Mars 2021 Riksgäldskontorets nettoutlåning

För att statens budgetsaldo ska överensstämma med statens lånebehov, med omvänt tecken, redovisas posten Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost på budgetens utgiftssida. Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av in- och utlåning till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder.

Utfall för Riksgäldskontorets nettoutlåning

Miljoner kr

Förändringar i Riksbankslånet medför en skillnad på 46 miljarder kronor jämfört med det första kvartalet 2020

Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av förändringen i lån och kontobehållningar i det som kallas statens internbank. Internbanken vänder sig till myndigheter, affärsverk och vissa statliga bolag och fonder. I mars minskade nettoutlåningen med 1 728 miljoner kronor. I mars 2020 ökade i stället nettoutlåningen med 28 413 miljoner kronor.

För första kvartalet har nettoutlåningen minskat med 41 321 miljoner kronor. Motsvarande period 2020 ökade nettoutlåningen med 24 244 miljoner kronor, vilket innebär en skillnad på 65 565 miljoner kronor mellan åren.

Riksgäldskontoret har sedan 2009 tagit upp valutalån för vidareutlåning till Riksbanken i syfte att förstärka valutareserven. Lånet till Riksbanken består egentligen av flera lån med olika löptid. Lånen löper efter hand ut och har sedan 2009 oftast ersatts med nya lån.

Från och med februari 2021 avser Riksbanken att återbetala lånen i Riksgäldskontoret i den takt lånen förfaller. I stället kommer Riksbanken att köpa utländsk valuta på valutamarknaden så att valutareservens storlek inte förändras nämnvärt över tid. I februari förföll lån motsvarande 24 086 miljoner kronor, därmed återbetalade Riksbanken 24 086 miljoner kronor och nettoutlåningen påverkades negativt med samma belopp. Utlåningen till Riksbanken uppgår till 157 988 miljoner kronor den 31 mars 2021.

I mars 2020 refinansierade Riksgäldskontoret lån för Riksbankens räkning redan i mars, trots att de förföll först i april. Det ökade nettoutlåningen med 20 446 miljoner kronor i mars 2020.

För det första kvartalet har utlåningen till Riksbanken minskat med 24 086 miljoner kronor. Under motsvarande period 2020 ökade i stället lånet med 22 332 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 46 418 miljoner kronor.  

I mars 2020 lånade Riksgäldskontoret ut 10 000 miljoner kronor till det statligt helägda Aktiebolaget Svensk Exportkredit för det statsstödda CIRR-systemet (Commercial Interest Reference Rate) eftersom det rådde osäkerhet på marknaden med anledning av pandemin. Någon motsvarande utlåning har inte skett under 2021.  

Under första kvartalet har Kärnavfallsfondens placeringar i Riksgäldskontoret ökat med 4 998 miljoner kronor, vilket minskar nettoutlåningen. Under motsvarande period 2020 minskade i stället placeringarna i Riksgäldskontoret med 1 2 44 miljoner kronor, vilket ökar nettoutlåningen. Nettoutlåningen har alltså minskat med 6 242 miljoner kronor när man jämför det första kvartalet mellan åren.

Pensionsmyndigheten sätter in premiepensionsavgifter i Riksgäldskontoret i avvaktan på slutlig placering av premiepensionsspararna. I mars ökade kontot för premiepensionsavgifterna med 4 508 miljoner kronor. När pensionsavgifterna sätts in på konto i Riksgäldskontoret minskar nettoutlåningen. Hittills i år har premiepensionsavgifterna minskat nettoutlåningen med sammantaget 14 017 miljoner kronor.

Riksgäldskontorets nettoutlåning, miljoner kronor
Utfall
mars 2021
Förändring
jämfört med
mars 2020
Utfall
jan-mars 2021
Förändring
jämfört med
jan-mars 2020
SB + ÄB
2021
Riksgäldskontorets nettoutlåning - 1 728 - 30 141 - 41 321 - 65 565 14 881
SB = statens budget, ÄB = ändringsbudget

Kontakt