Statsbudgetens månadsutfall
   Maj 2000
          
[ Månadsutfall ]  [ Specifikation utgifter ]  [ Specifikation Inkomster ]  [ Kommentarer ]


Kommentarer till större avvikelser

Statens budgetsaldo för maj månad år 2000 blev 8,9 mdkr, vilket är 3,8 mdkr lägre än prognosen. Totala utgifter understeg prognosen med 1,2 mdkr medan inkomsterna understeg prognosen med 5,1 mdkr.

Utgifter
Utfallet för utgiftsområdena blev 65,8 mdkr och överskred därmed prognosen med marginella 0,3 mdkr. Nedan följer en kort beskrivning av de utgiftsområden som har de största avvikelserna. Därtill kommenteras kortfattat Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringsposten.

Utgiftsområde 6 Totalförsvar
Utgifterna uppgick till 3,3 mdkr, vilket är 0,7 mdkr lägre än vad som beräknades i den senaste budgetprognosen. Det är främst utfallet för anslagen inom det militära försvaret som är lägre än i prognosen. Utfallet för materielanslaget ligger 0,6 mdkr under den senaste prognosen. Svårigheter med månadsfördelningen av Försvarsmaktens utgifter förklarar denna avvikelse.

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Utgifterna för maj uppgick till 3,5 mdkr, vilket är 0,6 mdkr lägre än i budgetprognosen. Avvikelser finns främst på anslagen Arbetsmarknadspolitiska åtgärder (-0,3 mdkr) och Särskilda åtgärder för arbetshandikappade (-0,1 mdkr).

Fortsatt låga volymer på utbetalningar av utbildningsbidrag är den främsta förklaringen till avvikelsen vad gäller arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Differensen för åtgärderna för arbetshandikappade beror främst på att de åtstramningar som gjordes i slutet av förra året nu gör att det är trögt att få igång åtgärder.

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
Utgifterna för utgiftsområdet uppgick till 17,1 mdkr, vilket är 0,8 mdkr högre än beräknat. Differensen återfinns i huvudsak på anslaget Statskuldsräntor, vilket främst beror på att Riksgäldskontoret under maj påbörjade uppköp av statsobligationer med anledning av utförsäljningsinkomsterna avseende aktier i Telia AB. I prognosen beräknades dessa uppköp, vilka medför kursförluster, ske uteslutande under juni.

Riksgäldskontorets nettoutlåning blev -4,3 mdkr att jämföra med prognosen som uppgick till -2,1 mdkr, dvs. en avvikelse på -2,2 mdkr. Av utfallet utgörs -2,5 mdkr av en icke prognostiserad ökad inlåning på myndigheternas räntekonton (högre behållning), vilket till stor del motsvaras av en kassamässig korrigering åt motsatt håll. Avvikelsen i övrigt uppgår således till 0,3 mdkr. Den är fördelad på ett flertal poster och avser såväl mindre utlåning som större inlåning.

Den kassamässiga korrigeringsposten uppgick till 0,7 mdkr, att jämföra med prognosen på 0 mdkr.



Inkomster
Inkomsterna uppgick till 71,1 mdkr, vilket är 5,1 mdkr lägre än beräknat. Betalnings-differensen och socialavgifter underskred prognosen med 7,2 mdkr respektive 0,4 mdkr. För inkomstskatter och mervärdesskatt blev däremot inkomsterna 0,8 mdkr respektive 0,5 mdkr högre än prognostiserat. Till stor del kan månadens avvikelser förklaras av att den beräknade månadsfördelningen var felaktig. Prognosen för helåret bedöms inte påverkas lika mycket.

Nettoinkomsterna av fysiska personers inkomstskatt uppgick till 4,4 mdkr, vilket är 0,6 mdkr högre än beräknat. Avvikelsen avser i huvudsak debiterad A-skatt.

Nettoinkomsterna avseende socialavgifter och allmän pensionsavgift blev 16,6 mdkr, vilket är 0,4 mdkr lägre än beräknat. Utfallet för de enskilda inkomsttitlarna för socialavgifter blev dock 1,3 mdkr högre än beräknat, medan utfallet för inkomsttiteln Avräkning av socialavgifter blev 1,7 mdkr lägre än beräknat. Den negativa avvikelsen förklaras i sin helhet av att inkomsterna och utgifterna på denna inkomsttitel, som i princip skall vara lika stora, inte överensstämde på grund av eftersläpningar mellan månadsskiftena.

