Februari 2020 Riksgäldskontorets nettoutlåning

För att statens budgetsaldo ska överensstämma med statens lånebehov, med omvänt tecken, redovisas posten Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost på budgetens utgiftssida. Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av in- och utlåning till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder.

Utfall för Riksgäldskontorets nettoutlåning

Miljoner kr

Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av förändringen i lån och kontobehållningar i det som kallas statens internbank. Internbanken vänder sig till myndigheter, affärsverk och vissa statliga bolag och fonder. Nettoutlåningen minskade med 5 468 miljoner kronor i februari. Sammantaget har nettoutlåningen minskat med 4 169 miljoner kronor sedan årsskiftet.

Pensionsmyndigheten sätter in premiepensionsavgifter i Riksgäldskontoret i avvaktan på slutlig placering av premiepensionsspararna. Premiepensions-insättningarna har minskat nettoutlåningen med 4 722 miljoner kronor i februari. Totalt har premiepensionsavgifterna minskat nettoutlåningen med 9 318 miljoner kronor hittills i år.

Utlåningen till Riksbanken ökade med 1 885 miljoner kronor i februari. Det beror på att Riksbanken har refinansierat lån i Riksgäldskontoret. Den totala utlåningen till Riksbanken uppgick den 29 februari 2020 till 177 893 miljoner kronor.

Riksgäldskontoret har sedan 2009 tagit upp valutalån för vidareutlåning till Riksbanken i syfte att förstärka valutareserven. Lånet till Riksbanken består egentligen av flera lån med olika löptid. Lånen löper efter hand ut och ersätts oftast med nya lån. Riksgäldskontoret beslutade ursprungligen att för Riksbankens räkning ta upp lån i utländsk valuta på motsvarande 200 miljarder kronor. På senare tid har alla förfallande lån och vidareutlåningen till Riksbanken refinansierats till rådande växelkurs. Eftersom kronan är svagare än när det ursprungliga lånet har vidareutlåningen under lång tid överstigit 200 miljarder kronor. Den 6 mars 2019 beslutade Riksbanken att minska valutareserven med 8 000 miljoner amerikanska dollar (USD) eftersom beredskapsbehovet i utländsk valuta bedömdes ha minskat. Skälen till detta är förändringar i bankernas balansräkningar och Nordeas byte av hemvist från Sverige till Finland.

Riksgäldskontorets nettoutlåning, miljoner kronor
Utfall
feb 2020
Förändring
jämfört med
feb 2019
Utfall
jan-feb 2020
Förändring
jämfört med
jan-feb 2019
SB + ÄB
2020
Riksgäldskontorets nettoutlåning - 5 468 - 15 263 - 4 169 - 14 243 13 798
SB = statens budget, ÄB = ändringsbudget