Februari 2020 Utgiftsområde 26: Statsskuldsräntor m.m.

Utgiftsområdet omfattar främst räntor på statsskulden, men också Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning. I utgiftsområdet ingår även ett särskilt anslag för oförutsedda utgifter. Utgifterna inom utgiftsområdet ingår inte under utgiftstaket för staten. Regeringen får, enligt 3 kap. 9 § budgetlagen (2011:203), besluta att anslag för räntor på statsskulden samt andra utgifter för upplåning och skuldförvaltning får överskridas om det är nödvändigt för att fullgöra statens betalningsåtaganden.

Utfall för utgiftsområdet Statsskuldsräntor m.m.

Miljoner kr

Utfallet för utgiftsområdet Statsskuldsräntor m.m. blev 1 468 miljoner kronor. Det är 1 542 miljoner kronor högre jämfört med februari 2019 då inkomsterna översteg utgifterna med 74 miljoner kronor.

Utfallet för utgiftsområdet består till största delen av anslag 1:1 Räntor på statsskulden. Tabell 1 visar räntorna på statsskulden fördelade på anslagets komponenter.

För perioden januari- februari uppgår utfallet till 439 miljoner kronor vilket är 1 507 miljoner kronor högre jämfört med samma period föregående år.

Jämfört med perioden januari-februari 2019 ökade utgifterna för räntor på lån i svenska kronor med 631 miljoner kronor.

Utgifterna för valutakursförluster ökade med 361 miljoner kronor jämfört med perioden januari- februari 2019. Vid lösen eller omsättning av lån i utländsk valuta realiseras valutakursförluster eller valutakursvinster beroende på hur valutakursen utvecklats sedan lånet tecknades.

Kursförluster uppstår vid förtidsinlösen av lån som har en högre kupongränta än marknadsräntan vid återköpstillfället. Utfallet för kursförluster för perioden januari-februari blev 2 584 miljoner kronor vilket är 2 512 miljoner kronor högre jämfört med motsvarande period 2019.

De högre utgifterna motverkas delvis av ökade inkomster från överkurser vid emission. Inkomsterna ökade med 1 918 miljoner kronor jämfört med samma period föregående år. Om Riksgäldskontoret emitterar en obligation med en kupongränta som är högre än marknadsräntan uppstår en överkurs, vilket innebär att Riksgäldskontoret får den diskonterade mellanskillnaden mellan marknadsräntan och kupongräntan av köparen. När Riksgäldskontoret emitterar obligationer med överkurs redovisas det som en ränteinkomst.

Tabell 1: Räntor på statsskulden i februari 2020 jämfört med motsvarande period 2019 fördelning på anslagets komponenter, miljoner kronor
Utfall februari 2020 Utfall februari 2019 Skillnad feb 2020 - feb 2019 Utfall jan-feb 2020 Utfall jan-feb 2019 Skillnad 2020-2019
Räntor på lån i svenska kronor 489 -2 491 8 -622 631
Räntor på lån i utländsk valuta (*) 911 628 283 850 779 71
Över- (-)/underkurser (+) vid emission -1 892 -192 -1 700 -2 503 -585 -1 918
Summa räntor -492 434 -925 -1 645 -428 -1 217
Räntor på in- och utlåning (*) -985 -655 -330 -987 -837 -150
Valutakursförluster (+)/vinster (-) 389 78 311 487 125 361
Kursförluster (+)/vinster (-) 2 507 32 2 474 2 584 72 2 512
Övrigt 0 0 0 0 0 0
Summa ränteutgifter 1 420 -110 1 530 439 -1 069 1 507

(*) Räntor på lån till Riksbanken och till andra länder redovisas i tabellen på samma sätt som annan utlåning. Det innebär att utgiftsräntor ingår i posten Räntor på lån i utländsk valuta medan inkomsträntor ingår i posten Räntor på in- och utlåning. Nettoutfallet på anslaget påverkas inte av dessa räntor.

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., miljoner kronor
Utfall
feb 2020
Förändring
jämfört med
feb 2019
Utfall
jan-feb 2020
Förändring
jämfört med
jan-feb 2019
SB + ÄB
2020
26 Statsskuldsräntor m.m. 1 468 1 542 490 1 518 29 655
1:1 Räntor på statsskulden 1 420 1 530 439 1 507 29 500
1:2 Oförutsedda utgifter 10
1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter 48 12 51 11 145
SB = statens budget, ÄB = ändringsbudget