December 2020 Riksgäldskontorets nettoutlåning

För att statens budgetsaldo ska överensstämma med statens lånebehov, med omvänt tecken, redovisas posten Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost på budgetens utgiftssida. Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av in- och utlåning till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder.

Utfall för Riksgäldskontorets nettoutlåning

Miljoner kr

Pensionsmyndigheten har överfört 44 miljarder kronor till hushållen

Pensionsmyndigheten sätter in premiepensionsavgifter i Riksgäldskontoret i avvaktan på slutlig placering av premiepensionsspararna. När pensionsavgifterna sätts in på konto i Riksgäldskontoret minskar nettoutlåningen. I december har Pensionsmyndigheten överfört 44 487 miljoner kronor i premiepensionsavgifter till hushållen, då ökar nettoutlåningen. Premiepensionsavgifterna ökade nettoutlåningen med 38 634 miljoner kronor, netto, i december. Totalt har premiepensionsavgifterna minskat nettoutlåningen med 388 miljoner kronor 2020.

Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av förändringen i lån och kontobehållningar i det som kallas statens internbank. Internbanken vänder sig till myndigheter, affärsverk och vissa statliga bolag och fonder. Nettoutlåningen ökade med 46 012 miljoner kronor i december. Preliminärt ökade nettoutlåningen med 21 283 miljoner kronor under 2020.

År 2019 minskade nettoutlåningen med 66 892 miljoner kronor. Förändringar i utlåningen till Riksbanken förklarar den största delen av förändringen mellan åren.

Riksgäldskontoret har sedan 2009 tagit upp valutalån för vidareutlåning till Riksbanken i syfte att förstärka valutareserven. Lånet till Riksbanken består egentligen av flera lån med olika löptid. Lånen löper efter hand ut och har sedan 2009 ersatts med nya lån. Riksgäldskontoret beslutade ursprungligen att för Riksbankens räkning ta upp lån i utländsk valuta på motsvarande 200 miljarder kronor. På senare tid har förfallande lån och vidareutlåningen till Riksbanken refinansierats till rådande växelkurs. Eftersom kronan är svagare än när det ursprungliga lånet har vidareutlåningen under lång tid överstigit 200 miljarder kronor.

Den 6 mars 2019 beslutade Riksbanken att minska valutareserven med 8 000 miljoner amerikanska dollar (USD) eftersom beredskapsbehovet i utländsk valuta bedömdes ha minskat. Skälen till detta var förändringar i bankernas balansräkningar och Nordeas byte av hemvist från Sverige till Finland. I juli 2019 förföll lån om 2 750 miljoner USD som inte refinansierades. Det minskade nettoutlåningen med 22 770 miljoner kronor. I maj 2019 förföll lån för 2 250 miljoner USD som inte refinansierades. Det innebar att nettoutlåningen minskade med 19 883 miljoner kronor i maj 2019. I oktober 2019 förföll lån om 3 000 miljoner USD som inte refinansierades. Det minskade nettoutlåningen med 26 416 miljoner kronor i oktober 2019. Återbetalningarna motsvarar alltså ungefär 69 000 miljoner kronor. Sammantaget för perioden januari till december 2019 minskade Riksbankslånet med 67 393 miljoner kronor, vilket minskar nettoutlåningen och påverkar jämförelsen mellan åren. Att lånet minskade mindre än återbetalningarna beror på att andra lån som är upptagna i dollar och euro påverkas av ändrade valutakurser då enskilda lån refinansieras.

Under 2020 har utlåningen till Riksbanken ökat med 6 066 miljoner kronor eftersom kronan har varit svagare än när det ursprungliga lånet togs upp. Sammantaget har utlåningen till Riksbanken minskat med 73 459 miljoner kronor mellan åren.

I mars lånade Riksgäldskontoret ut 10 000 miljoner kronor till det statligt helägda Aktiebolaget Svensk Exportkredit. Svensk Exportkredits uppdrag är att på kommersiella och hållbara grunder säkerställa tillgång till finansiella lösningar för svensk exportnäring. I uppdraget ingår även att administrera det statsstödda CIRR-systemet (Commercial Interest Reference Rate). CIRR innebär att ett exportföretags köpare kan erbjudas finansiering till fast ränta. Exportkrediter och CIRR lyder under en överenskommelse inom OECD (Consensus) som innebär gemensamma riktlinjer för statsstödda krediter så att enskilda länder inte ska kunna gynna sin exportindustri på ett otillbörligt sätt. För att säkerställa att Svensk Exportkredit alltid ska kunna utföra samhällsuppdraget med förvaltning av CIRR-systemet har bolaget en låneram i Riksgäldskontoret. Den utnyttjades för första gången i mars 2020. Tidigare har AB Svensk Exportkredit i stället lånat på marknaden, till exempel i andra länders centralbanker för CIRR-systemets räkning. Detta var inte möjligt i mars 2020 eftersom det rådde en osäkerhet på marknaden med anledning av coronapandemin. Utlåningen till AB Svensk Exportkredit ökade nettoutlåningen i mars och påverkar nettoutlåningen 2020.

Riksgäldskontorets nettoutlåning, preliminärt helårsutfall 2020, miljoner kronor
Utfall 2020 Utfall 2019 Skillnad mot 2019
Tillfällig förvaltning av premiepensionsmedel -388 1 818 -2 206
CSN studielån m.m. 8 806 6 017 2 789
Kärnavfallsfonden 263 935 -672
Stabilitetsfonden 9 109 -100
Resolutionsreserven -3 451 -5 743 2 292
Insättningsgarantifonden 595 -1 928 2 523
Utlåning till AB Svensk exportkredit, CIRR-systemet 10 000 10 000
Lån till Riksbanken 6 066 -67 393 73 459
Övrigt, netto -617 -707 90
Summa 21 283 -66 892 88 175
Riksgäldskontorets nettoutlåning, miljoner kronor
Utfall
dec 2020
Förändring
jämfört med
dec 2019
Utfall
jan-dec 2020
Förändring
jämfört med
jan-dec 2019
SB + ÄB
2020
Riksgäldskontorets nettoutlåning 46 012 466 21 283 88 175 13 798
SB = statens budget, ÄB = ändringsbudget

Kontakt