvaltare. De uppgick dock endast till 0,02 mdkr under denna första månad, jämfört med prognostiserat 0,4 mdkr.

Den kassamässiga korrigeringsposten uppgick till –13,0 mdkr, att jämföra med prognosen på –10,4 mdkr. Den stora kassamässiga korrigeringsposten orsakas främst av en överföring från AP-fonden på 11,2 mdkr, helt i enlighet med prognosen. Utbetalningarna utgör den tredje fjärdedelen av det totala beloppet för år 2000 på 45,0 mdkr.

Inkomster
Inkomsterna uppgick till 54,5 mdkr, vilket är 1,0 mdkr mindre än beräknat. Av minskningen hänför sig 0,8 mdkr till Bidrag m.m. från EU och 0,2 mdkr till Skatter m.m.

Nettoinkomsterna av fysiska personers inkomstskatt blev 0,4 mdkr högre än prognostiserat. Detta förklaras till största delen av högre debiterad källskatt. Månadsutfallet för september avser perioden 3 september - 7 oktober, vilket medfört att den debiterade källskatten blivit något högre än beräknat.

Nettoinkomsterna av juridiska personers inkomstskatt blev 0,3 mdkr lägre än vad som beräknades i budgetprognosen. Utfallet för debiterad preliminär F-skatt och särskild A-skatt blev 0,3 mdkr högre än beräknat. Utfallet för posten Debiterade slutlig skatt minus preliminär skatt blev 0,5 mdkr lägre än prognosen. I detta belopp ingår ett omprövningsbeslut, som innebär en återbetalning på 0,5 mdkr.

Nettoinkomsterna av socialavgifter och allmän pensionsavgift blev 0,2 mdkr högre än beräknat. RSV:s månadsrapport för skattekontot avser perioden 3 september - 7 oktober. Den längre perioden leder till något högre inkomster.

Nettoinkomsterna av mervärdesskatt blev 1,5 mdkr lägre än prognostiserat. Det lägre utfallet beror på att mervärdesskatt att återfå blev högre än väntat.

I inkomsthuvudgruppen 1600, betalningsdifferenser redovisas bl. a. skillnaden mellan inbetalningarna på skattekontot och debiteringarna enligt skattedeklarationerna. Dessa avser mervärdesskatt, arbetsgivaravgifter och avdragen skatt. Betalningsdifferensen blev 0,6 mdkr högre än beräknat. Ökningen beror förmodligen på att inbetalningarna i september till följd av underskott på skattekonto enligt slutdebiteringarna i augusti blivit högre än beräknat.

Bidrag m.m. från EU uppgick till 0,1 mdkr vilket är 0,8 mdkr lägre än prognosen. Det lägre utfallet beror på senarelagda utbetalningar av bidrag.

Utgiftstaket
Det statliga utgiftstaket för år 2000 är fastställt till 765 mdkr. Samtliga utgiftsområden, exklusive uo 26 Statsskuldsräntor m.m., samt ålderspensionssystemet utanför statsbudgeten omfattas av taket. Detta ställs i nedanstående tabell mot ESV:s senaste prognos och ackumulerat utfall för år 2000.



Ackumulerade utgifter och utgiftstak för staten år 2000, mdkr

 

Statsbudget

BP 00:3

Utfall
jan-sep

Statsbudgetens totala utgifter

699,8

708,6

484,6

Utgifter på statsbudgeten som inte omfattas av utgiftstaket

76,3

83,2

31,3

   Statsskuldsräntor

81,8

89,1

78,0

   Myndigheters m.fl. in- och utlåning i RGK, netto1)

-5,5

-5,9

-46,8

Utgifter på statsbudgeten som omfattas av utgiftstaket

623,52)

625,3

453,4

Ålderspensionssystemet utanför statsbudgeten

140,0

140,1

104,7

Budgeteringsmarginal

1,5

 

 

Utgiftstak för staten jämfört med prognos / utfall

765,0

765,4

558,1

1) RGK:s nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost.
2) Inkl. beräknad minskning av anslagsbehållningar, 6,0 mdkr.

Information lämnas av Carl J Nordén (prognoschef), tel 08-690 43 86, Håkan Jönsson (utgifter), tel 08-690 43 87 och Jörgen Hansson (inkomster), tel 08-690 42 12.

Statsbudgetens månadsutfall publiceras senast den sista arbetsdagen i månaden efter aktuell utfallsmånad.

Publikationen samt publiceringsplan för innevarande år utges av Prognosenheten vid Ekonomistyrningsverket. På Internationella Valutafondens hemsida http://dsbb.imf.org tillkännages tre månader i förväg publiceringstidpunkter för Statsbudgetens månadsutfall, i enlighet med den speciella statistikutgivningsstandarden – SDDS.


[ Månadsutfall ]  [ Specifikation utgifter ]  [ Specifikation Inkomster ]  [ Kommentarer ]