Hur görs den årliga schablonfördelningen av ingående moms i momspliktig respektive icke momspliktig verksamhet?

Sveriges medlemsavgift till EU består av flera delar som beräknas på flera olika sätt. En betydande del av avgiften baseras på landets samlade mervärdesskatt. Statliga myndigheter har, jämfört med andra juridiska personer, en särskild ordning för hantering av mervärdesskatt.

Den utgående mervärdesskatten betalas via skattedeklarationen till Skatteverket medan kompensation för den ingående mervärdesskatten rekvireras via en särskild blankett (SKV 5805) från Skatteverket. Denna särskilda ordning för hantering av mervärdesskatt föranleder Finansdepartementet att, inför beräkning av den mervärdesskattebaserade EU-avgiften, göra korrigeringar utifrån myndigheternas redovisade ingående mervärdesskatt i mervärdesskattepliktig verksamhet. Myndigheterna ska därför, enligt överenskommelse med EU, fördela sin ingående mervärdesskatt på mervärdesskattepliktig respektive icke mervärdesskattepliktig verksamhet.

För de statliga myndigheter som inte på ett enkelt sätt kan skilja dessa verksamheter åt, har ESV och Finansdepartementet kommit överens om att en schablonberäkning kan göras. Ingående mervärdesskatt kan då löpande under året bokföras i debet S1541 eller S1543 Ingående mervärdesskatt, för att vid upprättande av mervärdesskatterekvisition omföras via kredit S1544 Avräkningskonto till debet S1550 Mervärdesskattefordran utan att S1541 eller S1543 berörs. På så sätt finns, vid årets slut, ett debetsaldo på S1541 och S1543 som motsvarar hela årets ingående mervärdesskatt. Det är detta saldo, som med hjälp av schablonberäkningen ska fördelas mellan S1541/S1543 och S1542.

1. Faktura inkommer Debet S1541 Ingående mervärdesskatt alt. S1543
(Kredit S2581 Leverantörsskulder)
(Debet S5xxx Driftkostnader)
2. Rekvisition av ingående
mervärdesskatt upprättas
Kredit S1544 Avräkningskonto
Debet S1550 Mervärdesskattefordran
3. Betalning från Skatteverket Kredit S1550 Mervärdesskattefordran
(Debet postgiro)

Schablonberäkningen som ger fördelningsnyckeln mellan dessa S-koder går till så att de mervärdesskattepliktiga intäkterna ställs i relation till myndighetens totala intäkter. Den totala ingående mervärdesskatten fördelas sedan mellan S1541/S1543 och S1542 enligt denna framräknade fördelningsnyckel. Myndighetens mervärdesskattepliktiga intäkter finns normalt på S-koderna 31X2. Observera att alla intäkter på dessa S-koder inte är mervärdesskattepliktiga och därmed inte ska tas med i beräkningen. Till exempel avser S-kod 3112 offentligrättliga avgifter vilket oftast är myndighetsutövning som inte anses som mervärdesskattepliktig verksamhet. Det finns dock offentligrättsliga avgifter som redovisas på S3112 som är mervärdesskattepliktiga och som ska tas med i beräkningen. Till skattepliktig omsättning räknas inte heller inköp som görs med så kallad omvänd skattskyldighet.

Exempel:

RESULTATRÄKNING    
Intäkter av anslag 2000  
Intäkter av avgifter och andra ersättningar 300 Därav utomstatliga och momspliktiga 150
Intäkter av bidrag 1000  
Finansiella intäkter 200  
Summa intäkter 3500  

 Schablonberäkning:

1. Räkna ut fördelningsnyckeln: Momspliktiga intäkter / totala intäkter 150 / 3500 = 4,3%
2. Hämta saldot på S1541/S1543 Ingående mervärdesskatt: 450  
3. Multiplicera saldot med fördelningsnyckeln: 0,043 * 450 = 19
4. Gör omföringen: Kredit S1541/S1543 Ingående mervärdesskatt (icke momspliktig verksamhet) 19
    Debet S1542 Ingående mervärdesskatt (momspliktig verksamhet) 19

Ni behöver inte hålla isär hur mycket som ska flyttas över från S1541 respektive S1543, det viktiga är att den totala momspliktiga andelen hamnar på S1542.

Senast uppdaterad: