September 2020 Riksgäldskontorets nettoutlåning

För att statens budgetsaldo ska överensstämma med statens lånebehov, med omvänt tecken, redovisas posten Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost på budgetens utgiftssida. Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av in- och utlåning till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder.

Utfall för Riksgäldskontorets nettoutlåning

Miljoner kr

Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av förändringen i lån och kontobehållningar i det som kallas statens internbank. Internbanken vänder sig till myndigheter, affärsverk och vissa statliga bolag och fonder. Nettoutlåningen minskade med 421 miljoner kronor i september. Sammantaget har nettoutlåningen minskat med 11 691 miljoner kronor under de första nio månaderna.

I september minskade den sammanlagda nettobehållningen på myndigheternas räntekonton med 828 miljoner kronor. Det ökar nettoutlåningen. För perioden januari till september 2020 minskade den sammanlagda nettobehållningen på myndigheternas räntekonton med 2 346 miljoner kronor, vilket ökar nettoutlåningen. För motsvarande period 2019 ökade i stället myndigheternas nettokontobehållningar med 12 761 miljoner kronor, vilket minskade nettoutlåningen. Skillnaden mellan åren innebär att nettoutlåningen blev 15 107 miljarder kronor högre för de första nio månaderna 2020 jämfört med samma period 2019.

Riksgäldskontoret har sedan 2009 tagit upp valutalån för vidareutlåning till Riksbanken i syfte att förstärka valutareserven. Lånet till Riksbanken består egentligen av flera lån med olika löptid. Lånen löper efter hand ut och ersätts oftast med nya lån. Riksgäldskontoret beslutade ursprungligen att för Riksbankens räkning ta upp lån i utländsk valuta på motsvarande 200 miljarder kronor. På senare tid har alla förfallande lån och vidareutlåningen till Riksbanken refinansierats till rådande växelkurs. Eftersom kronan har varit svagare än när det ursprungliga lånet har vidareutlåningen under lång tid överstigit 200 miljarder kronor. Den 6 mars 2019 beslutade Riksbanken att minska valutareserven med 8 000 miljoner amerikanska dollar (USD) eftersom beredskapsbehovet i utländsk valuta bedömdes ha minskat. Skälen till detta är förändringar i bankernas balansräkningar och Nordeas byte av hemvist från Sverige till Finland. I juli 2019 förföll lån om 2 750 miljoner USD som inte refinansierades. Det minskade nettoutlåningen med 22 770 miljoner kronor. I maj 2019 förföll lån för 2 250 miljoner amerikanska dollar som inte refinansierades. Det innebar att nettoutlåningen minskade med 19 883 miljoner kronor i maj 2019. Sammantaget för perioden januari till september 2019 minskade Riksbankslånet med 40 904 miljoner kronor, vilket påverkar jämförelsen mellan åren.

Den totala utlåningen till Riksbanken uppgick den 30 september 2020 till 180 628 miljoner kronor.

Riksgäldskontorets nettoutlåning, miljoner kronor
Utfall
sep 2020
Förändring
jämfört med
sep 2019
Utfall
jan-sep 2020
Förändring
jämfört med
jan-sep 2019
SB + ÄB
2020
Riksgäldskontorets nettoutlåning - 421 - 939 - 11 691 63 316 13 798
SB = statens budget, ÄB = ändringsbudget

Kontakt