Nettoinkomsterna av mervärdesskatt uppgick till 15,9 mdkr, vilket är 0,5 mdkr högre än beräknat. Den positiva avvikelsen avser främst inbetalningar av mervärdesskatt till Tullverket. Avvikelsen bedöms bero på att prognosen för varuimporten, som ligger till grund för dessa inbetalningar, underskattade dessa inkomster.

Nettoinkomsterna av energiskatt blev 3,9 mdkr, vilket är 0,3 mdkr lägre än prognostiserat. Avvikelsen kan i huvudsak hänföras till att inkomsterna från skatt på bensin och övriga oljeprodukter blev lägre än väntat. Månadens avvikelse, i kombination med tidigare månaders utfall, kan ses som en indikation på att förbrukningen av dessa energislag har överskattats i prognosen. Möjligtvis är detta en konsekvens av de högre oljepriserna.

Inkomsterna av fordonsskatt uppgick till 1,0 mdkr. Detta är 0,6 mdkr högre än prognosen. Avvikelsen förklaras av månadsfördelningen av prognosen och påverkar således inte års-prognosen.

I inkomsthuvudgruppen 1600, betalningsdifferenser redovisas bl. a. skillnaden mellan inbetalningarna på skattekontot och debiteringarna enligt skattedeklarationerna. Dessa avser mervärdesskatt, arbetsgivaravgifter och avdragen skatt.

Betalningsdifferensen uppgick till 2,8 mdkr, att jämföras med beräknade 10,1 mdkr. ESV:s höga prognos motiverades av att en stor del av de kompletteringsinbetalningar som gjordes i månadsskiftet april/maj förväntades redovisas i maj. Uppgifter från RSV angående förändringen av överskotten på fysiska och juridiska personers skattekonton, indikerar att ESV:s prognos över kompletteringsinbetalningarna överensstämmer med utfall. Avvikelsen i maj förklaras i stället av att återbetalningarna till juridiska personer var höga till följd av två händelser. För det första gjordes två större återbetalningar till företag som betalat in preliminärskatter, trots att de upphört under 1999 för att uppgå i ett gemensamt bolag. För det andra var eftersläpningarna av återbetalningar till juridiska personer mellan april och maj ovanligt stora, vilket hade förväntats påverka eftersläpningarna mellan maj och juni.


Utgiftstaket
Det statliga utgiftstaket för år 2000 är fastställt till 765 mdkr. Samtliga utgiftsområden, exklusive uo 26 Statsskuldsräntor m.m., samt ålderspensionssystemet utanför statsbudgeten omfattas av taket. Detta ställs i nedanstående tabell mot ESV:s senaste prognos och ackumulerat utfall för år 2000.



Ackumulerade utgifter och utgiftstak för staten år 2000, mdkr

 

Statsbudget

BP 00:2

Utfall
jan-maj

Statsbudgetens totala utgifter

699,8

714,0

283,3

Utgifter på statsbudgeten som inte omfattas av utgiftstaket

76,3

85,8

28,3

   Statsskuldsräntor

81,8

91,1

45,0

   Myndigheters m.fl. in- och utlåning i RGK, netto1)

-5,5

-5,3

-16,7

Utgifter på statsbudgeten som omfattas av utgiftstaket

623,52)

628,2

255,0

Ålderspensionssystemet utanför statsbudgeten

140,0

140,1

57,9

Budgeteringsmarginal

1,5

 

 

Utgiftstak för staten jämfört med prognos / utfall

765,0

768,3

313,0

1) RGK:s nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost.
2) Inkl. beräknad minskning av anslagsbehållningar, 6,0 mdkr.

Information lämnas av Anders Wirhed (utgifter), tel 08-690 43 02, Hwan Willén (inkomster), tel 08-690 44 33 och Carl J Nordén (prognoschef), tel 08-690 43 86.

Statsbudgetens månadsutfall publiceras senast den sista arbetsdagen i månaden efter aktuell utfallsmånad.

Publikationen samt publiceringsplan för innevarande år utges av Prognosenheten vid Ekonomistyrningsverket. På Internationella Valutafondens hemsida http://dsbb.imf.org tillkännages tre månader i förväg publiceringstidpunkter för Statsbudgetens månadsutfall, i enlighet med den speciella statistikutgivningsstandarden – SDDS.


[ Månadsutfall ]  [ Specifikation utgifter ]  [ Specifikation Inkomster ]  [ Kommentarer ]