Oktober 2021 Riksgäldskontorets nettoutlåning

För att statens budgetsaldo ska överensstämma med statens lånebehov, med omvänt tecken, redovisas posten Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost på budgetens utgiftssida. Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av in- och utlåning till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder.

Utfall för Riksgäldskontorets nettoutlåning

Miljoner kr

Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av förändringen i lån och kontobehållningar i det som kallas statens internbank. Internbanken vänder sig till myndigheter, affärsverk och vissa statliga bolag och fonder. I oktober minskade nettoutlåningen med 22 892 miljoner kronor. Samma månad 2020 ökade i stället nettoutlåningen med 17 023 miljoner kronor, vilket innebär en skillnad på 39 915 miljoner kronor. Av denna förändring beror 37 750 miljoner på förändringar i utlåningen till Riksbanken.

Hittills i år har nettoutlåningen minskat med 119 361 miljoner kronor. Motsvarande period 2020 ökade i stället nettoutlåningen med 5 332 miljoner kronor, vilket innebär en skillnad på 124 693 miljoner kronor mellan åren.

Riksgäldskontoret har sedan 2009 tagit upp valutalån för vidareutlåning till Riksbanken i syfte att förstärka valutareserven. Lånet till Riksbanken består egentligen av flera lån med olika löptid. Lånen löper efter hand ut och har sedan 2009 oftast ersatts med nya lån. Från och med februari 2021 avser Riksbanken att återbetala lånen i Riksgäldskontoret i den takt lånen förfaller. I stället kommer Riksbanken att köpa utländsk valuta på valutamarknaden så att valutareservens storlek inte förändras nämnvärt över tid.

I oktober förföll lån motsvarande 15 730 miljoner kronor. Därmed återbetalade Riksbanken 15 730 miljoner kronor och nettoutlåningen påverkades negativt med motsvarande belopp. I oktober 2020 ökade i stället utlåningen till Riksbanken med 22 020 miljoner kronor.

I februari 2021 förföll lån motsvarande 24 086 miljoner kronor och i september 17 081 miljoner kronor, vilket innebär att Riksbanken har återbetalat ytterligare 41 167 miljoner kronor fram till september 2021. Hittills i år har Riksbanken lån minskat med 56 897 miljoner kronor, vilket påverkar nettoutlåningen negativt, men saldot i statens budget positivt.

Under motsvarande period 2020 ökade i stället lånet med 26 640 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 83 537 miljoner kronor mellan åren.

Hittills i år har Kärnavfallsfondens placeringar i Riksgäldskontoret ökat med 6 177 miljoner kronor, vilket minskar nettoutlåningen. Under motsvarande period 2020 minskade i stället placeringarna i Riksgäldskontoret med 698 miljoner kronor, vilket ökade nettoutlåningen. Kärnavfallsfondens placeringar har alltså minskat nettoutlåningen med 6 875 miljoner kronor när man jämför utfallet för de första tio månaderna med motsvarande period 2020.

Svenska kraftnät har hittills i år ökat sina insättningar i Riksgäldskontoret med 8 357 miljoner kronor. Det minskar nettoutlåningen. Under de första 10 månaderna 2020 ökade Svenska kraftnät insättningarna med 1 308 miljoner kronor. Skillnaden mellan åren är alltså 7 049 miljoner kronor som minskar nettoutlåningen och förbättrar saldot i statens budget.

I mars 2020 lånade Riksgäldskontoret ut 10 000 miljoner kronor till det statligt helägda Aktiebolaget Svensk Exportkredit för det statsstödda CIRR-systemet (Commercial Interest Reference Rate) eftersom det rådde osäkerhet på marknaden med anledning av coronapandemin. Någon motsvarande utlåning har inte skett under 2021.

Riksgäldskontorets nettoutlåning, miljoner kronor
Utfall
okt 2021
Förändring
jämfört med
okt 2020
Utfall
jan-okt 2021
Förändring
jämfört med
jan-okt 2020
SB + ÄB
2021
Riksgäldskontorets nettoutlåning - 22 892 - 39 915 - 119 361 - 124 693 14 881
SB = statens budget, ÄB = ändringsbudget

Kontakt