Myndigheten ska dela upp individbaserad statistik efter kön

Den individbaserade statistik som ingår i resultatredovisningen ska vara uppdelad efter kön, om det inte finns särskilda skäl mot detta. Myndigheten ska även analysera och bedöma den individbaserade statistiken.

Individbaserad statistik är statistik som direkt eller indirekt rör fysiska personer. Ett exempel på det är hushållsstatistik, där enpersonshushåll och hushåll som består av en ensamstående kvinna eller man med barn kan delas upp efter kön. I årsredovisningen ska myndigheten presentera alla sådana individuppgifter i tabeller och diagram för kvinnor respektive män, flickor respektive pojkar, i alla för redovisningen relevanta kombinationer av variabler.

Statistik över företag, bostäder och dylikt faller utanför begreppet, om inte statistiken indirekt faktiskt avser fysiska personer. Statistik över företagare eller boende är sådana exempel.

Jämförelser över tid och övergripande indelningsgrund

Myndigheten ska redovisa hur verksamheten har utvecklats. Det innebär att ni ska jämföra data över tid. Det aktuella årets uppgifter ska alltså jämföras med motsvarande uppgifter från minst två år tillbaka.

När data avser individer är huvudregeln att myndigheten redovisar efter kön. Könsuppdelad statistik över tid innebär att både kvinnor och män, flickor och pojkar, så långt det är möjligt blir synliga i statistiken för hela tidsserien.

När myndigheten arbetar med årsredovisningen är det lämpligt att använda årtal som övergripande indelningsgrund, om inte annat krävs i verksamheten.

Särskilda skäl att inte dela upp individbaserad statistik efter kön

Myndigheten kan eller får inte alltid dela upp individbaserad statistik efter kön. Det finns tre särskilda skäl att inte dela upp individbaserad statistik efter kön:

  • Myndigheten saknar underlag som möjliggör uppdelning efter kön.
  • En uppdelning efter kön riskerar röja individers identitet.
  • Redovisningen skulle kräva hantering av personuppgifter som myndigheten inte har rätt att behandla.

Med saknat underlag menas främst att det finns undersökningstekniska svårigheter att urskilja kön. Exempelvis kan ett räkneverk för besöksfrekvens vara blint för kön. Det kan också handla om fall där skattningarna blir alltför osäkra.

Det finns en risk att individers identitet röjs när myndighetens underlag baseras på ett urval som inte är tillräckligt stort för att genomgående kunna redovisa kön i kombination med andra variabler. Myndigheten bör i dessa fall överväga ett större urval, eller en annan förändring av undersökningen som garanterar individers anonymitet. I sammanhanget bör myndigheten också ta hänsyn till andra krav som ställs på myndigheten, till exempel till tredje parts uppgiftslämnarbörda och egna kostnader.

Det kan också vara så att myndigheten inte får använda uppgift om kön, eftersom det kräver särskild hantering av personuppgifter enligt Dataskyddsförordningen (GDPR, The General Data Protection Regulation).

Om myndigheten inte uppdelar individbaserad statistik efter kön ska ni ange vilket av de tre skälen som åberopas och varför.

Uppgift om kön kan samlas in på flera sätt

Myndigheten kan samla in uppgifter om kön på olika sätt, till exempel från

  • personnummer
  • självskattade uppgifter om kön som myndigheten samlar in genom exempelvis enkäter eller intervjuer.

Självskattade uppgifter om kön innebär att individen själv får ange sitt kön. I undersökningar baserade på självskattning förekommer ibland fler svarsalternativ än kvinna, man, flicka och pojke. Det kan finnas olika sätt att formulera sådana ytterligare svarsalternativ, till exempel ”Annan könsidentitet än kvinna eller man”.

Myndigheten bör undvika svarsalternativet ”Kan eller vill inte uppge” då det riskerar att fånga upp även personer som identifierar sig som kvinna eller man men som av olika anledningar själva inte anser det vara relevant information. Även alternativet ”Identifierar mig på annat sätt” bör undvikas för att undvika sammanblandning av andra identifikationer än just kön.

För att ge läsaren bättre förutsättningar att tolka statistiken bör det framgå av resultatredovisningen vilka utgångspunkter och metoder myndigheten har använt för att samla in uppgift om kön.

Analys och bedömning av den individbaserade statistiken

Syftet med att könsuppdela statistiken är att visa hur resultaten av verksamheten, eller vidtagna åtgärder i verksamheten, ser ut för kvinnor, män och eventuella ytterligare grupper i de fall då statistiken rör individer. Myndigheten ska därför analysera och bedöma även den individbaserade statistiken. Det räcker inte att enbart kommentera eller beskriva vad tabeller och diagram visar för att göra analysen.

Myndigheten ska också föra ett analyserande resonemang om verksamhetens resultat i förhållande till gruppen kvinnor respektive gruppen män. I analysen bör ni exempelvis förklara

  • skillnader mellan könen
  • likheter mellan könen
  • trender
  • förändringar.

När det gäller bedömningar bör dessa relatera till utvecklingar eller mönster som myndigheten har förutsättningar att påverka med sin verksamhet.

Den statistik som har använts ska ge en situations- eller en utvecklingsbild för båda könen. Det kan handla om att till exempel svara på följande frågor:

  • Har utvecklingen varit densamma för båda könen?
  • Finns det ett könsmönster, det vill säga finns det en systematisk skillnad till någons för- eller nackdel?

I de fall annan information utöver kön har presenterats i tabeller bidrar även den informationen till analysen. Statistiken kan i så fall vara sammansatt av flera andra variabler än kön, som till exempel ålder, region, bakgrund, utbildning.

Kontakt

Senast uppdaterad: