September 2020 Utgiftsområde 10: Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Utfallet för Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning blev 10 187 miljoner kronor i september, vilket är 2 414 miljoner kronor (31,1 procent) högre jämfört med september 2019. De högre utgifterna avser främst anslagen 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader och 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.

Ersättning för höga sjuklönekostnader

Utfallet för anslag 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader blev 1 991 miljoner kronor i september vilket ska jämföras med ett utfall på 5 miljoner kronor i september 2019. För perioden januari-september uppgår utfallet för anslaget till 14 434 miljoner kronor, vilket är 13 519 miljoner kronor högre jämfört med motsvarande period 2019.

På grund av coronapandemin har riksdag och regering infört tillfälliga regler som innebär att alla arbetsgivare får ersättning för hela den sjuklönekostnad som de har redovisat i arbetsgivardeklarationerna för april till och med juli. Från och med augusti ersätts sjuklönekostnader i stället enligt olika procentsatser beroende på hur höga kostnader arbetsgivaren haft. De tillfälliga reglerna gäller till och med december 2020. Ersättningen lämnas genom att arbetsgivarnas skattekonton krediteras och redovisningen mot anslaget görs månaden efter. Krediteringen redovisas på inkomsttitel 9693 Stöd, krediteringar på skattekonto. Utfallet för anslaget i september avser den ersättning som krediterats arbetsgivares skattekonton i augusti. Skillnaden mellan det belopp som redovisats mot anslaget i september och den ersättning för höga sjuklönekostnader som krediterats företagens skattekonton i september påverkar den kassamässiga korrigeringen.

Sjukpenning och rehabilitering m.m.

Utfallet för anslag 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. blev 3 449 miljoner kronor i september, vilket är 583 miljoner kronor (20,3 procent) högre än utfallet i september 2019. Det beror till betydande del på den tillfälliga ersättningen för karens som införts på grund av coronapandemin.

För perioden januari-september uppgår utfallet till 31 135 miljoner kronor, vilket är 3 177 miljoner kronor (11,4 procent) högre jämfört med motsvarande period 2019. Det beror främst på den tillfälliga ersättningen för karens samt ökade utgifter för sjukpenning.   

Regeringen har beslutat att införa en tillfällig ersättning för anställda som fått karensavdrag på sin sjuklön samt egenföretagare med karens i sjukperiodens början. De tillfälliga reglerna började tillämpas i april och gäller till och med december 2020. Från och med 1 juni har ersättningsnivån höjts från 700 kronor per dag till 804 kronor per dag.  

Sjukpenningtalet är ett mått på sjukskrivningarnas omfattning och anger hur många dagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning som betalas ut per försäkrad i Sverige under ett år. Sjukpenningtalet för september uppgår till 9,4 dagar, vilket är 1,6 procent lägre än sjukpenningtalet för september 2019. Sjukpenningtalet beräknas som ett 12-månaders rullande värde och bör därför inte jämföras direkt med utgifterna för sjukpenning under september.

Sjukpenningtalet för kvinnor i september var 84,0 procent högre än sjukpenningtalet för män. I september 2019 var sjukpenningtalet för kvinnor 88,1 procent högre än sjukpenningtalet för män.

Lägre utgifter för aktivitets- och sjukersättningar

Utfallet för anslag 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. blev 3 523 miljoner kronor i september. Det är 125 miljoner kronor (3,4 procent) lägre jämfört med september 2019. Utfallet för perioden januari-september uppgår totalt till 32 081 miljoner kronor, vilket är 1 136 miljoner kronor (3,4 procent) lägre än samma period föregående år. Det lägre utfallet beror främst på att många som uppbär sjukersättning har lämnat förmånen till följd av att de fyller 65 år.