Myndigheten ska analysera och bedöma resultatet

Myndighetens analys och bedömning av resultatet kan både förklara varför resultatet blivit på ett visst sätt och värdera den utvecklingen. Analysen ska vara relevant och enkel. Resultatet kan ni bedöma utifrån både verksamhetens mål och andra utgångspunkter.

Att analysera ett resultat och dess utveckling kan innebära att man förklarar varför något har blivit på ett visst sätt, eller ger en bakgrund till att det blivit så. Att bedöma något kan ge uttryck för en värdering, till exempel att en redovisad förändring anses vara bra eller mindre bra.

Analysen ska vara relevant och enkel

Myndigheten ska analysera de resultat som är relevanta att analysera. Det kan göras från olika ingångar, till exempel

  • oväntade förändringar eller icke-förändringar i tidsserier
  • skillnader mellan mätvärden
  • ett förväntat och konstant resultat, som också kan kräva en förklaring.

När ett uppmätt utfall kan bero på andra faktorer än myndighetens verksamhet kan myndigheten behöva analysera betydelsen av det egna bidraget på utfallet.

I en årsredovisning är det inte meningen att myndigheten ska göra alltför avancerade analyser om effekter. Ni behöver inte sträva efter att kunna redovisa belägg för kausala samband. Det är tillräckligt att resonera om vad som kan vara en förklaring, hypotetiskt sett. Om myndigheten har utarbetat en program- eller verksamhetslogik kan den vara till stöd för de analyser som blir aktuella.

Resultaten kan bedömas i förhållande till mål

Myndigheten kan bedöma resultatet i förhållande till verksamhetens mål. Det kan göras på flera sätt, till exempel genom att bedöma

– i vilken utsträckning målet är uppfyllt, det vill säga

  • ta fram en eller flera indikatorer till målet
  • fastställa kriterier för måluppfyllelse och vilka graderingar som ska användas (exempelvis inte uppfyllt, delvis uppfyllt och fullt uppfyllt)
  • samla in data och jämföra dessa med kriterierna.

– om en observerad utveckling eller trend går åt samma håll som målet

I så fall behövs inga kriterier för måluppfyllelse, utan ni samlar in och redovisar data enligt indikatorerna till målet, och bedömer om dessa data visar på en faktisk förändring i riktning mot målet.

Bedömning på andra grunder än mål

Allt som bedöms behöver inte ta sin utgångspunkt i mål. Hur myndigheten bemöter sina målgrupper och skickligheten i handläggningen är sådana exempel. Viktiga normkällor i det sammanhanget är regeringsformens bestämmelse om likhet inför lagen och förvaltningslagens bestämmelser om legalitet, objektivitet, service, tillgänglighet, etc.

Mottagarna av myndighetens tjänst kan vara bäst lämpade att bedöma vissa egenskaper, framför allt service och tillgänglighet. Andra egenskaper kanske ni bäst bedömer internt på myndigheten eller med hjälp av en tredje part.

För att bedöma kvaliteten i bred mening kan ni också behöva väga in tjänstens ändamålsenlighet. Med det menas verksamhetens eller prestationernas förmåga att bidra till önskade effekter eller syften.

Kvalitet är ett mångfasetterat begrepp som rymmer flera olika aspekter och perspektiv. Flera olika sätt att se på kvaliteten bör därför också ingå i redovisningen. De motsättningar som kan uppstå bör myndigheten hantera snarare än undvika. En tjänst kan till exempel gillas av mottagaren men sakna förmågan att uppfylla sina syften. Ni bör inte undvika en sådan motsättning genom att bara redovisa gillandeaspekten. I stället bör ni hantera motsättningen genom att bedöma tjänstens kvalitet som inte fullt ut bra.

Kontakt

Senast uppdaterad: