Juni 2021 Riksgäldskontorets nettoutlåning

För att statens budgetsaldo ska överensstämma med statens lånebehov, med omvänt tecken, redovisas posten Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost på budgetens utgiftssida. Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av in- och utlåning till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder.

Utfall för Riksgäldskontorets nettoutlåning

Miljoner kr

Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av förändringen i lån och kontobehållningar i det som kallas statens internbank. Internbanken vänder sig till myndigheter, affärsverk och vissa statliga bolag och fonder. I juni minskade nettoutlåningen med 4 816 miljoner kronor.

Under det första halvåret har nettoutlåningen minskat med 58 055 miljoner kronor. Motsvarande period 2020 ökade i stället nettoutlåningen med 1 236 miljoner kronor, vilket innebär en skillnad på 59 291 miljoner kronor mellan åren.

Riksgäldskontoret har sedan 2009 tagit upp valutalån för vidareutlåning till Riksbanken i syfte att förstärka valutareserven. Lånet till Riksbanken består egentligen av flera lån med olika löptid. Lånen löper efter hand ut och har sedan 2009 oftast ersatts med nya lån. Från och med februari 2021 avser Riksbanken att återbetala lånen i Riksgäldskontoret i den takt lånen förfaller. I stället kommer Riksbanken att köpa utländsk valuta på valutamarknaden så att valutareservens storlek inte förändras nämnvärt över tid. I februari förföll lån motsvarande 24 086 miljoner kronor, därmed återbetalade Riksbanken 24 086 miljoner kronor och nettoutlåningen påverkades negativt med samma belopp.

I mars 2020 refinansierade Riksgäldskontoret lån för Riksbankens räkning redan i mars, trots att de förföll först i april. Det innebar att nettoutlåningen ökade med 20 466 miljoner kronor i mars 2020. I april 2020 minskade i stället nettoutlåningen med 17 712 miljoner kronor.

Hittills i år har utlåningen till Riksbanken minskat med 24 086 miljoner kronor. Under motsvarande period 2020 ökade i stället lånet med 4 620 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 28 706 miljoner kronor.

Utlåningen till Riksbanken uppgår till 157 988 miljoner kronor den 30 juni 2021.

Hittills i år har Kärnavfallsfondens placeringar i Riksgäldskontoret ökat med 5 380 miljoner kronor, vilket minskar nettoutlåningen. Under motsvarande period 2020 minskade i stället placeringarna i Riksgäldskontoret med 1 109 miljoner kronor, vilket ökade nettoutlåningen. Kärnavfallsfondens placeringar har alltså minskat nettoutlåningen med 6 489 miljoner kronor när man jämför utfallet för det första halvåret med motsvarande period 2020.

I mars 2020 lånade Riksgäldskontoret ut 10 000 miljoner kronor till det statligt helägda Aktiebolaget Svensk Exportkredit för det statsstödda CIRR-systemet (Commercial Interest Reference Rate) eftersom det rådde osäkerhet på marknaden med anledning av pandemin. Någon motsvarande utlåning har inte skett under 2021.

Riksgäldskontorets nettoutlåning, miljoner kronor
Utfall
juni 2021
Förändring
jämfört med
juni 2020
Utfall
jan-juni 2021
Förändring
jämfört med
jan-juni 2020
SB + ÄB
2021
Riksgäldskontorets nettoutlåning - 4 816 - 3 549 - 58 055 - 59 291 14 881
SB = statens budget, ÄB = ändringsbudget

Kontakt