December 2021 Riksgäldskontorets nettoutlåning

För att statens budgetsaldo ska överensstämma med statens lånebehov, med omvänt tecken, redovisas posten Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost på budgetens utgiftssida. Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av in- och utlåning till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder.

Utfall för Riksgäldskontorets nettoutlåning

Miljoner kr

Pensionsmyndigheten har överfört 45 miljarder kronor till hushållen

Pensionsmyndigheten sätter in premiepensionsavgifter i Riksgäldskontoret i avvaktan på slutlig placering av premiepensionsspararna. När pensionsavgifterna sätts in på konto i Riksgäldskontoret minskar nettoutlåningen. I december har Pensionsmyndigheten överfört 45 384 miljoner kronor i premiepensionsavgifter till hushållen, då ökar nettoutlåningen. Premiepensionsavgifterna ökade nettoutlåningen med 39 317 miljoner kronor, netto, i december. Totalt har premiepensionsavgifterna minskat nettoutlåningen med 5 917 miljoner kronor 2021.

Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av förändringen i lån och kontobehållningar i det som kallas statens internbank. Internbanken vänder sig till myndigheter, affärsverk och vissa statliga bolag och fonder. Nettoutlåningen ökade med 31 892 miljoner kronor i december. Preliminärt minskade nettoutlåningen med 96 965 miljoner kronor under 2021.

År 2020 ökade nettoutlåningen med 21 283 miljoner kronor. Förändringar i utlåningen till Riksbanken förklarar den största delen av förändringen mellan åren.

Riksgäldskontoret har sedan 2009 tagit upp valutalån för vidareutlåning till Riksbanken i syfte att förstärka valutareserven. Lånet till Riksbanken består egentligen av flera lån med olika löptid. Lånen löper efter hand ut och har sedan 2009 oftast ersatts med nya lån. Från och med februari 2021 avser Riksbanken att återbetala lånen i Riksgäldskontoret i den takt lånen förfaller. I stället kommer Riksbanken att köpa utländsk valuta på valutamarknaden så att valutareservens storlek inte förändras nämnvärt över tid.

I februari 2021 förföll lån motsvarande 24 086 miljoner kronor, i september 17 081 miljoner kronor och i oktober 15 730 miljoner kronor. Det innebär att Riksbanken har återbetalat sammanlagt 56 897 miljoner kronor under 2021, Under 2020 ökade i stället utlåningen till Riksbanken med 6 066 miljoner kronor. Förändringar i utlåningen till Riksbanken innebär alltså skillnad mellan åren på totalt 62 963 miljoner kronor. Nettoutlåningen har minskat, vilket påverkar saldot positivt.

I december ökade Affärsverket Svenska kraftnäts insättningar i Riksgäldskontoret med 6 318 miljoner kronor, framför allt på grund av kraftigt ökade kapacitetsavgifter. Preliminärt ökade Svenska kraftnäts behållningar med 17 350 miljoner kronor 2021. Det innebär att nettoutlåningen minskade och saldot förbättrades med 17 350 miljoner kronor med anledning av Affärsverket svenska kraftnät. Förändringar i Svenska kraftnäts insättningar påverkar skillnaden mellan åren med 11 714 miljoner kronor. Affärsverket Svenska kraftnäts verksamhet finansieras bland annat med avgifter för att använda elnätet, men också med kapacitetsavgifter. Syftet med kapacitetsavgifterna är att skapa tydliga delmarknader på elmarknaden där utbud och efterfrågan ger signaler om var produktion respektive konsumtion av el bör placeras. Kapacitetsavgifter uppstår vid prisskillnader mellan angränsande elområden och prisskillnaderna mellan elområdena stiger då andelen förnybar energi, som är väderberoende, ökar.  Det är riksdagen som sätter ramarna för Svenska kraftnäts investeringar.

Riksgäldskontorets nettoutlåning, miljoner kronor
Utfall
dec 2021
Förändring
jämfört med
dec 2020
Utfall
jan-dec 2021
Förändring
jämfört med
jan-dec 2020
SB + ÄB
2021
Riksgäldskontorets nettoutlåning 31 892 - 14 121 - 96 965 - 118 248 14 881
SB = statens budget, ÄB = ändringsbudget

Kontakt