April 2022 Riksgäldskontorets nettoutlåning

För att statens budgetsaldo ska överensstämma med statens lånebehov, med omvänt tecken, redovisas posten Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost på budgetens utgiftssida. Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av in- och utlåning till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder.

Utfall för Riksgäldskontorets nettoutlåning

Miljoner kr

Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av förändringen i lån och kontobehållningar i det som kallas statens internbank. Internbanken vänder sig till myndigheter, affärsverk och vissa statliga bolag och fonder. I april minskade nettoutlåningen med 11 079 miljoner kronor. För de första fyra månaderna 2022 har nettoutlåningen minskat med 64 435 miljoner kronor. När nettoutlåningen minskar påverkas saldot i statens budget positivt.

Riksgäldskontoret har sedan 2009 tagit upp valutalån för vidareutlåning till Riksbanken i syfte att förstärka valutareserven. Lånet till Riksbanken består egentligen av flera lån med olika löptid. Lånen löper efter hand ut och har sedan 2009 oftast ersatts med nya lån, men från och med februari 2021 avser Riksbanken att återbetala lånen i Riksgäldskontoret i den takt lånen förfaller. I stället kommer Riksbanken att köpa utländsk valuta på valutamarknaden så att valutareservens storlek inte förändras nämnvärt över tid. Hittills i år har totalt lån motsvarande 39 200 miljoner kronor förfallit. Under motsvarande period 2021 förföll lån motsvarande 24 086 miljoner kronor, vilket är 15 114 miljoner kronor lägre än 2022. Utlåningen till Riksbanken uppgår till 85 977 miljoner kronor vid utgången av april 2022.

I mars 2020 lånade Riksgäldskontoret ut 10 000 miljoner kronor till det statligt helägda Aktiebolaget Svensk Exportkredit. Svensk Exportkredits uppdrag är att på kommersiella och hållbara grunder säkerställa tillgång till finansiella lösningar för svensk exportnäring. I uppdraget ingår även att administrera det statsstödda CIRR-systemet (Commercial Interest Reference Rate). CIRR innebär att ett exportföretags köpare kan erbjudas finansiering till fast ränta. Exportkrediter och CIRR lyder under en överenskommelse inom OECD (Consensus) som innebär gemensamma riktlinjer för statsstödda krediter så att enskilda länder inte ska kunna gynna sin exportindustri på ett otillbörligt sätt. För att säkerställa att Svensk Exportkredit alltid ska kunna utföra samhällsuppdraget med förvaltning av CIRR-systemet har bolaget en låneram i Riksgäldskontoret. Den utnyttjades för första gången i mars 2020. Tidigare har AB Svensk Exportkredit i stället lånat på marknaden, till exempel i andra länders centralbanker för CIRR-systemets räkning. Detta var inte möjligt i mars 2020 eftersom det rådde en osäkerhet på marknaden med anledning av coronapandemin. I mars 2022 återbetalade Svensk exportkredit lånet, vilket minskar nettoutlåningen med 10 000 miljoner kronor och påverkar jämförelsen mellan åren.

Affärsverket svenska kraftnät ökade behållningen på sitt konto med 2 360 miljoner kronor i april, vilket minskar nettoutlåningen. Hittills i år har Svenska kraftnät ökat behållningen med 16 496 miljoner kronor.

Den sammanlagda nettobehållningen på myndigheternas räntekonton ökade med 4 585 miljoner kronor i april. Totalt har nettobehållningarna minskat med 2 198 miljoner kronor för de första fyra månaderna 2022, vilket innebär att nettoutlåningen ökar.

Riksgäldskontorets nettoutlåning, miljoner kronor
Utfall
april 2022
Förändring
jämfört med
april 2021
Utfall
jan-april 2022
Förändring
jämfört med
jan-april 2021
SB + ÄB
2022
Riksgäldskontorets nettoutlåning - 11 079 - 968 - 64 435 - 13 004 - 60 090
SB = statens budget, ÄB = ändringsbudget

Kontakt